Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Concordia (stad) - Concordia (förening) - Concordia pia - Concours - Condamine, La - Condamine, Ch. M. de La - Conde - Condé, furstehus - Condé, Henri I de Bourbon - Condé, Henri II de Bourbon - Condé, Louis I de Bourbon - Condé, Louis II de Bourbon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Concordia—Condé, L. II de B.
16
Rios; 27,295 inv. (1923). Ändpunkt för den
regelbundna flodfarten på Uruguay;
slakterier, export av kött och matte.
Conco’rdia, »endräkt», en musikförening
(företrädesvis blandad kör) i Gävle, stiftad
1829; verkar ännu som blandad körförening
tills, m. orkesterföreningen.
Conco’rdia pia, lat., »from endräkt»,
Kon-kordieboken (se d. o.).
Concours [kåkö’r], fr., strid, tävlan. —
Hors c. [ä’r-] el. Hors de c. [ä’r do-],
atom tävlan. — C. hippique [-ipi’k],
hästutställning med uppvisning och prisutdelning.
Condamine, La [la kådami’n], del av
staden Monaco (se d. o.).
Condamine [kådami’n], C h. M. de La, se
La Condamine.
Co’nde, sp., greve.
Condé [kåde’], yngre gren av franska
furstehuset Bourbon (se d. o.). Louis I de
Bourbon, son till Charles, hertig av Vendöme, och
yngre bror till Anton (se d. o.) av Navarra,
var den förste, som bar titeln prins av C. (se
nedan). Henri Jules av C. (se Louis II
a v C. nedan) var farfar till Louis
Henri de Bourbon, hertig av Bourbon
(1692—1740). Denne var mest känd som
»Monsieur le Duc», bar själv aldrig titeln prins av
C., blev 1715 medlem av regentskapsrådet och
vid regentens död 1723 förste minister. Som
sådan hemsände han 1725 den till konungens
brud bestämda spanska infantinnan, vilket
vållade brytning med Spanien. 1726 störtades
han av Fleury. Ätten utdog 1830 med hans
sonson Louis Henri Joseph av C. (se nedan),
vars ende son, hertigen av E n g h i e n (se
d. o.), blivit skjuten i Vincennes 1804.
Senare bars titeln prins av C. av Louis
Philippe Marie Léopold av O
r-léans (1845—66), son till hertigen av
Au-male. — Litt.: Hertigen av Aumale, »Histoire
des princes de C. pendant les XVI :e et XVII:e
siècles» (7 bd, 1869—96); de Piépape, »Histoire
des princes de C. au XVIII :e siècle» (2 bd,
1911—13). B.H-d.
Condé [kåde’], Henri I de Bourbon,
prins av C. (1552—88), son till Louis I av C.
Stred under Coligny vid Arnay-le-Duc 26 juni
1570, räddades undan Bartolomeinatten men
måste okt. s. å. avsvärja protestantismen och
deltaga i belägringen av La Rochelle 1573.
Då Henrik III:s bror Frans av Alengon, sedan
hertig av Anjou, kring sig samlat missnöjda,
bl. a. Henrik av Navarra och C., upptäcktes
denna sammansvärjning 1574, och C. måste fly
till Strassburg. Han återgick till
protestantismen, samlade en här och förenade sig med
Frans, varefter fred slöts (»la paix du
Monsieur») 6 maj 1576. I de följande
religionskrigen (se H u g e n o 11 e r) deltog C. åter.
Under det sista av dessa rensade han Poitou
från »ligans» trupper och hade under Henriks
av Navarra befäl andel i segern över
katolikerna vid Coutras 20 okt. 1587. Han blev där
sårad och dog följande år. (B.H-d.)
Ord, som saknas under
Condé [kåde’], Henri II de Bourbon,
prins av C. (1588—1646), postum son till
Henri I av C. Erkänd som fransk tronföljare
1595 (till 1601, då sedermera Ludvig XIII
föddes), uppfostrades C. som katolik. G. 1609
m. den sköna Charlotte de Montmorency,
nödgades C. s. å. fly med henne till Bryssel, enär
Henrik IV lidelsefullt förälskat sig i henne.
Efter Henriks död 1610 återvände C. Då han
och andra stormän intrigerade mot regeringen
och juli 1615 grepo till vapen, arresterades
C. sept. 1616 och satt fängslad till okt. 1619.
Som konungens anhängare stred C. 1620—22
mot stormän och hugenotter men föll åter i
onåd. 1626 slöt han sig till Richelieu och var
befälhavare i Sydfrankrike under
hugenott-kriget 1627—29. C. förde senare befäl i
Franche-Comté och Lothringen. Utom sonen
Louis I av C. (se nedan) hade C. barnen A
r-m a n d (se C o n t i) och AnneGeneviève,
hertiginna de Longueville. B. H-d.
Condé [kåde’], Louis I de Bourbon,
prins av C. (1530 7/&—69 18/s); jfr
släktöversikten. Utmärkte sig under Henrik II i
krigen i Italien, Tyskland och Nederländerna.
Uppfostrad i beröring
med protestanter,
föremål för guisernas
fiendskap, genom
giftermål nära förbunden
med amiral Coligny
och trots sin duglighet
negligerad av hovet,
drevs C. till opposition.
På anstiftan av C.
tillkom
sammansvärjningen i Amboise 1560.
Han häktades i
Orlé-ans s. å. och dömdes till
döden, men Frans II :s död i dec. s. å. räddade
honom. Efter blodbadet i Vassy 1562 blev C.
hugenotternas ledare, och hans historia
sammanfaller därefter med deras (se
Hugenotter). Besegrad och fången vid Jårnac 13
mars 1569, blev C. förrädiskt skjuten på
slagfältet samma dag. Litt.: L. Batiffol, »Le
siècle de la renaissance» (6:e uppl. 1924);
L. Romier, »La conjuration d’Amboise»
(1923). B. H-d.
Condé [kåde’], Louis II de Bourbon,
prins av C., kallad »le grand C.» (1621 8/9—
86 n/n), son till Henri I av C. Uppfostrad i
ett jesuitkollegium i Bourges, förvärvade C.
goda kunskaper, och hans stora begåvning
inriktades snart på det militära området. 1640
kom han i tjänst vid armén och visade vid
Arras s. å. prov på tapperhet och duglighet.
C., som till faderns död 1646 bar titeln hertig
av Enghien, äktade 1641 Claire Clémence
de Maillé-Brézé, systerdotter till kardinal
Richelieu, ett äktenskap, som påtvingats
honom av hans fader i samråd med kardinalen
och som blev mycket olyckligt. Sin första
stora seger vann C. 22-årig, då han, mot de
äldre generalernas inrådan, gick till batalj
C, torde sökas under K
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
