Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Coeur, Jacques - Coffea - Coffein - Cogell, Per Eberhard (Pierre) - Cogito, ergo sum - Cognac - Cogniet, Léon - Cognomen - Cohen, Emil Wilhelm - Cohen, Hermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Coffea—Cohen
1202
Bourges, synes C. ganska tidigt ha ägnat sig
åt affärer på Levanten. 1435 fick han
privilegium på mynttillverkning i Bourges och vart
1436 chef för myntverket i Paris. Ett par år
senare utnämndes han till »argentier du roi»,
d. v. s. leverantör av hovets förnödenheter,
adlades och inkallades i konungens råd. Han
användes ofta av Karl VII i diplomatiska
uppdrag, bl. a. till påvestolen, och fick i
påven Nikolaus V en vän och beskyddare, som
gav C. rätt att handla med de otrogna. C. var
den förnämste representanten för den
köp-mansklass, som uppstod mot medeltidens slut;
särskilt bragte han den franska
levanthan-deln, som lidit svårt avbräck genom
hundraårskriget, till ett storartat uppsving. Han
satte i gång en mängd franska industrier,
särskilt för klädestillverkning, utförde sina varor
på egna skepp, som till Frankrike förde
Orientens alster, och gjorde inbringande affärer
med ädla metaller. C:s förmögenhet ökades
snabbt genom kreditoperationer till höga
räntor; ofta skaffade han konungen lån, vanl.
genom tillfälliga bolag. Av sina rikedomar
använde C. en del till praktfulla byggnader,
bl. a. till ett palats i Bourges (se d. o.). C:s
i samtidens ögon sagolika förmögenhet och
hans stora maktställning ledde till allmän
avund och hans fall. 1451 anklagades han för
att ha förgiftat Karl VII:s älskarinna, Agnes
Sorel, och dömdes 1453 av en särskild domstol
för myntförfalskning, underslev, olaga
utförsel av guld och silver, vapenhandel med de
otrogna o. s. v. att avsättas från sina
ämbeten, förlora sin egendom, betala oerhörda
böter (omkr. 20 mill. guldfrancs i nutida
värde) och hållas i fängelse, tills detta skett.
Beskyllningen för förgiftning kunde icke bevisas,
och i sin affärsverksamhet synes C. icke
nämnvärt ha avvikit från tidens sed. Han lyckades
fly från fängelset, sattes av sin vän påven i
spetsen för en mindre korstågsflotta men dog
på Chios. Senare återfick C:s familj en del av
hans förmögenhet, men den franska handeln
på Levanten gick tillbaka med hans fall. —
Litt.: P. Clément, »J. C. et Charles VII» (4:e
uppl. 1873); biogr. av H. Prutz (1911).
Co’ffea, se Kaffe.
Coffeln, se Koffein.
Coge’ll, Per Eberhard (Pierre),
målare (1734—1812), elev av Bouchardon och
Larchevéque vid Ritarakademien samt av G.
Lundberg. Lämnade Sverige 1763, led
skeppsbrott utanför Marstrand, for därifrån till
Köpenhamn, vid vars konstakademi han 1764
erövrade silvermedalj, begav sig över
München till Frankrike och slog sig 1766 ned i
Lyon, där han 1774—1807 var ritlärare och
1779 blev stadens »peintre ordinaire». Vid
revolutionens utbrott flydde han till Sverige
och återvände till Lyon först 1795 el. 1796.
Föga känd i Sverige, blev C. i Frankrike en
ansedd porträttmålare, som trots sin
undanskymda levnadsställning mottog uppdrag t.
o. m. från hovkretsarna i Paris. — C. blev
1802 medlem av Konstakademien. — Jfr
uppsats av R. Bonnamen i L’art et les artistes,
11 (1910). H. W-n.
Cögito, e’rgo su’m, lat., »jag tänker, alltså
är jag till», en omedelbart insedd sanning,
som Cartesius tog till utgångspunkt vid
utvecklingen av sitt filosofiska system. Se
Cartesius, sp. 656. S-e.
Cognac [kånja’k], stad i v. Frankrike,
depart. Charente, vid floden Charente; 18,876
inv. (1921). Centrum i omgivande vindistrikt;
betydande tillverkning och export av konjak
(se d. o.). — C. kom på 1100-talet under
grevarna av Angoumois och tillföll sedan
kronan. I C. bildades 22 maj 1526 den s. k.
heliga ligan mot kejsar Karl V.
Cogniet [kånjä’], L é o n, fransk målare
(1794—1880). Var elev av Guérin,
statsstipendiat i Rom 1817, sedan verksam i Paris,
målade klassiska och religiösa ämnen:
»Betle-hemitiska barnamordet» (1824; en kvinna med
sitt barn, som gömt sig undan mördarna)
väckte stor förtjusning. Utförde sedan
kyrkmålningar, historiska ämnen
(»Nationalgardet tågar i fält 1792», i Versailles) och
dekorativa (»Bonaparte i Egypten i en krets av
vetenskapsmän», plafond i Louvre); även
porträtt. C. var högt värderad som lärare, och
hans elevateljé var vid 1800-talets mitt i hög
grad eftersökt av konstnärer från olika
länder. Bland C:s lärjungar voro Meissonier,
Laurens, Bonnat, svenskarna Sofia
Adler-sparre, Amalia Lindegren, Egron Lundgren,
F. v. Dardel, Blommér. Monogr. av Vinet
1883. G-gN.
Cognömen, lat., familjenamn, det sista av
de tre namn romerska medborgare vanl. buro,
t. ex. Marcus Tullius C i c e r o. Ibland
tillkom ett tillnamn (agnomen), t. ex. Publius
Cornelius Scipio Africanus. Jfr Namn.
Cohen [kä’on], Emil Wilhelm, tysk
mineralog och petrograf (1842—1905). Efter
en studieresa 1872—73 till de sydafrikanska
diamant- och guldfälten blev C. e. o.
professor i petrografi i Strassburg och chef för
Elsass-Lothringens geologiska undersökning;
1885 professor i mineralogi i Greifswald. Av
stor betydelse vid undervisningen i petrografi
blev hans »Sammlung von Mikrophotographien
zur Veranschaulichung der mikroskopischen
Struktur von Miner alien und Gesteinen» (1880
—84). Sista delen av sitt liv ägnade C. åt
studier över meteoriterna. Han blev på detta
område en erkänd auktoritet och utgav
»Me-teoreisenstudien», I—XI, en »Meteoreisenatlas»
samt 3 häften av en förträfflig
»Meteoriten-kunde». C. besökte flera gånger Sverige och
det övriga Skandinavien för att söka
bestämma klyftorten för flyttblocken i Vorpommern
och på Rügen. Ett flertal svenskar har
studerat petrografi under C. i Greifswald. —
Efter C. är det i meteoriter förekommande
mineralet c o h e n i t (järnkarbid, Fe3C, dets.
som cementit) uppkallat. A. Hng. (N. Zn.)
Cohen [kä’en], H e r m a n n, tysk filosof
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
