Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Colombia - Läge och naturbeskaffenhet - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1235
Colombia (Läge och naturbeskaffenhet—Klimat)
1236
Colo’mbia, R e p ö b 1 i c a de Colombia,
republik i n. v. Sydamerika, uppkallad efter
Chr. Columbus; 1,283,404 kvkm, 5,855,077
inv. (1918); huvudstad Santa Fé de Bogotä,
143,994 inv.
INNEHÅLL:
sp.
Läge och
naturbeskaffenhet ........... 1235
Klimat ............ 1236
Växt- och djurvärld 1238
Befolkning ..... 1240
Religion och
undervisningsväsen .... 1241
Näringsliv.......... 1241
sp.
Kommunikationer ... 1243
Handel ........... 1243
Finanser ......... 1243
Författning och poli-
tisk indelning.... 1244
Armé ............. 1244
Flagga ........... 1244
Historia.......... 1244
Oolombias vapen.
Skölden delad av en med en
röd frihetsmössa belagd
bjälke i silver; övre fältet blått
med ett gyllene granatäpple,
flankerat av tvenne,
nedåtvän-da ymnighetshorn av samma
metall; nedre fältet med en
tvärs över skölden ställd, mot
mitten avsmalnande, brun
landremsa, ovan och nedan
åtföljd av tvenne i blått
vatten ställda, tremastade fartyg
med röda skrov och vita segel.
Läge och naturbeskaffenhet. C. har kuster
både vid Stilla havet och Karibiska havet
samt omges f. ö. av republikerna Panama,
Venezuela, Brasilien, Peru och Ecuador.
Gränserna till Brasilien
och Peru äro ännu
till stor del
svävande eller föremål för
underhandlingar. I
C. anser man
emellertid sydgränsen
gå vid
Amasonflo-den. Till C. höra
även två små öar
i Karibiska havet,
San Andrés o.
Pro-videncia (utanför
Nicaraguas kust).
Inom C. skiljer
man mellan det
andina området i v.
och n. och
låglandet i ö. V. delen
fylles av Andernas
huvudgrenar, Väst-,
Central- och
öst-kordilleran, samt
av Kustkordilleran
(Cordillera del
Cho-cö), som är skogig
och i medeltal synes vara omkr. 1,000 m hög.
Den likaledes skogiga Västkordilleran krönes
i s. av en rad vulkaner: Cumbal (4,790 m),
Azufral, Chiles. Norrut blir höjden omkr.
3,000 m. Centralkordilleran, parallell med den
förra, är söderut betydligt högre, ävenledes
krönt med väldiga vulkaner: Sotarä, Puracé
(den mest aktiva, 4,700 m), Pan de Azucar,
Huila (5,700 m). Längre norrut Quindiu,
To-lima (5,616 m), Ruiz (5,600 m). Antioquias
högland n. därom, som är tätt befolkat, når
2,000—2,500 m ö. h., undantagsvis 3,500 m.
östkordilleran är vid Bogotä 200 km bred och
ända till 5,000 m hög. Mellan 2,500 och 3,000
m förekomma vida högslätter, tätt befolkade
gamla kulturcentra. Nära gränsen till
Venezuela ligga snöfjällen Cocui och Guacha (5,300
m). Den nordligaste delen av Kordillererna
förgrenas i två kedjor; den ena går åt n. ö. in i
Venezuela, den andra norrut till G oa jir ahalvön.
Vid nordkusten höjer sig Sierra Nevada de
Santa Marta (Sierra Tairona), ett isolerat
fjällkomplex, vars toppar nå över 5,000 m.
I övrigt är n. delen av C. mellan Sierra
Nevada och Kordillererna fram till kusten vid
Karibiska havet ett vidsträckt lågland.
Låglandet i C. är hett, glest befolkat och
huvudsakligen lämpligt för boskapsskötsel. — Bland
floderna märkas Atrato, som flyter mellan
Kust- och Västkordilleran till Urabäviken, ö.
därom Cauca mellan Väst- och
Centralkordilleran, biflod till Magdalena, landets
huvudflod, som flyter fram i den breda dalen
mellan öst- och Centralkordilleran, därefter
över norra slättlandet och utmynnar i två
huvudarmar, ingendera dock segelbar för
oceangående fartyg. Till Stilla havet flyta flera
mindre floder, bl. a. Rio San Juan och Rio Patia.
östra delen av C. bildar ett mycket
vidsträckt låglandsområde och utgöres i norr
av väldiga slätter, llanos, söderut av skogar,
stäpper och berg, Caquetäområdet. Llanos nå
i ö. fram till Orinoco och utbreda sig kring
dess bifloder Meta, Vichada, Guaviare samt
till gränsfloden i n. ö., Arauca. Floderna skära
ofta ned sig i terrängen och bilda med
grönska fyllda dalar, mellan vilka låga platåer,
mesas, uppstå. Under regntiden svälla de
häftigt upp och göra landet mycket
svår-framkomligt. Llanos äro glest befolkade.
Huvudnäringen är boskapsskötsel. Det väldiga
Caquetäområdet är ännu till stor del
outforskat. Där utvinnes gummi, men vita
intränga i området endast under torrtiden.
Denna del av landet tillhör Amasonflodens
vattenområde; floder: Vaupés, Apoporis,
Ca-quetä (Japurä) och Putumayo. — C:s största
sjö är Zapatosaträsket (1,000 kvkm) på n.
låglandet. I övrigt finnas flera hundra smärre
sjöar, ofta högt uppe i bergen.
Om C:s geologiska byggnad se Anderna
och Sydamerika, geologi.
Klimatiskt tillhör C. tropikerna. Annan
växling i årstider än mellan regntid och
torrtid finnes ej. N. slättlandet och llanos
falla inom det nordtropiska regnområdet med
en enda regntid (maj—nov.), och torrtiden är
ofta alldeles regnlös. Kusten vid Karibiska
havet, särskilt Goajirahalvön, är torr även
under regnperioden. Kordillererna och
Ama-sonområdet höra till det ekvatoriala
regnområdet med dubbla regnperioder, i Bogotäs
kordillerer mars—maj, sept.—dec., i Antioquia
april—juni, aug.—nov. Såväl Bogotäs
kordillerer som Antioquias högland äro
jämförelsevis regnfattiga. Regnrik är däremot mellersta
Magdalenadalen men framför allt västkusten,
där det lär regna dagligen, och Sierra
Nevada de Santa Martas nordsluttning. Inom
andina området urskiljer man fyra
temperaturzoner: tierra caliente, tierra templada,
tierra fria och päramos. Tierra caliente, det
heta landet, med en medeltemp. av 23—30° C,
går upp till omkr. 1,000 m ö. h. Dess lägre
zon upp till 600 m utmärkes av kulturväxter,
såsom kakaoträdet, kokospalmen, ris, indigo
och batater. I den övre odlas också mandioka,
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
