Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Col di Lana - Colding, Ludvig August - Coldinu-orden - Col di Tenda - Cole, George Douglas Howard - Cole, Thomas - Colebrooke, Henry Thomas - Colenso - Colenso, John William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1211
Colding—Colenso
1212
kedjan. Efter upprepade anfall blev
bergstoppen efter kraftfulla minsprängningar tagen
av italienarna 19 april 1916, vilket dock ej
medförde det åsyftade genombrottet. Vid den
lyckade österrikisk-tyska offensiven okt.—
nov. 1917 måste italienarna uppge C. (5
nov.). Se Italienska
krigsskådeplatsen. M. B-dt.
Colding [kåTiq], Ludvig August, dansk
fysiker och ingenjör (1815—88). Var först
snickare men tog 1841 polyteknisk examen
och blev 1847 »vandinspektör»
(vattenled-ningschef) i Köpenhamn; sysslade med
stadens offentliga arbeten, särskilt gas- och
vattenverk samt kloakledningar. Erhöll 1869
professors titel. C. har författat åtskilliga
avhandlingar, bl. a. om magnetens verkan på
mjukt järn, om koleran, om vattnets rörelse
i rörledningar, om havsströmmar och om
naturkrafternas inre samband. Hans tankar
inom sistnämnda ämne äro av intresse så
tillvida, som han var övertygad om att
naturkrafterna äro oförgängliga, och han räknas
därför bland grundläggarna av den mekaniska
värmeteoriens första huvudsats. Han var redo
att framlägga sina tankar redan 1840 men
dröjde härmed för att anställa övertygande
experiment. Hans till Videnskabernes
sel-skab (1843) inlämnade avhandling
uppskattades emellertid först sedan Joule och
Helm-holtz redan framträtt och brutit väg för
samma nya idéer. Därför har han endast haft
ringa inflytande på vetenskapens utveckling.
Led. av sv. Vet.-akad. 1875. J. T.
Coldlnu-orden, ett hemligt ordenssällskap,
som infördes till Sverige, det enda land, där
den ännu fortlever, på 1760-talet av en fransk
sjöofficer vid namn Thurot. Dess moderloge
(»Arla Coldinu-orden») är i Stockholm, där
sammanträdena äga rum å den s. k. Piperska
muren, vilken egendom tillhör orden.
Filial-avdelningar finnas i Göteborg (»Göta
Coldinu-orden») och Karlskrona (»Kronans
Coldinu-orden»). Ordens högsta styrelse handhas av en
stormästare, som själv utser sin efterträdare.
F. n. (1925) räknar orden omkr. 2,000 medl. —
Ordens ursprung och betydelsen av dess namn
äro kända blott av medlemmarna i de högsta
graderna. Festskrift utgavs vid
150-årsjubi-leet 1915 av Arla Coldinu-orden.
Col di Te’nda [kåT-], bergpass i ital.
Havs-alperna, nära franska gränsen, förbinder
Pie-monte med Rivieran; 1,870 m ö. h.
Landsvägen Cuneo—Nizza går vid C. genom en
3,360 m lång tunnel. Starka befästningar.
Cole [kåul], George Douglas
Ho-w a r d, engelsk filosofisk, socialpolitisk och
biografisk författare (f. 1889). Studerade i
Oxford, var lärare i filosofi vid Armstrong
college i Newcastle-on-Tyne samt vid Oxfords
och Londons univ.; har sedan flera år
tillbaka ägnat speciell uppmärksamhet åt den
s. k. gillesocialismen, vars förnämste
teo-retiske uttolkare och rådgivare han är. Hans
överraskande rika litterära produktion
utmär
ker sig för en synnerligen klar och förfinad
framställningskonst. Han har skrivit bl. a.
»The world of labour» (1913), »Labour in the
commonwealth» (1918), »Introduction to trade
unionism» (s. å.), »Social theory» (1920; här
utvecklar han sin »pluralistiska» teori om
sönderdelning av statsmakt och
statssuveräni-tet), »Guild socialism restated» (1920),
»Work-shop organisation» (1923), »The life of
William Cobbett» (1924), »Robert Owen» (1925)
samt flera detektivromaner. E. H. T.
Cole [kåul], Thomas, amerikansk målare
(1801—48), f. i England, utvandrade till
Förenta staterna 1820. Utbildade sig själv till
målare, studerade sedan också i England och
Italien, blev främst uppskattad för sina
realistiska, fint genomförda landskapsmålningar
med motiv från Catskill mountains och
Hudsonflodens dalgång. C. räknas som
grundläg-gare av den s. k. Hudsonskolan (se
Amerikansk konst, sp. 747). H. W-n.
Colebrooke [kåuTbrok], Henry Thomas,
engelsk indolog (1765—1837). C. vistades
1782—1814 i Indien, där han från 1801
uppehöll en professur i sanskrit vid Fort
William och f. ö. var juridiskt och administrativt
verksam. En del av sina för indologien
grundläggande avhandlingar avfattade han under
vistelsen i Indien, för de övriga insamlade
han där material; hans betydande samlingar
av indiska handskrifter finnas numera i India
Office i London. C:s förnämsta skrifter
avhandla indisk religion, filosofi, litteratur,
metrik, grammatik, matematik, astronomi,
juridik m. m. Om vedalitteraturen har han givit
de första i egentlig mening autentiska
upplysningarna, den verkliga kännedomen om
den indiska filosofien grundlädes av honom,
och den klassiska sanskritlitteraturens
huvudverk blevo genom honom åtminstone i sina
konturer kända i Europa, överhuvud taget kan
sägas, att C:s verksamhet är grundläggande
för senare forskares arbeten på dessa områden.
Det är näppeligen en överdrift att beteckna
honom som Europas hittills främste indolog;
någon egentlig skola bildade han tyvärr ej.
C:s förnämsta avhandlingar äro samlade i två
bd (2:a uppl. 1873, med biogr.). J. Ch-r.
Colenso [kole’nzifu], ort i prov. Natal i
Sydafrikanska unionen, på högra stranden av
Tugela och vid järnvägen Port
Natal—Lady-smith, bekant genom den engelske generalen
Bullers nederlag 15 dec. 1899. Se
Boerkriget, sp. 644.
Colenso [kole’nzåu], John W i 11 i a m,
engelsk biskop (1814—83). Prästvigdes inom
anglikanska kyrkan 1847 och mottog s. å.
kallelse till biskopsstolen i Natal, verkade på
denna post med stor energi och gjorde en
betydande insats i missions- och bildningsarbetet
bland suluerna. Till suluspråket översatte han
delar av bibeln och ett stort antal religiösa
skrifter ävensom läroböcker i profana ämnen.
C:s missionspraxis mötte emellertid starkt
motstånd, framför allt då han tog till orda
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
