Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Columbus, Christofer (Christoforo Colombo, Cristóbal Colón)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1261
Columbus, Chr.
1262
Portugal, men ej heller nu kom man till
någon uppgörelse; hans broder Bartolommeo
försökte samtidigt intressera Henrik VII i
England och senare Frankrikes monark för
C:s planer. — Efter ett nytt misslyckat
försök vid spanska hovet beslöt C. 1491 att
lämna Spanien och annorstädes, närmast i
Frankrike, försöka sin lycka. På vägen till hamnen
Huelva passerade han klostret La Räbida, där
han vid sin första ankomst till Spanien
funnit gästfritt mottagande och där han nu för
priorn, Juan Perez, redogjorde för sina
planer. En i Palos bosatt ung läkare, Garcia
Hernandez, som sysslade med kosmografi,
rådfrågades, varvid han och priorn, som varit
drottningens biktfader, blevo ense om att ej
låta C. draga ur landet utan att underrätta
drottningen. Drottningens svar var
gynnsamt. C. skulle vänta, tills Granada fallit,
vilket snarast vore att motse, och då skulle han
få tre fartyg för sin färd.
C. infann sig nu i lägret vid Santa Fé. I
sista stund höll hans plan på att stranda till
följd av samma överdrivna fordringar, som
han förut uppställt i Portugal. C. var
emellertid härutinnan orubblig, och 17 april 1492
avslöts med honom ett av de spanska
maje-stäterna undertecknat statsfördrag,
varigenom C. utnämndes till amiral och till
vice-konung med ärftlig värdighet på alla de öar
och fastland han kunde upptäcka; vidare
skulle han erhålla tiondedelen av deras
avkastning samt rätt att med vinstandel
deltaga i alla handelsföretag till de nya
länderna. Märkligt nog omnämnes i fördraget
ej Indien, däremot de upptäckter, som C.
redan gjort och ämnade göra av nytt land och
öar i havet.
Utrustningen av eskadern skedde i den lilla
hamnen Palos och försiggick med stor
skyndsamhet men under stora svårigheter. — Först
genom bröderna Pinzons ingripande blev
eskadern färdig i början av aug. Ej mindre
än tre bröder av denna ansedda sjömansfamilj
medföljde på resan: Martin Alonso som
kapten på skeppet »Pinta», där även Francisco
Martin var anställd, och Vincente Yanez på
»Nina». På flaggskeppet, »Santa Maria»
(»Marie Galante»), fördes befälet av C. själv.
Skeppen, som alla voro av ringa omfång, tillhörde
två olika typer: flaggskeppet var ett
bredbyggt lastskepp med högt bord och seglade
relativt långsamt, de båda mindre fartygen
voro snabbseglande kraveller. Besättningen
utgjorde 90 man, varjämte medföljde läkare,
rättstjänare, en kunglig notarie, en tolk, Luis
de Torres (en döpt jude, som utom latin även
förstod hebreiska, koptiska och arabiska,
vilka språk man ansåg sig behöva), betjäning
o. s. v., så att personalen inalles utgjorde
120. Då man levde i den fasta övertygelsen,
att C. skulle uppnå den mongoliske
»storkanens» land, lämnade monarkerna honom
officiella rekommendationsskrivelser till alla
länder och folk i östern samt brev till stor-
CoJumoab landstiger på Guanahani. Träsnitt i den
1493 tryckta upplagan av Columbus’ redogörelse för
• Amerikas upptäckt.
kanens hov; man visste icke i Europa, att den
mongoliska dynastien i Peking upphört att
regera redan 1368.
Redan vid avresan, som försiggick 3 aug.
1492 från Palos’ hamn, började C. föra en
dagbok över denna märkvärdiga oceanfärd,
hans första resa. Dagboken, som finnes
bevarad i utdrag hos Las Casas, ger en
tydlig bild av färden. Efter ett längre uppehåll
på Kanarieöarna styrde man 6 sept. mot v.
Amiralen förde en dubbel skeppsjournal, en
för sig ensam, med angivande av de verkligen
tillryggalagda avstånden, och en för
manskapet, där avstånden voro reducerade, för att
manskapet ej skulle förtvivla om sin
hemkomst. 13 sept. upptäckte C. för första
gången magnetnålens västliga missvisning. 16
sept. seglade eskadern in i Sargassohavet. En
levande krabba infångades och tyddes som
tecken, att land var i närheten. Fartygen
sökte vinna försprång framför varandra för
att vinna en av drottningen utfäst belöning
åt den, som först upptäckte land. 15 sept.
gjordes falskt alarm. 7 okt. ändrades kursen
mot s. v., tydligen på grund av M. A. Pinzons
ingripande, sedan manskapet knotat över den
långa färden. Enl. Vignaud skulle C. nu ha
uppgivit sin plan att finna Antilia samt
godtagit Pinzons plan att styra direkt mot
»Zipangu» (Japan).
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
