Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Commynes, Comines el. Commines, Philippe de - Comodamente, Comodo - Comodoro Rivadavia - Comonfort, Ignacio - Comorin, Kap - Comoroöarna - Comosjön (Lago di Como) - Comp. el. Co. - Compagni, Dino - Comparetti, Domenico - Compiègne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Como—Compiègne
6
Litt.: Faguet, »Seizième siècle» (1893); B. de
Mandrot, »L’autorité historique de Ph. de
Com-mynes» (i Revue Historique 1900); J.
Steen-strup, »Historieskrivningen» (1915). B. H-d.
Como [kå’må], stad i Norditalien, vid
syd-ändan av Comosjöns s. v. arm; 48,066 inv.,
huvudstad i prov. C. (2,861 kvkm, 630,977 inv.
1921). Biskopssäte. Huvudort för Italiens
sil-kesindustri. Är romarnas Comum. Medeltida
murar, märklig marmorkatedral (1396;
ombyggd i renässansstil).
Comodame’nte, C o’m o d o, it., med
bekvämt, makligt föredrag.
Comodoro Bi vada’via [kåmådå’rå-], ort i
argent. territoriet Chubut (Patagonien), vid
Atlanten (San Jorgebukten); 2,145 inv. (1914).
Omges av Argentinas viktigaste oljefält (se
Argentina, pl. 2); produktion 1923: 408,139
kbm; utmärkt hamn.
Comonfort [kåmånfå’rt], Ignacio,
mexikansk president (1812—63). Deltog i de
mexikanska upproren och inbördesstriderna på
1830- och 1840-talet samt i kriget mot
Förenta staterna 1846—48 och vann berättigat
anseende för ämbetsmannaduglighet. 1855
började C. ett uppror mot diktatorn Santa
Anna, som avsatt honom från en befattning
som tulldirektör. Upproret lyckades, och C.
blev först krigsminister, sedan (11 dec. 1855)
provisorisk president. Som sådan kom han i
strid med prästerskapet och sanktionerade
lagar, som bl. a. förbjödo kyrkan att äga
jord, utvisade jesuiterna, genomförde 1857 en
frisinnad författning och proklamerades i dec.
s. å. till konstitutionell president. Han hade
att kämpa mot ständiga uppror och måste i
jan. 1858 lämna landet. 1862 återkom han för
att deltaga i kampen mot den franska
invasionen men mördades 12 nov. 1863.
Comorin [eng. kå’merin], Kap, sydspetsen
av Främre Indiens fastland.
Comöroöarna, se Komorerna.
Comosjön [kå’må], it. Lago di Como
(även Lario), norditaliensk alpsjö mellan
Lu-gano- och Bergamaskalperna. 146 kvkm, 198
m ö. h. Största djup 410 m. C. mottager i
n. Adda, som åter avflyter över Lago di Lecco,
den ö. av sjöns två sydliga grenar, till Po;
vid sydändan av den längre, s. v. grenen
staden Como. Fiskrik. Genom utfyllningar från
Katedralen i Como.
Adda har längst i n. avskilts den lilla
Mez-zolasjön. Väl odlade stränder (oliver,
mullbärsträd), praktfulla villor, såsom Villa Melzi vid
den berömda turistorten Bellagio, Villa
Car-lotta vid Cadenabbia samt Villa d’Olmo och
Villa d’Este nära Como. Till följd av sitt milda
klimat och sin stora naturskönhet har C.
blivit en av Europas mest besökta turistleder.
Comp. el. C o., förk. för eng. company och
fr. compagnie, kompani.
Compagni [kåmpa’nji], D i n o, italiensk
krönikeförfattare (omkr. 1250—1324). Var två
gånger prior i sin fädernestad, Florens, 1293
dess banerförare (gonfaloniere) och deltog
liksom Dan te i Florens’ partistrider på
ghibelli-nernas sida men sökte dämpa partilidelserna.
C. är främst bekant som författare till
Florens’ historia 1280—1312, »Cronaca delle cose
occorenti ne’ tempi suoi», vilken länge gällde
som ett av den italienska historieskrivningens
mästerverk. På senare tider har dess äkthet
varit mycket omtvistad; att dess kärna är
äkta, står dock fast. Den är utg. bl. a. av
I. del Lungo (3 bd, 1879—87) och i
kommenterad fransk övers, av C. Weiss (1905). Jfr it.
monogr. av I. del Lungo (2 bd, 1917—18).
Compare’tti, D o m e n i c o, italiensk filolog
(f. 1835), professor i Pisa 1859, sedan
föreläsare i grekisk fornkunskap i Florens och
Rom; nu emeritus. Har bl. a. skrivit
»Vir-gilio nel medio evo» (2:a uppl. 1896), »Il
Ka-levala o la poesia tradizionale dei finni» (tysk
uppl. 1892; ett betydande verk om Kalevala)
och »La guerra gotica di Procopio» (3 bd,
1895—98). C. utgav tills, m. d’Ancona »Canti
e racconti del popolo italiano» (9 bd, 1870—91).
Compiègne [kapiä’nj], stad i fr. depart.
Oise, 70 km n. n. ö. om Paris, vid Oise;
16,179 inv. (1921). Omtyckt
sommarvistelseort; i s. ö. den natursköna Compiègneskogen
(Forét de C., 14,5 kvkm). Märkliga
byggnader: kyrkorna S:t Antoine och S:t Jacques,
stadshuset och det stora, praktfulla slottet.
Jeanne d’Arc tillfångatogs där 1430. — Under
världskriget besattes C. av tyskarna under
deras första framryckning 1914 mot det inre
C, torde sökas under K.
ütsikt över Comosjön.
Ord, som saknas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
