Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Co. - Coahuila - Coalville - Coast range - Coatbridge - Coati - Coati (ö) - Coats land - Coatzacoalcos - Cobaca - Cobalt - Cobaltum - Coban - Cobbett, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1183
Co.—Cobbett
1184
Co., förk. för eng. company, kompani, samt
eng. county, grevskap, provins.
Coahuila [kåacoi’la], stat i n. ö. Mexiko,
vid gränsen mot U. S. A. (Rio Grande del
Norte); 150,395 kvkm, 394,341 inv. (1921);
huvudstad Saltillo. Uppfylles i ö. och n. ö.
av Sierra Madre oriental; är i v. högslätt,
till stor del torr stäpp (Bolson de Mapimi);
kontinentalt klimat. I s. delen (särskilt vid
Rio Nazas) rik jordbruksbygd (bomull, majs,
vete); i n. ö. vid Rio Grande drives
boskapsskötsel. Bergsbruket lämnar stora mängder
stenkol (Muzquiz), järn (Monclova), bly (Sierra
Mojada). Järnindustri i städerna Saltillo och
Torreön, tillika viktiga järnvägsknutar.
Coalville [käuTvil], ort i eng. grevsk.
Lei-cester; 20,468 inv. (1921). Kolgruvor,
tegelbruk, gjuterier, järnvägsverkstäder.
Coast range [kåu’st réi’nd^], eng.,
»kustkedja». 1. V. kedjan i nordamerikanska
Kor-dillererna längs U. S. A:s stillahavskust,
nordlig fortsättning på Nedre Kaliforniens berg;
genomdrager Kalifornien, Oregon och
Washington, fortsättes n. om Juan de Fucasundet av
Kanadakustens splittrade ökedja (Vancouver
m. fl. öar). Genom Tehachapi och Klamath
mountains förenas C. med huvudkedjan i ö.,
skiljes i övrigt därifrån av San Joaquin-,
Sa-cramento- och Willamettedalarna samt Puget
sound; delas genom tvärdalar, Columbia- och
Klamathfloderna, San Franciscoviken m. fl.,
i fristående partier. Högsta toppar: Mount
Olympus (2,499 m ö. h.) i n., Mount Linn
(2,622 m ö. h.), i s. San Jacinto peak (3,293
m ö. h.). — 2. Bergen vid Kanadas
stillahavskust innanför Vancouver och öarna n.
därom, nordlig fortsättning på Kaskadbergen
(huvudkedjan inom Kordillererna).
Coatbridge [käuTbrid^], stad i mellersta
Skottland, grevsk. Lanark, 14 km ö. om
Glasgow; 43,909 inv. (1921). Masugnar, valsverk,
tillverkning av lokomotiv, ångpannor m. m.
Coäti, se Näsbjörnsläktet.
Coati [kåati’], ö i Titicacasjön inom
Bolivia, märklig för sina ruiner från inkatiden,
då C. var helgat åt månen, medan däremot
den närbelägna ön Titicaca var helgad åt
solen. Särskilt praktfull och tämligen väl
bevarad är ruinen av »soljungfrurnas tempel»,
byggt överst på en rad trädplanterade
terrasser, 55 m långt och 24 m brett.
Coats land [kåu’ts lä’nd], se Antarktis,
sp. 1075, och Polarexpeditioner.
Coatzacoalcos [kåatsakåaTkås], mexikansk
hamnstad, se Puerto Mexico.
Cobaea [kobè’a], växtsläkte av fam.
Pole-moniaceae, med omkr. 6 arter i tropiska
Amerika. Som prydnadsväxt odlas ofta C.
scan-dens (från Mexiko), en högt klättrande ört
med bladklängen, parbladiga blad och stora,
klocklika, i början gröngula, sedan violetta
blommor i bladvecken. G. M-e.
Cobalt [käu’bålt], stad i kanad. prov.
Ontario (i Ottawas källområde); 4,449 inv. (1921).
Rika silvergruvor (upptäckta 1903), som 1913
lämnade 13 % av världsproduktionen;
dessutom utvinnas arsenik (9 %) och kobolt;
produktionen numera i avtagande.
Coba’ltum, lat., kobolt.
Coban [kå<ya’n], stad i republ. Guatemala,
110 km n. om staden Guatemala, i ett rikt
kaffedistrikt; 30,770 inv. (1910).
Cobbett [kå’bit], William, engelsk
politisk agitator, författare (omkr. 1763—1835).
Son till en bonde och gästgivare i Surrey, tog
C. 1784 värvning vid ett regemente, som
avgick till Kanada, steg
snart till fanjunkare
men tog 1791 avsked
och anmälde tre av
regementets officerare
till åtal för
försnillning. Han sattes ej i
stånd att bevisa sin
beskyllning och
flydde då till Förenta
staterna, där han i
Fila-delfia verkade som
politisk journalist, vanl.
under signaturen
Pe
ter Porcupine (Peter Piggsvin), till försvar
för England mot franska revolutionärer och det
demokratiska partiet i U. S. A. Härunder
utvecklades hans våldsamma och personligen
förolämpande men medryckande stil. 1800
återvände han till England och blev på grund av
sina amerikanska skrifter, samlade i
»Porcu-pine’s works» (12 bd, 1801), väl mottagen av
torypartiet. Med understöd av dettas ledare
satte han 1802 upp veckotidningen Political
Register, som gjorde honom till en betydande
politisk maktfaktor. I början var tidningen
toryis-tisk, men snart skedde en omsvängning, som på
några år förde C. över till den ytterliga
radikalismen med krav på genomgripande
parla-mentsreform med allmän rösträtt och årliga
val. 1810 dömdes han till fängelse och böter
för tryckfrihetsbrott, men efter freden 1815
steg hans inflytande ofantligt, i synnerhet
sedan han 1816 börjat ge ut en mycket spridd
billighetsupplaga av sin tidning. Genom denna
väckte C. arbetarna ur deras politiska
likgiltighet och satte fart i agitationen för
parla-mentsreformen. 1817—19 vistades han åter i
Amerika, och hans mest lysande tid var
därefter förbi. Efter parlamentsreformen 1832
invaldes han i underhuset, där han satt till sin
död, dock utan att utöva nämnvärt inflytande.
C. var en av de mest mångskrivande för
fattare på engelskt språk. Av hans skrifter
må nämnas »Grammar of the english
lan-guage» (1818; med politiska exempel; många
uppl.), »History of the protestant reformation
in England and Ireland» (1824—25; senast
omtr. 1896), ett våldsamt angrepp på
reformationen, och »Rural rides» (1830; flera uppl.).
Som förläggare började han tre historiskt
värdefulla serier, näml. »Parliamentary
de-bates» (från 1804), »Parliamentary history»
(påbörjad 1806) och »Collection of state trials»
Ord, som saknas under C. torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
