Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Collier, Jeremy - Collier, John - Collier, John Payne - Collignon, Maxime - Collijn, Gustaf Alfred Gabriel - Collijn, Isak Gustaf Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1225
Collier, J____Collijn, I. G. A.
1226
Steeles och Addisons uppträdande utdog detta
drama. C. skrev även en värdefull engelsk
kyrkohistoria (2 bd, 1708—14; ny uppl. med
C:s biogr. av T. Lathbury 1852). Litt.: J.
Ballein, »J. C:s Angriff auf die englische
BUhne» (1910).
Collier [kåTio], John, engelsk målare (f.
1850). Studerade i Paris och München, vann
mycket anseende som porträttmålare, utförde
även klassiska figurtavlor, påverkade av Alma
Tadema, målade historiska motiv och genrer
och utgav läroböcker i måleri. G-g N.
Collier [kåTio], John Payne, engelsk
litteraturhistoriker (1789—1883). Blev vid
unga år tidningsman (i Times) och var 1821
—47 rättegångs- och parlamentsreferent i
Morning Chronicle samt blev 1829 därjämte
advokat. — C. ägnade sig från ungdomen med
lidelse åt studiet av äldre engelsk litteratur,
utgav bl. a. en ny uppl. av Dodsleys »Old
plays» (i 12 bd, 1825—27) och publicerade
1831 sin klumpigt disponerade men på
värdefulla upplysningar rika »History of english
dramatic poetry to the time of Shakspeare,
and annals of the stage to the restoration»
(3 bd). Redan här spåras emellertid C:s
sedermera med åren tilltagande benägenhet för
litterära förfalskningar. C. fick tillträde till
flera magnaters rika litterära samlingar, var
synnerligen verksam i Camden society (1845
—61 som dess skattmästare) och blev direktör
för det 1840 stiftade sällskapet Shakespeare
society. Till båda dessa sällskaps skriftserier
lämnade han värdefulla bidrag. Han utgav
även en kommenterad Shakespeareupplaga (8
bd, 1842—44) och en samling »Notes and
emen-dations to the text of Shakspeare’s plays»
(ny uppl. 1854), innehållande en mängd
rättelser och förbättringar, som han sade sig ha
funnit utförda med 1600-talsstil i ett ex., den
s. k. »Perkins’ folio», av
Shakespearefolioupp-lagan av 1632. De blevo emellertid genast
misstänkta och bevisades 1860 slutgiltigt av N. E.
Hamilton vara förfalskningar (jfr Ingleby,
»Complete view of the Shakespeare
contro-versy», 1861). Nu följde liknande angrepp
mot C:s tidigare editioner av dramer och
originaldokument. Man har aldrig kunnat till
fullo utreda omfånget av hans förfalskningar,
men alltjämt vilar en misstanke över de
uppgifter han lämnat och de manuskript, som gått
genom hans händer. Biogr. av Wheatley (1884;
med förteckning över C:s skrifter). V. S-g.
Collignon [kålinjä’], Max i me, fransk
arkeolog (1849—1917). Känd genom sin
»Histoire de la sculpture grecque» (2 bd, 1892—
96) och genom det värdefulla arbetet »Le
Parthénon» (8 häften, 1909—10).
Collijn [kåli’n], Gustaf Alfred Gabriel,
författare, teaterchef (f. 1880 “/u). Utgav
med sin broder P. L. C. (se nedan) »Lärobok i
schack» (1898) och har vidare författat
monografien »Frans Grillparzer» (1902),
teaterpjäserna »Ojämn strid» (1904), »Bland vassen»
(1909; uppf. i Sthlm s. å.), »Stoft» (1912),
»Janus» (1913), »Tystnadens torn» (uppf. i
Paris), »Takrännan» (1916; uppf. i Sthlm s.
å.) och »Rödakorssystern» (1919; uppf. i Sthlm
s. å. med stor framgång) samt berättelserna
»Hjältar och statister» (1917) och »Den blå
timmen» (1919). 1911 övertog C. Intima
teatern, vars chef han var t. o. m. våren 1921
(1911—14 jämte Knut Michaelson). Med
offervillig idealism gav C. litterärt värdefulla
program och uppmärksammade den moderna
dramatiken; en god och väl samspelt stamtrupp
bildades under hans chefskap. 1910—13 utgav
han teatertidskriften Thalia. 1912 g. m.
författarinnan Anna Lenah Elgström (sed. o.).
Collijn [kålFn], Isak Gustaf Alfred,
bibliograf (1875 17/7), kusin till G. A. G. C. Fil.
dr i Uppsala 1902, e. o. amanuens vid dess
universitetsbibliotek 1896 och förste bibliotekarie
där 1910, blev C. 1913
förste bibliotekarie vid
Kungl. biblioteket och
1916 riksbibliotekarie.
Han har företagit
många utrikesresor för
biblioteksforskningar
och deltog som
medlem av Kommission für
den Gesammtkatalog
der Wiegendrucke vid
statsbiblioteket i
Berlin under flera år i
kommissionens inven-
tariseringsresor. Det framgångsrika arbete,
som C. nedlagt på det bibliografiska och
särskilt på det bokhistoriska studiefältet, har
satt frukt i rik produktion.
C:s arbeten, av vilka flertalet publicerats i
facktidskrifter, framför allt i den av C. 1914
uppsatta och alltjämt av honom redigerade
Nordisk Tidskrift för Bok- och
Biblioteksväsen, utgöras dels av bidrag till belysning av
äldre svensk litteratur- och bokhistoria, dels
av studier och forskningar i den evangeliska
inkunabellitteraturen. På bägge dessa
områden har han, tack vare en sällsport lycklig
kombination av lärdom och spårsinne, lyckats
göra ytterst viktiga upptäckter. Av
ingripande betydelse är även den undersökning
av gamla pergamentsomslag, som på
offentligt uppdrag utfördes av C. och relaterades i
»Redogörelse för ... i Kammararkivet och
Riksarkivet verkställd undersökning ang. äldre
arkivalieomslag» (i Kungl. bibl:s handl., 34,
1914). För utgivning av en sv. övers, av Olaus
Magnus’ »Historia de gentibus
septentriona-libus» stiftades på C:s initiativ
Michaelisgil-let. Särskilt för den heliga Birgittas historia
betydelsefull är den ståtliga
faksimileeditio-nen av »Acta et processus canonizationis s.
Birgittæ eft. <?od. Holm. A 14», med inledn.
av C. (1920; övers, förelåg avslutad 1925).
Ett flerårigt arbete har C. nedlagt på att
förteckna i våra offentliga bibliotek förvarade
paleotypsamlingar, näml, de i Västerås (1904),
Uppsala (1907), Linköping (1910) och
Stock
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
