Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Colombo, Matteo Realdo - Colon (tjocktarmen) - Colón (stad) - Colón, Cristóbal - Colonia - Colonias, Territorio de - Colonna, släkt - Colonna, Giovanni Paolo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Colon—Colonna, G. P.
1248
Colombos hamn.
täckt. C. är dock den, som fått gälla som
auktoritet både för sin lärjunge Cesalpino och
för Harvey (se dessa ord). Huvudarbete »De
re anatomica» (1559). E-k N-d.
Cölon, lat., den del av tjocktarmen
(grovtarmen), som är belägen mellan blindtarmen
och ändtarmen. Se Tarmkanalen.
Colön [kålå’n], stad i republ. Panama, vid
Karibiska havet, Panamakanalens n.
ändpunkt; 31,203 inv. (1920). Modern djuphamn,
järnväg till Panama. I s. inom kanalzonen
den amerikanska förstaden Cristöbal. C.
an-lades 1850 under namn av Asp i n w a 11 och
var förr illa beryktat för sitt mördande
klimat; under U. S. A:s uppsikt ha de sanitära
förhållandena ofantligt förbättrats.
Colén [kålå’n], Cristöbal, se
Colum-b u s, C h r
Colönia, lat., koloni. — Ordet förekommer
i många stadsnamn från romerska rikets tid.
Bland dem må nämnas C. Agrippina el. C.
Gatubild från Colombo.
Ord, som saknas under
Agrippine’nsis, Köln; C. Augu’sta Trevirörum,
Trier; C. Eborace’nsis, York; C. lülia Pisäna,
Pisa; C. lülia Römula, Sevilla.
Colonias [kålå’-], Territorio de,
territorium i nordligaste Bolivia, numera uppdelat
i Noroeste och O r i e n t e; 309,227 kvkm,
51,968 inv. (1915). Genomflytes av Rio Madre
de Dios m. fl. floder. Huvudorter: Riberalta
och Puerto Suarez.
Colo’nna, Italiens berömdaste ännu
kvar-levande medeltidssläkt. Namnet härledes från
borgen La C. (förstörd 1298) i Albanobergen,
nära Rom, och säkert påvisbar blir släkten
först 1100. Under århundraden var den
godsrika ätten en av Roms mäktigaste, tillhörde
vanligen det ghibellinska partiet och låg i
fiendskap med släkten Orsini. Av släktens
två huvudlinjer är C. di Paliano den äldre;
dess huvudman, furst C., bär sedan
1500-talet även titlarna furste och hertig av P
a-liano samt innehar (sedan 1710) ärftlig
värdighet som »principe assistente» vid
påve-stolen. Yngre huvudlinjen, C. di Sciarra,
förde titeln furste av Palestrina från 1571,
ändrad för dess äldre gren till furste av C
arbo g n a n o 1630. Denna linjes yngre gren,
Barberini-C. (från 1728 med furstetitel
av Palestrina), utgick på manssidan 1889.
Till släkten hörde E g i d i o de C. (se E g
i-d i o) och en påve, Oddon e C. (se Martin
V). Furst P r o s p e r o C. (f. 1858) är senator
och var lång tid borgmästare i Rom. — Av
Martin V påbörjades det släkten ännu
tillhöriga stora Palazzo C. vid Kvirinalens fot
i Rom. Det om- och tillbyggdes på 1700-talet
och är berömt för sin tavelsamling, G a 11
e-r i a C. — Litt.: Luise Ross, »Die C.» (2 bd,
1912; rätt okritisk); Chlqdowski,
»Renässansmänniskorna i Rom» (1915). B. H-d.
Colo’nna, Giovanni Paolo, italiensk
tonsättare (1637—95), kyrkokapellmästare i
Bologna, elev av Carissimi och Benevoli i
Rom; ej hörande till furstesläkten C. Var
en bland Italiens förnämsta kompositörer av
kyrkomusik under 1600-talet och ansågs som
huvudman för den bolognesiska skolan. Bland
hans verk nämnas mässor, psalmer, 11
oratorier och 3 operor.
torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
