Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Combes, Émile - Combin, Grand - Combination - Combles - Combres - Combretaceae - Combretum - Comedia - Comédie française - Comédie larmoyante
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1271
Combin—Comédie larmoyante
1272
stödde senare Waldeck-Rousseau och dennes
associationslag (1901). Efter dennes avgång
i juni 1902 blev C. konseljpresident och
inrikesminister. Stödd på det s. k. bloc
républi-cain (radikaler och socialister), förde C. en
hänsynslös kamp mot
klerikalismen,
tillämpade 1901 års lag
hårdare, än man tänkt sig,
då lagen antogs, tvang
flera andliga ordnar
att förlägga sin
verksamhet utom landet
och genomdrev förbud
för kongregationerna
att deltaga i
ungdomens undervisning.
Genom att skickligt
begagna Vatikanens
po
litik mot Frankrike framkallade han avbrott i
de diplomatiska förbindelserna med påvestolen
och förberedde konkordatets upphävande. 18
jan. 1905 avgick han, då hans majoritet började
vackla och man upptäckt, att C. och hans
krigsminister André tillåtit frimurarna att
spionera på officerarna för att utröna deras
politiska och kyrkliga hållning. I senaten
behöll C. sitt inflytande, kämpade för en
antiklerikal politik och var 1915—16 minister
utan portfölj under Briand. Av sina tal utgav
han två samlingar, »Une campagne laique»
(1904) och »Une deuxième campagne laique»
(1905). Jfr Frankrike, historia.
Combin [kåbä’], Grand, alptopp i
Valais-alperna, Schweiz, 4,317 m ö. om Stora S:t
Bernhardsvägen (Entremontdalen).
Combination [kåmbinéFfn], eng., ett
klädesplagg, som ersätter antingen linne (tröja) och
benkläder eller underliv och underkjol.
Combles [kabl], stad i fr. dep. Somme, 40
km n. ö. om Amiens; 917 inv. (1921). Var
under världskriget skådeplatsen för häftiga
strider, som beteckna höjdpunkten av det
långvariga och blodiga Sommeslaget 1916. Vid
de allierade truppernas framryckning under
detta slag blev det av tyskarna starkt befästa
C. nästan omslutet. Enär den engelska och
den franska fronten sammanstötte vid C.,
skedde inneslutningen av den i en dalgång
liggande staden från n. av engelsmännen och
från s. av fransmännen. Efter ett förnyat
allmänt angrepp måste C. 26 sept. utrymmas
av tyskarna. Se Somme och
Belgiskfranska fronten, sp. 1172. M. B-dt.
Combres [kåbr], by i fr. dep. Meuse, 19 km
s. ö. om Verdun. C. har gett namnet åt de
upprepade och häftiga strider, som under
världskriget i slutet av 1914 och början av
1915 ägde rum om besittningen av två höjder
strax v. om C. (mellan den bakom tyska
fronten belägna byn C. och byn Les Éparges).
Striderna framkallades genom fransmännens
försök att återtaga S:t Mihielbågen (se
Belgisk-franska fronten, sp. 1158 och
1161, med karta). Anfallen igångsattes i
rikt
ning från n. v. mot de båda höjderna. De
ökades i intensitet, nådde sin höjdpunkt 6—11
april 1915 och fortsattes till 24 april.
Resultatet blev, att den norra höjden intogs; C.
och den s. höjden stannade i tyskarnas händer.
C. blev alldeles sönderskjutet. M. B-dt.
Combretäceae, växtfamilj, besläktad med
myrtenfamiljen, med omkr. 250 arter i
tropiska länder, mest träd el. lianer med
motsatta el. strödda, enkla blad och blommorna
i ax el. huvud. De äro rika på garvämnen,
varför barken och frukterna samt de ofta
förekommande gallbildningarna användas i
garverier och färgerier; så t. ex. exporteras
för detta ändamål frukterna av
Terminalia-arter, särskilt Terminalia chebula, under namn
av myrobalaner i stor mängd från
Ost-indien. De stora oljerika fröna (»indiska
mandlar») av Terminalia catappa (från
Madagaskar o. Malajiska arkipelagen) ätas.
Trädet, som har en i flera avsatser uppdelad krona
och kort före lövfällningen praktfullt röda
blad, odlas även på gator och i parker i varma
länder. För sina vackra, nektarrika
blomställningar, som gärna besökas av honungssugande
fåglar, odlas dessutom flera andra arter som
prydnadsväxter, mest lianer av släktena
Com-bretum och Quisqualis. G. M-e.
Combre’tum, se Combretaceae.
Come’dia, sp., betecknade redan under det
spanska dramats äldsta period, 1400- och
1500-talet, rätt och slätt ett skådespel, vare sig
det nu var av komiskt eller tragiskt innehåll
eller en blandning av bägge slagen. För de
kyrkliga festspelen och vissa kortare
skådespel funnos särskilda benämningar (se A u t o,
Entremes, Loa och S ai n e t e). C.
kunde vara av olika slag, alltefter ämnet, dock
utan någon skarpare gränsskillnad, såsom c.
de caråcter, de figuron, de enredo, de
costum-bres, de ruido el. de teatro etc. Den vanligaste
arten var c. de capa y espada (»mantel- och
värjstycken»), där de förnämsta figurerande
voro riddare och kavaljerer med i Spanien
sedvanlig capa (mantel) och espada (värja).
Det var det spanska nationaldramats
egentlige skapare, Lope de Vega, som, föregången
av en del andra författare, gav c. dess
definitiva, intill senare tider brukliga form.
C. (el. la comedia nueva, såsom Tirso de
Mo-lina kallade den) var vanligen ett skådespel
i tre akter (jornadas) på trokaisk, rimmad
el. assonerad vers med en även i allvarliga
stycken förekommande lustigmakare, gracioso
(se d. o.), oftast betjänt, som representerade
det komiska elementet. Se A. Morel-Fatio, »La
comedia espagnole du XVII:e siècle» (1885).
Jfr Commedia dell’ arte. K.A. H.
Comédie frangaise [kåmedi’ fräsä’z],
officiellt namn påThéätre f r a n g a i s (se d. o.).
Comédie larmoyante [kåmedi’ larmmajä’t],
litteraturhistoriskt namn på ett för 1700-talet
utmärkande slag av skådespel, som var
allvarligt men slutade lyckligt och som
utspelades i den borgerliga världen. Tonen var
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
