Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Columbus, Christofer (Christoforo Colombo, Cristóbal Colón)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1263
Columbus, Chr.
1264
C. förstod att lugna det missnöjda
manskapet, och spåren av lands närhet blevo allt
tydligare. På aftonen 11 okt. trodde sig C.
se ljus från land, och 12 okt. kl. 2 på
morgonen såg en matros på »Pinta», Rodrigo de
Triana, en låg, gräsklädd strand. Ön, som av
C. kallades San Salvador (»Frälsaren»), av
infödingarna Guanahani, var en av
Bahama-öarna, sannolikt nuv. Watling island, och togs
högtidligt i besittning för Kastiliens
räkning. Med de godmodiga infödingarna kom
man genast på god fot. Efter tre dagar styrde
C. mot s. v., försiktigt lotsande sig fram bland
de många öar han stötte på. 28 okt. uppnåddes
lyckligt Kubas nordkust, utefter vilken
eskadern seglade till 5 dec. Pinzon hävdade nu, att
landet var Asiens fastland. 0. anslöt sig snart
till denna mening och trodde, att han var på
42° n. br., medan han i verkligheten befann
sig under 21°. Nu sände han två spanjorer
i land för att utforska det inre; de skulle
söka finna vägen till storkanen och fingo med
sig de kungliga breven. Efter fyra dagar
kommo de tillbaka och berättade, att de ej
sett spår av någon konung el. något större
rike; när de frågat infödingarna efter guld
och kryddor, hade dessa pekat mot s. och ö.
Nu gjorde spanjorerna för första gången
bekantskap med tobak, som infödingarna rökte
i form av cigarrer
12 nov. beslöt C. att segla österut. Där
under avlägsnade sig »Pinta» i hemlighet
från honom för att på egen hand göra
upptäckter (21 nov.). 5 dec. nådde C. östspetsen
av Kuba, Punta de Maisi, som han i tron, att
det var Asiens yttersta utsprång, kallade
Alfa och Omega. Snart uppsteg ett nytt högt
land ur vågorna: det var infödingarnas Bohio
(Haiti). C. tog landet i besittning samt gav
det namnet La Espanola (»den spanska ön»,
lat. Hispaniola). Landets materiella kultur
syntes stå högre än på Kuba, och i det inre
av ön skulle finnas ett rikt guldland, kallat
Civao; C. var strax färdig med sin förklaring,
att Civao måste vara »Zipangu», vars
guldrikedom skildrats av Marco Polo.
Julaftonen 1492 stötte fartyget »Santa
Maria» på grund och måste övergivas. 40 man
och 3 officerare måste, då alla ej rymdes på
»Nina», kvarlämnas för att grunda en koloni.
Ett fäste uppbyggdes, försågs med proviant
för ett år och fick efter julaftonen namnet
Navidad. Efter »Pintas» försvinnande var
amiralen ivrig att snart komma hem till
Spanien med underrättelse om de gjorda
upptäckterna och gick därför 4 jan. 1493 under
segel längs nordkusten av Haiti. Efter två
dagar mötte han »Pinta». M. A. Pinzon kom
ombord och urskuldade sig, och C. låtsade,
som om han trodde honom. Pinzon hade
landat på Haiti några mil ö. om C. och även
tillbytt sig en del guld.
Gemensamt styrde nu C. och Pinzon
österut. Efter nära en månads färd (12 febr.)
utbröt en rasande storm, de båda fartygen
skildes från varandra och möttes ej förrän i
hamn. Äntligen 4 mars styrde C. in i Tejos
mynningsvik, mottogs i audiens av Portugals
konung, Johan II, och avsände till Spanien
en reseberättelse, som han skrivit på höjden
av Azorerna. 13 mars gick han åter till
sjöss, och två dagar senare seglade han in i
Palos’ hamn, där han mottogs med jubel.
Samma afton kom också »Pinta» in i
hamnen. Pinzon hade landat i Galicien och
därifrån sänt bud till monarkerna med begäran
om audiens; dessa hade emellertid redan
erhållit underrättelse från amiralen och
svarade Pinzon, att han ägde infinna sig i dennes
följe. Pinzon seglade därefter till Palos, gick
i land utan att besöka C. och dog få dagar
därefter, enl. uppgift av grämelse.
C. fick ett storartat mottagande vid de
spanska monarkernas hov i Barcelona, och
hans resa dit tvärs igenom Spanien liknade
ett triumftåg. Det av honom upptäckta
landet ansågs vara Indien, måhända den
yttersta, ännu okultiverade delen därav. På C:s
förslag vidtogos genast åtgärder för
kolonisation där. Genom en påvlig bulla, utfärdad
3 maj 1493 av Alexander VI, tillerkändes de
nya länderna Spaniens krona som
evärd-lig besittning med villkor, att den kristna
tron där utbreddes. Efter protester från
Portugal mot den först av påven bestämda
gränslinjen mellan Spaniens och Portugals
områden enades de båda makterna till sist genom
fördraget i Tordesillas juni 1494 om en ny
demarkationslinje, 370 leguas v. om Kap
Verdeöarna, varigenom det senare upptäckta
Brasilien kom på den portugisiska världshalvan.
Innan dessa förhandlingar avslutats, hade
C. utrustat en stor flotta för sin andra
resa västerut. Flottan bestod nu av 17
fartyg En mängd kastilianska adelsmän
medföljde, åtskilliga präster, vidare
jordbrukare, bergsmän, hantverkare och soldater,
med besättningen inalles över 1,500
människor. Man medförde europeiska sädesslag
och andra kulturväxter, likaså de första
europeiska husdjuren, särskilt hästar och
nötboskap. Flottan lämnade Cädiz 25 sept., styrde
från Kanarieöarna mer mot s. än förra
gången och fick redan 3 nov. den första ön i sikte.
Den kallades Dominica (»söndagsön»);
därefter följde flera andra av Små Antillerna,
slutligen ön Boriquen (nu Portorico). 27 nov.
kom flottan utanför Navidad på Haitis
nordkust. Fästet hade nedbränts och
besättningen dödats av indianerna; i stället anlades nu
längre österut staden Isabella. Denna koloni
förde emellertid en tynande tillvaro och
erbjöd inga produkter; de sparsamma
guldfynden lämnade ingen ersättning för
omkostnaderna. Också växte missnöjet alltmer bland
kolonisterna. C. utnämnde sin bror Diego
till ställföreträdare i kolonien och avseglade
med 3 fartyg i april 1494 för att fortsätta
sina upptäckter, följde Kubas sydkust ett
stycke men ändrade sin kurs mot s., upp-
Ord. som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
