Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Columbus, Samuel - Columbus-ägg - Columella, Lucius Iunius Moderatus - Columnea - Columniferae el. Malvales - Colutea - Colymbus - Coma - Comacchio - Comancher - Comarum - Comayagua - Combaconam - Combarieu, Jules Léon Jean - Combe, George - Combe-Capelle-mannen - Combes, Émile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1269
Columbus-ägg—Combes
1270
bordade eller påbörjade verk, bl. a. »Måålroo
eller Roo-måål», innehållande folkliga
histo-rietter i övers, m. m. samt karakteristiska
berättelser och anekdoter om bl. a. Lucidor
och Stiernhielm. Även som språkforskare
uppträdde C. med »En swensk ordeskötsel»
(utg. 1881 och, av B. Hesselman, 1908), som
med god blick för språkets karaktär och
utvecklingsmöjligheter yrkar på radikal
nystavning och förordar nybildningar, lån ur
dialekterna och fornspråket för att rikta språket.
C. var en mycket uppskattad skald, som i
sin moraliska och religiösa diktning ger
uttryck åt en måttfull och resignerad
åskådning. Hans egendomlighet var en förfinad
konstnärlighet, en känsla för
skönhetsintryc-ken, som hos ingen annan samtida svensk.
Mjuk, musikalisk form, smidig rytm och
subjektivt natursinne utmärkte honom. I Paris
gjorde C. bekantskap med den franska
klassicismen, som kom att påverka honom, och vart
så jämte Lindschöld den tidigaste
representanten för detta franska inflytande. — C:s
arbeten äro intagna i P. Hanselli, »Samlade
vitterhetsarbeten», II (otillfredsställande utg.).
Litt.: R. Ekholm, »S. C.» (1924). R-n B.
Colu’mbus ägg, en sinnebild för en snillrik
men förbluffande enkel lösning av ett till
synes olösligt problem. Columbus sades ha
frågat några avundsmän om de kunde få ett
ägg att stå på spetsen och efter deras fåfänga
försök tryckt ägget så hårt mot en
bordsskiva, att det blivit stående. Då åskådarna
menade, att de också kunde gjort så, sade
Columbus, att de också efter honom hade
kunnat upptäcka Amerika. Anekdoten berättades
först 1565 om Columbus men hänföres av
Vasari 1550 till Brunelleschi (se d. o.). I en
församling av arkitekter sades denne ha
förklarat, att den skulle få uppföra kupolen över
Florens’ domkyrka, som kunde få ett ägg att
stå upprätt på en marmorskiva, men ingen
mer än Brunelleschi kunde lösa uppgiften.
Då arkitekterna efteråt utropade, att de också
kunde ha löst problemet på detta sätt,
gen-mälte Brunelleschi, att de även skulle kunnat
uppföra kupolen, om de först sett hans
modell eller teckning.
Colume’lla, Lucius lunius Moderatus,
författare till Roms mest kända och bäst
bevarade verk om lantbruket, »Rei rusticae
libri XII». C., vars huvudsakliga
verksamhet synes ha infallit under Neros tid, var
född i Spanien men bosatt i Italien.
Entusiastisk för det förfallna jordbrukets
upphjälpande, planlade han först ett mindre verk
i 4 böcker, varav 2 :a boken blev skriven
och bevarats, samt skrev sedan ett stort
anlagt verk, urspr. i 9 böcker, till vilka han
fogade som 10 :e bok en lärodikt om
trädgårdsskötsel och som bihang ytterligare två
böcker. Utgivandet började år 65 e. Kr. C:s
huvudsakliga källor äro Varro och Celsus;
framför allt åberopade han sin egen
erfarenhet som jordbrukare. Hans stil är i stort sett
klar och vårdad. Den första kritiska upplagan
av C:s verk är under utgivning i »Collectio
scriptorum veterum upsaliensis». V. Lm.
Colu’mnea, växtsläkte av fam. Gesneraceae,
med talrika arter, mest klättrande halvbuskar,
i tropiska Amerika. C. scandens, med långa,
krökta, nästan rörformiga röda blommor,
odlas ofta i växthus. G. M-e.
Columni’ferae el. M a 1 v ä 1 e s, serie bland
Archichlamydeae (Choripetalae), utmärkt
genom flersymmetriska, 5-taliga blommor med
dubbelt hylle, i knoppen kantlagda foderblad
och vanl. vridna kronblad samt två
ståndar-kransar, av vilka dock den yttre vanl.
ombildas till staminodier, den inre genom
klyvning uppdelas i talrika ståndare, ofta med
mer eller mindre högt sammanvuxna strängar.
Fruktämnet är inomsittande, 2—flerrummigt
med 1—flera anatropa fröämnen i varje rum.
Viktigaste familjer: Tiliaceae, Malvaceae,
Bom-bacaceae och Sterculiaceae. G. M-e.
Colütea, se Biåsbuske.
Coly’mbus, se L o m s 1 ä k t e t.
Co’ma. 1. Lat., hår. — C. Berenices, se
Berenike och Stjärnor. — 2. Grek.,
fullständig medvetslöshet, se Kom a.
Comacchio [kåma’kiå], gammal stad i ital.
prov. Ferrara, 32 km n. om Ravenna ohh 5
km från Adriatiska havet, i de stora, fiskrika
lagunerna V a 11 i di C. (430 kvkm), i vilka
Europas största och mest bekanta ålfiske (se
d. o.) bedrives; som kommun 12,184 inv. (1921).
Biskopssäte. Saltutvinning.
Coma’ncher, indianstam, se K o m a n c h e r.
Co’marum, se Kråkklöver.
Comayagua [kåmaja’g(«a] (V alladolid la
nueva), stad i inre Honduras, Centralamerika,
omkr. 60 km n. v. om Tegucigalpa, till 1880
huvudstad, grundad 1540; omkr. 6,000 inv.
Var under spanska tiden en betydande stad
med universitet och hade 18,000 inv. 1827.
Combaconam, se Kumbakonam.
Combarieu [kåbariö’], Jules Léon Jean,
fransk musikskriftställare (1859—1915), lärare
i musikhistoria vid College de France. Skr.:
»Études de philologie musicale» (3 bd, 1896—98),
»La musique, ses lois, son évolution» (1907), »La
musique et la magie» (1909) och »Histoire de
la musique» (3 bd, 1913—20). E. F-t.*
Combe [köm], George, engelsk frenolog
(1788—1858). Gjorde till sin livsuppgift att
genom skrifter och föredrag utveckla F. J. Galls
och J. G. Spurzheims frenologiska teorier.
Combe-Capelle-mannen [ka’b-kapä’l-]
(Ho’-mo aurignace’nsis), se Aurignacrasen.
Combes [kåb], É m i 1 e, fransk statsman
(1835 ®/9—1921 26/5). Studerade först teologi,
sedan filosofi, slutligen medicin och bosatte
sig som läkare i Pons (dep.
Charente-Infé-rieure). 1885 invaldes C. i senaten och blev
snart en av de radikalas ledare, väckte
uppmärksamhet särskilt genom sina rapporter i
undervisningsfrågor och utsågs 1895 till
vicepresident i senaten. 1895—96 var han
undervisningsminister i ministären Bourgeois och
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
