Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cohen, Hermann - Cohenit - Cohn, Ferdinand Julius - Cohn, Gustav - Cohnheim, Julius - Cohnheim, Otto - Cohrs, Herman Edvard - Coiffeur, Coiffure - Coimbatore - Coimbra - Coïr - Coiter, Volcher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1203
Cohenit—Coiter
1204
(1842—1918), den nutida nykantianismens
främste representant inom Tyskland. Blev
1875 professor i Marburg ocb 1912 i Berlin.
Om Kants filosofi utgav han flera skrifter:
»Kants Theorie der Erfahrung» (1871; 2:a
omarb. uppl. 1885), »Kants Begründung der
Ethik» (1877) och »Kants Begründung der
Æsthetik» (1889). Dessutom har han som
delar av sitt eget filosofiska system utgivit
»Logik der reinen Erkenntnis» (1902), »Ethik
des reinen Willens» (1904; 2:a uppl. 1907) och
»Ästhetik des reinen Gefühls» (2 bd, 1912)
samt »Der Begriff der Religion im System der
Philosophie» (1915) och »Kommentar zu Kants
Kritik der reinen Vernunft» (2:a uppl. 1917).
— C. fann Kants världshistoriska betydelse
ligga i den gränslinje han uppdrog mellan
logik och metafysik. Som en brist hos Kant
angav C., att denne tog sin utgångspunkt från
den rena sinnligheten. C. däremot sökte den
i det rena tänkandet, ville grunda logiken på
matematiken och tog i etiken sin
utgångspunkt från rättsvetenskapen. Därmed
lämnade han en principlära för rätts- och
statsfilosofien, samtidigt med att han sökte försona
etik och religion genom att i etiken inrymma
plats för gudsbegreppet som sanningens idé.
Hans filosofiska skrifter äro djupsinniga ända
till ytterlig svårfattlighet. Som akademisk
lärare utövade han stort inflytande. — Litt.: P.
Natorp, »Hermann C. als Mensch, Lehrer und
Forscher» (1918). S-e.
Cohenit, se Coh e n, E. W.
Cohn [kän], Ferdinand Julius, tysk
botanist (1828—98), professor i Breslau. C:s
viktigaste undersökningar gällde
mikroskopiska alger och svampar. Betydelsefullt var
hans påvisande av den nära
överensstämmande organisationen hos vissa alg- och
svampgrupper, varigenom bakteriernas anslutning
till växtriket blev klarlagd. — Vid det av
C. grundade växtfysiologiska institutet i
Breslau samlade han omkring sig många
lärjungar. 1870 började C. utge tidskriften
Bei-träge zur Biologie der Pflanzen samt
igångsatte och ledde även utgivandet, genom sina
lärjungar, av »Kryptogamenflora von
Schle-sien». Th. Lfs.
Cohn [kän], Gustav, tysk
nationalekonom (1840—1919), prof, i Göttingen. Med
utgångspunkt i den historiska skolan, vars
in-duktiva och deskriptiva program C. tidigt
utvecklade, anslöt han sig till den
katedersocialistiska riktningen. Han utgav bl. a. »Die
englische Eisenbahnpolitik» (1874—75),
»System der Nationalekonomie» (3 bd, 1885—98),
»Beiträge zur deutschen Börsenreform» (1895)
och »Zur Geschichte und Politik des
Verkehrs-wesens» (1900). (E. H. T.)
Cohnheim [kå’nhäim], Julius, tysk
ana-tom (1839—84); blev 1864 assistent vid
Vir-chows institut i Berlin. Där ägnade han sig
till en början åt fysiologisk-kemiska arbeten
men övergick snart till att behandla frågor
inom både den normala och den patologiska
anatomien. Han införde metoden att
förfärdiga fryssnitt för mikroskopisk undersökning
liksom metoden att med guldklorid färga
nervtrådarna i mikroskopiska preparat. 1867
utkom i »Virchows Archiv» C:s berömda
undersökning »Über Entzündung und Eiterung»,
där han uppvisade, att vid varbildning de vita
blodkropparna genom sina självständiga
rörelser utvandra från blodkärlen till den
omgivande vävnaden — en upptäckt, som
framkallade en formlig revolution inom patologien.
Från denna tidpunkt ägnade C. som professor
efter vartannat i Kiel, Breslau och Leipzig
sina krafter uteslutande åt den experimentella
patologien, som vars främste målsman han
snart hälsades. Mästerliga äro hans
»Vor-lesungen über allgemeine Pathologie» (1877—
80; ny uppl. 1882). C. var även en utmärkt
lärare, som kring sig samlade en stor skara
lärjungar. Hans »Gesammelte Abhandlungen»
utgåvos 1885 av E. Wagner med inledande
biogr. över C. av W. Kühne. Jfr C. Wallis’
nekrolog i Hygiea (1884). R. T-dt.*
Cohnheim [kä’nhäim], Otto (kallar sig
numera K e s t n e r), tysk fysiolog (f. 1873), son
till Julius C. Professor i fysiologi i
Hamburg. Är känd för sina arbeten om
äggvite-kroppar och matsmältningen. C. upptäckte
enzymet erepsin (se d. o.). Ljd.
Cohrs [kärs], Herman Edvard,
kartograf (f. 1858). C. har utarbetat en del mycket
använda kartböcker, såsom »Cohrs’ atlas öfver
Sverige» (1890; 11 :e uppl., av N. Rönnholm,
1920) och »Geografisk handatlas öfver jorden»
(1895, flera uppl.; tills, m. N. Torpson).
Coiffeur [kmafö’r], fr., Coiffure [kmafy’r],
fr., se K o a f f era.
Coimbatore [eng. käuimbätö’o], stad i
indiska presidentskapet Madras, på
Nilgiriber-gens s. sluttning; 65,788 inv. (1921).
Hälsosamt klimat; C. uppsökes mycket av européer.
Bomullsspinnerier och väverier.
Leipzigmis-sionens station där övertogs av Svenska
kyrkan 1915.
Coimbra [kcoFmbro], stad i mellersta
Portugal, huvudort i prov. Beira och distriktet C.
(3,907 kvkm, 353,121 inv. 1920), vid
Mondego-f loden, 23 km från havet; 20,841 inv.
Portugals äldsta universitet, grundat 1290 (i
Lissabon, definitivt till C. 1537), omkr. 1,200
studenter 1923. Biskopssäte, appellationsdomstol.
På en höjd över floden stadens äldsta del
med gamla katedralen och
universitetsbyggnaderna. — C. har fått sitt namn av rom.
staden Conimbrica, som dock låg något
sydligare. Erövrades 1064 från morerna och var
residensstad för Portugals konungar till 1147,
även tidtals därefter. C. led mycket av den
stora jordbävningen 1755. Dom Miguel
förläde 1834 sitt residens dit, och 1846 utbröt
i C. en resning av hans anhängare.
Coir, kokosbast, se Textilväxter.
Coiter [kåPtor], V o 1 c h e r, anatom (1534
—90). F. i Holland, studerade C. i Italien och
blev slutligen praktiserande läkare i Nürn-
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
