Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Collot d’Herbois, Jean Marie - Collum - Collybia - Colmar - Colne - Colo. - Colobus - Colocasia - Cologne - Coloma, Luis - Colombaczmygga - Colombe, Michel - Colombes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1233
Collum—Colombes
1234
i välfärdsutskottet, slöt C. sig först till
Hé-bert, sedan till Robespierre men kom på spänd
fot med denne och medverkade till hans fall
1794. C. yrkade förgäves på fortsättning av
skräckväldet och trängdes i sept. s. å. ur
välfärdsutskottet, fängslades 2 mars 1795 och
deporterades till Cayenne, där han snart dog.
CoTlum, lat., hals. — C. fèmoris,
lårbenshalsen.
Colly’bia, se Nagelskivling.
Parti av Colmar.
Colmar [kålma’r], ty. Kolmar, stad i Elsass,
huvudort i fr. depart. Haut-Rhin; 42,255 inv.
(1921). Viktig handelsort på den bördiga
Rhenslätten vid Vogesernas fot; betydande
textilindustri (bomull, siden, ylle, jute). I
gamla stadsdelen trånga gator och
ålderdomliga hus, i v. moderna kvarter.
Elsass-Loth-ringens högsta domstol. Dyrbart tavelgalleri
av äldre tyska mästare. — 833 tillfångatogs
Ludvig den fromme av sina söner på
»Lögnfältet» vid C. 1226 blev C. fri riksstad,
intogs 1632 av svenskarna och införlivades
1680 av Ludvig XIV :s reunionskamrar med
Frankrike. 1871 kom C. åter under tyskt
välde och lydde därunder till nov. 1918.
Colne [kåun el. kåuln], stad i britt, grevsk.
Lancashire, 41 km n. n. ö. om Manchester;
25,755 inv. (1921). Mångsidig bomullsindustri.
Colo., förk. för staten Colorado.
CoTobus, apsläkte, se K o 1 o b e r.
Colocäsia, dets. som Alocasia, se Aracéer.
Cologne [kålå’nj], franska namnet på Köln.
Coloma [kålåTna], L u i s, spansk författare,
jesuit (1851—1915). Studerade först juridik
men inträdde efter en kris i sitt liv 1874 i
jesuitorden. Var i 30-årsåldern en uppburen
predikant i Madrid och gjorde sig särskilt känd
genom sina skarpa angrepp på de högre
klassernas liv. Mest berömd blev C. genom
romanen »Pequeneces» (1891; sv. övers.,
»Bagateller», 1894), en talangfull, om ock något
ensidig, realistisk skildring av den
korrumperade Madridsocietetens liv. Romanen väckte
ett oerhört uppseende, vann stor spridning
och gav anledning till en mängd följdskrifter,
bl. a. av Juan Valera (anonymt), L. Alas, E.
Pardo Bazän m. fl. 1895 utkom C:s »Retratos
Ord, som saknas under
de antano», en intressant skildring av en
spansk adelsfamilj på 1700-talet. Se uppsats
av A. H. i Svensk Tidskrift 1895. K. A. H.
Colomb [kåuTåm], Philip Howard,
engelsk amiral (1831—1900). Kom i sjötjänst
1846, deltog i örlogsexpeditioner till Stilla
havet (1849—51) och Burma (1852—53) samt
som löjtnant i Krimkriget, uppfann 1861
systemet med blinksignaler och omarbetade
1864—66 signalsystemen inom eng. flottan.
1868—70 användes C. att undertrycka
slavhandeln, tog avsked 1886 och befordrades
1892 till viceamiral i reserven. C. var en både
i England och i utlandet högt uppburen
sjö-strategisk auktoritet. Han redigerade The
Naval Year Book och författade bl. a.
»Slave-catching in the Indian ocean» (1873), det
epokgörande arbetet »Naval warfare: its ruling
prin-ciple and practice» (1891; »Sjökriget», 1903) och
»Essays on naval defence» (1893). H. W-l.*
Colombaczmygga [-bats-], se Knott.
Hertig Frans II :s gravv&rd i katedralen i Nantes.
Av Michel Colombe.
Colombe [kålä’b], Michel, fransk skulptör
(omkr. 1430— efter 1512), huvudsakligen
verksam i Tours. Arbeten av C. äro kända först
från en tid, då han redan nått framskriden
ålder: gravmonumentet över hertig Frans II
av Bretagne (katedralen i Nantes, 1502—07),
en relief, framställande S:t Göran och draken
(utförd 1508—09 för slottet Gaillon, nu i
Louvre), en medalj över Ludvig XII (1499—
1500). I C:s arbeten visa sig italienska
stildrag endast i oväsentliga detaljer; i själva
verket är C:s stil helt beroende av den
inhemska franska skulpturen från 1400-talets
förra del och mitt, närmast den burgundiska
skolan (jfr F r a n s k k o n s t). C. är således
den siste gotiske bildhuggaren i Frankrike;
det besjälade uttrycket och den på en gång
fasta och eleganta plastiska formen ge honom
också rang som en av de förnämsta. —
Monografi av P. Vitry (1901). H. W-n.
Colombes [kålä’b], stad i fr. dep. Seine
nordvästlig förstad till Paris; 32,271 inv.
(1921). Omfattar mest bostadskvarter; stort,
modernt, synnerligen väl inrett stadion.
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
