Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Colonna, Marcantonio - Colonna, Sciarra - Colonna, Stefano - Colonna, Vittoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1249
Colonna, M____Colonna, V.
1250
Marcantonio Colonna. Efter samtida målning.
Colo’nna, S t e f a n o, greve av Romagna,
italiensk statsman (d. omkr. 1347), bror till
Sciarra C. Blev romersk senator 1292 men
flydde 1298 (jfr ovan Sciarra C.) till
Frankrike. Han återkom till Rom med kejsar
Henrik VII och hade särskilt efter Ludvig
Bay-rarens hemfärd stort inflytande. Efter
Rien-zis resning 1347 avvisad från Rom, överlevde
C. den strid vid Porta San Lorenzo 19 nov.
s. å., då så många av släkten stupade, men
Jog kort därefter. B. H-d.
Colo’nna, Vittoria, italiensk skaldinna
(trol. 1492—1547). Dotter till Fabrizio C.,
storkonnetabel av Neapel, förmäldes hon 1509
med Ferrante Francesco d’Avalos, markis av
Pescara, av urspr. spansk släkt. Maken blev
1524 kejserlig generalkapten och dog 1525 av
de sår han fått i slaget vid Pavia. Som änka
levde C. tillbakadraget, upptagen av litterära
och religiösa intressen. I Neapel påverkades
hon starkt av Juan Valdes’ reformatoriska
uppfattning, som hon aldrig helt lämnade,
ehuru hon fogade sig, då motreformationen
1542 avgjort bröt in. I Rom började 1538 den
vänskap, som förband henne med Michelangelo.
Ehuru mindre lycklig i sitt äktenskap,
idealiserade hon makens minne i sina »rime
pro-fani» i konventionellt-petrarkistisk stil. Helt
annat värde ha de »rime spirituali» före 1542,
i vilka hennes religiositet befriat sig från
maneret och givit något nytt i form och
innehåll. Dessa sonetter, i vilka med kraft och
innerlighet framfördes förhoppningar om
kyrkans förbättring och den religiösa känslans
fördjupande, äro grundvalen för C:s ryktbarhet
Colo’nna, Marcantonio, hertig av P
a-1 i a n o, italiensk krigare (1535—84), brorson
till Vittoria C. Han stred 1555—57 i spansk
tjänst under hertigen av Alba mot de påvliga
trupperna. Under Pius V förde C. i kurians
tjänst 1571 befälet över den påvliga flottan i
slaget vid Lepanto (se d. o.). Under jubel
firade han i gammal stil triumftåg vid sin
återkomst till Rom 4 dec. s. å. Senare blev
han spansk vicekonung på Sicilien. Litt.:
Pastor, »Geschichte der Päpste», VI (1913),
VIII (1920); Chlgdowski,
»Barocktidsmänni-skorna i Rom» (1916). B. H-d.
Colo’nna, Sciarra, italiensk krigare (d.
1329). Då 1297 strid utbröt mellan påven
Boni-fatius VIII och huset C., avsattes C:s farbror
och bror, kardinalerna G i a c o m o C. (d.
1318) och Pietro C. (d. 1326), och släkten
bannlystes. Den kapitulerade i sept. 1298,
varpå Bonifatius ödeläde dess borg Palestrina.
Sciarra flydde till Frankrike. Han var en
vildsint sälle men duglig och en av
huvudledarna för den franska expedition, som 7
sept. 1303 i Anagni överföll och förödmjukade
Bonifatius. Han krönte 17 jan. 1328 i
Peters-kyrkan Ludvig Bayraren men lämnade Rom
efter dennes avtåg. Litt.: L. Mohler, »Die
Kardinäle Jakob und Peter C.» (1914); A.
Nor-lind, »Det senmedeltida Rom» (1924). B. H-d.
Vittoria Colonno. Målning av Sebastiano del Piombo.
C, torde sökas under K.
IV. 40
Ord, som saknas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
