- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 4. Bromell - Commodore /
1257-1258

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Columbia (flod) - Columbia (republik) - Columbia, District of (förbundsdistrikt) - Columbia (Syd-Carolina) - Columbit, Niobit - Columbium - Columbi ägg - Columbus (Georgia) - Columbus (Ohio) - Columbus, Christofer (Christoforo Colombo, Cristóbal Colón)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1257

Columbia—Columbus, Chr.

1258

och genombrott av Selkirk range mot s. och s. ö.
genom British Columbia över U. S. A.-gränsen
in i staten Washington och mottager härunder
fr. v. de betydande floderna Kootenay och
Clark fork samt bryter vid upptagandet av
Spokane river som en flod av imposanta mått
ned på den stora och torra Columbiaslätten
(The Great plain of C.), där den följer först
den n., sedan i djup kanjon den v. randen och
upptar Snake river från Yellowstone park,
bergen i Idaho och n. ö. Oregon. C. vänder
nu västerut såsom gränsflod mellan Oregon
och Washington, banar sig, efter förgreningar
och fallbildningar (de s. k. dalles), väg genom
Kaskadbergen, först med nya, storartade fall
(cascades), sedan i lugn och jämn fåra,
mottager från s. Willamette och når efter nya
omböjningar åt n. och v. oceanen med en
mynningsbredd av 13 km. Sandbanken utanför
mynningen har fördjupats för oceanångare
till Portland, slussar och kanal föra förbi
cascades till dalles. C. är även segelbar på
långa sträckor i mellersta och övre loppet. —
C. är en av Amerikas laxrikaste floder;
livligt laxfiske med stor konservindustri.

Colu’mbia, oriktig form av namnet på
republiken Colombia (se d. o.).

Columbia [kola’mbie], District of C.,
U. S. A:s förbundsdistrikt med huvudstaden
Washington, på vänstra Potomacstranden,
avskilt från Maryland 1791; 181 kvkm, 437,571
inv. (1920). C. lyder direkt under kongressen,
som stiftar lagar och bestämmer skatter. En
nämnd av tre fullmäktige, utsedda av U. S.
A:s president, utövar styrelsen; C:s
medborgare sakna allt inflytande på förvaltningen
och äga ej rösträtt. Jfr Washington, stad.

Columbia [kola’mbie], huvudstad i
Syd-Ca-rolina, U. S. A., i statens mitt vid floden
Congaree (Santee); 37,524 inv. (1920).
Slutpunkt för flodfarten; statens viktigaste
industriort (4,684 arb., tillv.-värde 27 mill. doll.,
1919) med stora bomullsspinnerier och
tillverkning av gödselmedel. Statsuniversitet,
dessutom Allen university (för negrer).

Columblt, N i o b 11, mineral av
sammansättningen EeNI^Oa, mest i isomorf
blandning med Fe Ta2O6, vilken senare substans
även förekommer som mineral under namn av
tantalit. C., som bildar svarta, rombiska
kristaller, förekommer ej sällsynt i
granitpegma-titer, exempelvis vid Tammela i Finland, vid
Moss i Norge, Miass i Ilmenbergen (s.
Ural-bergen) o. s. v. I Sverige är c. bl. a. påträffad
vid Timmerhult på Orust. C. innehåller små
mängder av de 1925 upptäckta metallerna
masurium och rhenium, motsvarande n:r 43
och 75 i det periodiska systemet (jfr Atom,
sp. 436). Jfr även Tantalit. G. A-ff.

Colu’mbium, se Sällsynta
jordarts-metaller.

Colu’mbi ägg, se Columbus-ägg.

Columbus [kela’mbos], stad i staten Georgia,
U. S. A., vid floden Chattahoochee; 31,125
inv. (1921). Staden nyttjar det vattenfall

floden här bildar för sin betydande industri
(8,000 arb.; bomullsfabriker).

Columbus [kala’mbos], huvudstad i staten
Ohio, U. S. A., i statens mitt vid floden Scioto;
279,484 inv. (1924). Är betydande
handels-och industristad (26,751 arb. 1919, tillv.-värde
184 mill. doll.; järn- och stål-, mekaniska och
järnvägsverkstäder, skofabriker m. m.). Har
breda, väl underhållna gator. I C. Ohio State
university och det luterska Capital university.

Colu’mbus, Christofer (it. C h r i s t
o’-f o r o C o 1 o’m bo, sp. C r i s t ö b a 1 C
o-lön), Amerikas upptäckare (1446 el. 1451—
1506). Född i Genua, dit fadern, Domenico
Colombo, som var ullvävare i tämligen små
omständigheter, 1439 hade inflyttat; modern
var Susanna Fontanarossa. C. var äldsta
barnet bland fyra söner och en dotter. Fadern
ägde sedan 1440 ett hus i Genua, och
sannolikt är C. född i detta hus, som 1887 inköptes
av Genuas råd och försågs med en inskrift.
C. synes intill 1473 ha arbetat i faderns yrke,
ullväveri, både i Genua och Savona, dit
fadern överflyttade. Jämte sitt egentliga
hantverk torde han ha försökt sig till sjöss,
såsom naturligt var i en av samtidens livligaste
sjöstäder. Man känner, att han 1474—75
besökt ön Chios, som då tillhörde Genua. Efter
ett kortvarigt besök i hemstaden synes han
1476 ha deltagit i en genuesisk handelsfärd
till England, som dock avbröts genom en
sjöstrid vid Kap S:t Vincent, varefter han sökte
sin tillflykt i Lissabon. I dec. 1476 fortsattes
färden till England, där han torde ha vistats
till 1477 el. 1478 och varifrån han skulle ha
besökt Island eller åtm. öarna v. om
Skottland. 1478 finna vi C. åter i Lissabon, där
han s. å. el. 1479 gifte sig med Felipa
Moniz Perestrello, vars far, italienare till
börden, varit ön Porto Santos (vid Madeira) förste
länsherre (d. 1458). Genom detta giftermål
fick hans liv en fastare hållning; han levde i
Lissabon, dit underrättelser om nyupptäckta
länder och fjärrbelägna öar
sammanström-made och där sägner och äventyr från havet
voro i svang bland sjömännen. Han studerade
sin svärfars efterlämnade skrifter, dagböcker
och sjökartor och sysselsatte sig med
kosmo-grafiska arbeten, reseskildringar och
skepparhistorier, vilka närmast berörde portugisernas
färder på oceanen. För att orientera sig i
gängse kosmografiska läror studerade han
flitigt ett 1410 utgivet litet arbete, »Imago
mundi», av kardinal Pierre d’Ailly, i själva
verket en kritiklös kompilation ur äldre verk
— särskilt Roger Bacons »Opus maius». Ett
ex. av denna bok, ännu bevarat i
Columbus-biblioteket i Sevilla, är försett med latinska
randanmärkningar av C:s egen hand, och man
ser, att han fått en mängd av sina geografiska
och astronomiska kunskaper från nämnda bok,
som sålunda väsentligen varit mellanledet
mellan honom och de grekiska auktorerna.
Även Marco Polos resor studerade han flitigt.
I Portugal hörde C. berättas om strandfynd

Ord. som saknas under

C, torde sökas under K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:13:10 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdd/0779.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free