Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Columbus, Christofer (Christoforo Colombo, Cristóbal Colón)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1259
Columbus, Chr.
1260
Columbus’ chefsfartyg. Träsnitt i den 1493 tryckta
upplagan av Columbus’ redogörelse för Amerikas upptäckt.
på Madeira och Azorerna av träd, som icke
växte i Europa, och att vid ön Flores en gång
uppvräkts två lik av en främmande
människoras o. s. v. Enl. en i början av 1500-talet i
Spanien gängse åsikt skall han t. o. m. ha fått
detaljerade uppgifter om sagoöarna i
Västerhavet, Antilia, de sju städernas öar o. dyl.
genom en f. ö. okänd pilot, som skulle ha landat
på en av dem. En annan källa till
underrättelser om ett land i v. har på sista åren
framhållits av dansken Sophus Larsen, som påvisat,
att portugisen Joäo Vaz Cortereal (se d. o.)
deltagit i en dansk färd till havet s. v. om
Island, varunder man 1472 funnit New
Found-land. Redan i Bristol (eller möjligen på
Island) kan C. ha fått höra talas om denna resa,
om vilken rykten voro spridda även i
Sydeuropa. Han deltog också 1482—84 i ett par
resor längs Afrikas kust ned till
Guineabuk-ten. Enl. den av Las Casas och Fernando
C. nedskrivna traditionen i C:s familj skulle
C. nu också fått kännedom om en plan att
söka sjövägen till Indien genom färd västerut.
På begäran av konung Affonso V skulle den
berömde florentinske naturforskaren
Tosca-nelli 1474 ha sänt konungen en karta, som
visade möjligheten av en sådan väg. C. skulle
nu (något av åren 1479—81) satt sig i
förbindelse med Toscanelli, som sände honom en
kopia av kartan jämte avskrift av ett förut
till konungens biktfader Martinez skrivet
brev med upplysande kommentarer. I ett
följande brev angav Toscanelli den västliga
vägen som »ej blott möjlig, utan även riktig
Ord, som saknas under
och säker .. . den för till mäktiga
konungariken och berömda städer och provinser».
Toscanellis på latin skrivna brev till
Martinez är bevarat i Columbusbiblioteket i
Sevilla, och biskop Las Casas, som 1561
avslutade sin berömda »Historia de las
Indias», förklarar sig uttryckligen ha haft
Toscanellis karta och brev framför sig.
Däremot finnes den mellan C. och Toscanelli förda
brevväxlingen bevarad endast i avskrifter
genom C. själv. Den innehåller flera
orimligheter, och då C:s uppgifter icke alltid äro att
lita på, har man förmodat, att C. på otillåtet
sätt ur det kungliga arkivet i Lissabon
skaffat sig nämnda kopior och sedan själv
författat den till C. personligen ställda
in-ledningsskrivelsen. Enl. den
fransk-amerikanske forskaren H. Vignaud skulle
Toscanelli-breven vara understuckna och ha tillkommit
först i mitten av 1500-talet i avsikt att göra
slut på talet om den okände piloten och för
att bevisa, att C. vid sin färd 1492 hade för
avsikt att nå Indien, ej att upptäcka några
av sagoöarna i Atlanten. Märkligt nog
nämner C. själv aldrig Toscanellis namn vare sig
i förhandlingarna med portugisiska och
spanska konungarna el. inför
undersökningskommissionerna.
C. vände sig emellertid med sin numera
bestämt formulerade plan till konung Johan II,
som 1481 efterträtt Affonso V. Det torde icke
ha skett före 1483. Konungen upptog planen
tämligen kyligt men lät framlägga den inför
sitt råd, och inför detta utvecklade C. sina
idéer. Rådet lät icke övertyga sig, och det
hela strandade på C:s otroligt stora
fordringar. Konungen avvisade honom, och kort
därefter måste C., som nu var änkling, åtföljd av
sonen Diego hemligen fly från Portugal. Enl.
Las Casas’ berättelse skulle anledningen varit,
att konungen i hemlighet utsänt ett skepp för
att undersöka om C:s plan hade något fog för
sig, enl. andra antaganden skulle ekonomiska
konflikter i Lissabon vållat flykten.
I slutet av 1484 eller i början av 1485
beträdde C. som flykting Spaniens jord. Han
mottogs vänligt av bl. a. hertigen av Medina
Celi och fick 1486 första gången företräde
inför Spaniens konungapar, Ferdinand och
Isabella. I Spanien hade man dittills föga
bekymrat sig om kosmografiska ting el. om
upptäckter i oceanen. C. förstod dock att där
stödja sin plan med religiösa argument,
varigenom han för sina syften vann den högre
spanska hierarkien och därmed även den
fromma drottning Isabella. På regeringens
uppdrag sammanträdde i Salamanca en
pröv-ningsjunta, som emellertid gjorde skarpa
invändningar mot C:s plan, och saken uppsköts
med kriget som förevändning. C. levde
därefter flera år i Spanien, ensam, obekant och
nästan bortglömd. Härunder knöt han i
Cör-doba förbindelse med en ogift dam, Beatriz
Enriquez de Arana, som i aug. 1488 födde
honom sonen Fernando. 1488 besökte han åter
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
