Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Colonna, Vittoria - Colonne, Jules Édouard - Colonus-skiffer - Colorado (cigarrer) - Colorado (floder) - Colorado (stat)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1251
Colonne—Colorado
1-252
som skaldinna. — Hennes dikter utgåvos första
gången 1538; nya uppl. ha utgivits av P. E.
Visconti 1840, G. E. Saltini 1860 och O.
Guer-rini 1882. Jfr Ellen Fries. »Märkvärdiga
kvinnor», I (1890), och Johann J. Wyss, »Vittoria
C., Leben, Wirken, Werke» (1916). B.H-d.
Colonne [kålå’n], Jules Édouard, fransk
dirigent (1838—1910). Stiftade 1873 »Concert
national» (sedermera »Concerts du Chhtelet»)
och gjorde sig särskilt till tolk för den franska
nyromantiken (Berlioz). C. var 1892 förste
kapellmästare vid Stora operan i Paris.
Cölonus-skiffer, se Silursystemet.
Colora’do, sp., »röd», beteckning på cigarrer
med brunt täckblad. — C o 1 o r a’d o c 1 a’r o,
»ljusröd», beteckning på cigarrer med
ljus-brunt täckblad.
Colorado [kåloréi’dåu]. 1. Flod i s. v. U.
S. A. till Kaliforniaviken av Stilla oceanen.
Uppkommer av Green river från Wind river
mountains och den mäktigare men kortare
Grand river från Front (Colorado) range. Inom
den öde Coloradoplatån tillkomma några
smärre bifloder (San Juan, Little Colorado river
m. fl.), och C. bildar där sin mäktigaste
kan-jondal, Grand Canyon (se d. o.), som intill
ett djup av 1,800 m blottar de geologiska
lagren, varav platån uppbygges; flodytan
ligger här omkr. 700 m ö. h. Efter mottagandet
av Virgin river böjer C. tvärt mot s. och når
över ökenland och ett av floden själv bildat
uppsvämningsland med minskad vattenmängd
det innersta av Kaliforniaviken; under sista
delen av sitt lopp har C. från ö. mottagit Gila
river. Vid högvatten rinner en del av flodens
vatten till Coloradoöknen, där det bildar
Salton-sjön. Längden är 2,000 km, flodområdet 580,000
kvkm. C. är segelbar i nedre loppet omkr.
800 km och befors första gången från Green
river till Virgin river av J. W. Powell (1869).
2. Flod i Texas, U. S. A., till Mexikanska
viken; 1,100 km. Segelbar till Austin.
Kartskiss över Colorado.
3. Flod i Argentina, i övre loppet benämnd
Rio Grande, rinner från Anderna mot s. ö.
och utfaller i Atlanten s. om Bahia Blanca.
1,150 km lång.
Colorado [kåloréi’dåu], en av Bergsstaterna
i U. S. A. mellan 41° och 37° n. br.; 269,214
kvkm, 939,629 inv. (1920), därav 116,954 i
utlandet födda, 10,112 svenskar. Tillhör med
sin ö. tredjedel de stora slätterna (the great
plains); v. därom resa sig brant Klippiga
bergens frontkedjor (Front range, Sangre de
Cristo range), och innanför följa
»parklandskap», nya kedjor och längst i v. delar av
inre platålandet. Slätterna stiga från 1,100
till 1,500 m ö. h.; parklandskapen ligga
mellan 2,200 och 2,700 m ö. h., ett hundratal
bergstoppar på över 4,000 m; högst är Blanca
peak (4,389 m). Naturscenerierna äro
storslagna, floder genombryta bergen i djupa
kan-jondalar. Åt ö. flyta South Platte och
Arkan-sas, åt s. Rio Grande, åt v. källfloder och
bifloder till floden C. (White river till Greeu
river, Grand river, San Juan m. fl.). Klimatet
är solrikt och torrt; årsnederbörden på
slätterna närmast bergen överstiger icke 380 mm,
är än mindre i parklandskapen och når endast
på de högsta delarna av bergen upp till 760
mm. Naturliga vegetationen präglas av
torrhet, i ö. stäpp (kortgräsprärie),
parklandskapen delvis ökenartade; skogar (fur. gran),
huvudsakligen på de högre bergssluttningarna.
Jordbruket är i starkt framåtgående i samband
med ökad konstbevattning. Odlingsmarken är
31,289 kvkm, de konstbevattnade områdena
13,561 kvkm. Produkterna äro främst veie
(18,000,000 bushels 1923) och majs (37,250,000
bushels). På slätten odlas sockerbetor (över
Vå av U. S. A:s produktion). Boskapsstocken
på de öppna gräsmarkerna är betydande
(antalet får 1924 2,4 mill., kor 1,5 mill.).
Bergsbruket är huvudnäring och ursprung till
statens kolonisation (se nedan).
Produktionens värde var 1923 omkr. 20 mill.
doll., varav guld 6,5, silver 4,4 och bly
3,0; produktionen av koppar var s. å.
1,800 ton, av kol 10,3 mill. ton. C. har
mycket stora tillgångar på
oljeskiff-rar. Huvudstad är Denver (256,491
inv. 1920); därefter följa Pueblo
(43,050 inv.) och Colorado springs
(30,105 inv.). Av bergverksstäder
märkas Cripple creek och Leadville.
Universitet i Boulder och Denver. —
Legislaturen (general assembly)
sammanträder vartannat år. C. sänder 2
senatorer och 4 representanter till
nationalkongressen. C:s ö. del tillföll
U. S. A. från Spanien genom
Louisi-anaköpet 1803, återstoden från
Mexiko 1848. Guld upptäcktes 1858, silver
1864, då talrika stadsanläggningar
uppstodo. 1870 var inv.-antalet 39,864,
1876 upptogs C. som stat i
unionen, 1890 utgjorde befolkningssiffran
413,249. A. B-n.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
