Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Collett, Jakobine Camilla, född Wergeland - Collett, Jonas - Collett, Peter Jonas - Collett, Robert - Colliander, Otto Immanuel - Colliander, Rafael - Collie - Collier - Collier, Jeremy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1223
Collett, J.—Collier, J.
1224
skildringar, än i berättelseform, än dikter, än
memoarer, uppsatser oeh kritiker, näml.
»For-tællinger» (1861; »Berättelser», 1865), »I de
lange nætter» (1863; »Under långa nätter»,
1866), »Sidste blade» (»Under ljusa dagar»,
1866), »Fra de stummes leir» (1877) och »Mod
strömmen» (1879). En uppl. av hennes saml.
skr. utgavs 1892—93. Under de två sista
årtiondena av sitt liv stod hon i främsta ledet
bland kvinnoemancipationens förkämpar. Hon
arbetade för denna sak på ett stridbart, ofta
ensidigt sätt men uppfylld av moralisk
idealism. Norska kvinnor reste 1909 i
slottsparken i Oslo en staty av henne i
kroppsstorlek av G. Vigeland. Litt.: A. Collett, »C.
C:s livs historie» (1911); G. Gran, »C. C.,
en skjæbne og et forfatterskab» (i »Norges
aandsliv i 100 aar», III); L. Heber, »C. C.»
(1913). R-nB. (M. H.)
CoTlett, Jonas, norsk statsman (17 7 2 25/a
—1851 3/i). Blev 1795 fogde i Numedalen och
Sandsvær och inlade som sådan stora
förtjänster under krigsåren 1807—08. 1813 blev han
amtman i Buskeruds
amt. 16 febr. 1814
deltog han i det möte på
Eidsvold, där beslut
fattades om att avgiva
Norges
oavhängighets-förklaring, blev
statsråd i Kristian
Fredriks regering och
deltog 14 aug. i
avslutandet av konventionen i
Moss. Han var först
chef för inrikes- och
från 1826 för finans-,
handels- och tulldepartementet. Som sådan tog
han initiativet till inköp för statens räkning
av två ångbåtar, de första i Norge. Han
anklagades inför riksrätt för att ha överskridit
sin befogenhet. Även Bodösaken bidrog att
göra honom impopulär. Men allteftersom de
goda resultaten av hans finansförvaltning
började visa sig, slog stämningen om. Det
var genom honom, som den redan av
stortinget beslutade försäljningen av Kongsbergs
silververk hindrades. Det sätt, varpå han som
t. f. ståthållare för tidigt lät stortinget få
underrättelse om dess förestående upplösning
(1836), framkallade Karl Johans harm, och
sedan ny ståthållare utnämnts, måste C. taga
avsked. Hans uppförande vid detta tillfälle
har bedömts olika; visst är, att det gjorde
honom till Norges populäraste man. 1839 års
storting beviljade honom pension med full
lön. Litt.: J. Vogt, »Statsraad C:s hus og
hans samtid» (1903; andra tillökade uppl. av
N. Collett Vogt 1925). Y. N. (M. H.)
Co’llett, Peter Jonas, norsk jurist,
författare (1813—51), brorson till Jonas C. och
g. m. J. C. C. Blev 1841 lektor och 1848
professor i juridik vid universitetet. Han utgav
skaldestycken och litterärkritiska arbeten,
tillhörde som förf, den nyromantiska
rikt
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
ningen, stod Welhaven nära och polemiserade
bl. a. mot Wergeland. Y. N.*
CoTlett, Robert, norsk zoolog (1842—
1913), son till P. J. och J. C. C., prof, vid
Oslo univ. 1885—1913, från 1882 chef för dess
zool. museum, som 1907 inflyttade i egen
byggnad på Töien. C. inlade stor förtjänst
om de norska ryggradsdjurens utforskande i
systematiskt-faunistiskt avseende. Hans
viktigaste arbete är »Norges pattedyr» (1912).
Collia’nder, Otto Immanuel, finländsk
teolog och genealog (1848—1924). Blev teol.
dr 1881, professor i praktisk teologi vid
Helsingfors univ. 1883 och biskop i Nyslotts
(Kuopio) stift 1897. C. idkade liturgiska och
hymnologiska forskningar och utgav bl. a.
»Om den kyrkliga psalmen» (1880) samt (jämte
Richard Faltin) nya koralböcker för Finland
(1888 och 1897). Oavslutat förblev det stort
anlagda verket »Suomen kirkon
paimenmuis-to» (Den finländska kyrkans herdaminne;
1910—18). H. E.P.
Collia’nder, R a f a e 1, finländsk politiker
och tidningsman (f. 1878). Var
redaktionssekreterare i Äbo Tidning 1902—05, utgav
1905—19 Västra Finland, var
redaktionssekreterare i Åbo
Underrättelser 1908—17;
har senare varit Åbo
Underrättelsers
Hel-singforsredaktör. C.
har innehaft
kommunala förtroendeuppdrag i Åbo, var led.
av borgarståndet vid
1909 års lantdag
samt tillhörde
lantdagen (och
riksdagen) 1917—23. Under
frihetskriget 1918
och maj—aug. 1919
förestod han det
of
ficiella pressväsendet och var ledare för en
deputation, som 1918 på den s. k.
Vasarege-ringens uppdrag besökte de skandinaviska
huvudstäderna. C. tillhör Svenska folkpartiet,
vars generalsekreterare han är. A. N-k.
Collie [kåTi], eng., skotsk fårhund, se
Hundraser.
Collier [kålie’], fr., koljé, halsband;
or-denskedja.
Collier [kåTio], J e r e m y, engelsk präst
och författare (1650—1726). C. var en
tory-istiskt sinnad präst, vägrade efter revolutionen
1688 att svärja konung Vilhelm och drottning
Maria trohetsed, uppträdde ivrigt för
jakobi-ternas sak och satt därför flera gånger i
fängelse. 1698 angrep han med den kvicka
och skarpa »A short view of the immorality
and profaneness of the english stage»
oanständigheten i det engelska dramat under
restaurationstiden, vilket framkallade en
långvarig, hetsig polemik mellan C. och Congreve,
Vanbrugh m. fl. Mindre på grund av C:s
argument än genom tidslynnets förändring samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
