Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Confessio - Confessio fidei - Confessionarius - Confessio oris - Confessor - Confetti - Confiteor - Confiture - Conformers - Con forza - Confrater - Confrérie de la passion - Confucius - Con fuoco - Confutatio - Congé - Conger, Havsål - Congeria - Congo - Congo, Moyen- - Con grandezza - Con gravità - Con grazia - Congregatio - Congreve, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Confessio fidei—Congreve, R.
24
nod i Antwerpen 1566. — 3. C. gallicana
(Con-fession de La Rochelle), i 40 art., vartill
utkastet författats av Calvin. Den antogs på
en synod i Paris 1559 och stadfästes på en
synod i La Rochelle 1571. — 4. C. helvetica
prior, 1536, i 27 art., uppsattes
huvudsakligen av Bullinger och Myconius och
godkändes av alla de protestantiska kantonerna i
Schweiz. Dess syfte var att åstadkomma en
förening med den luterska kyrkan, varför dess
nattvardslära, ehuru i själva verket
zwing-lisk, i uttrycken närmar sig den luterska. —
5. C. helvetica posterior, i 30 kap., av
Bullinger. Den utgavs 1566 och antogs av alla
reformerta schweiziska kantoner, utom Basel,
samt av de reformerta i Polen, Ungern,
Skottland och Frankrike. Jfr Bullinger. —
6. C. preshyterianorum el.
Westminsterkonfes-sionen, omkr. 1643, i 33 art., strängt calvinsk,
fick symboliskt anseende i Skottland. — 7. C.
scoticana, uppsatt av Knox på en synod i
Edinburgh 1560, närmar sig i flera punkter
lutherdomen.
C. Grekisk-katolsk.
C. orthodoxa, även kallad Ryska katekesen.
Den författades av metropoliten Petrus
Mo-gilas i Kiev, närmast för att motarbeta de av
Kyrillos Lukaris i grekiska kyrkan väckta
sympatierna för calvinismen. 1643 underskrevs
den av grekiska kyrkans samtliga patriarker,
stadfästes 1672 på en synod i Jerusalem och
blev 1721 för ryska kyrkan antagen av Peter
den store. Den är avfattad i katekesform,
godkänner läran om de sju sakramenten och om
transsubstantiationen men vidhåller, om ock
i mild form, dé gamla skiljaktigheterna
mellan den romerska och den grekiska kyrkan.
Tridentinska trosbekännelsen,
en av den romersk-katolska kyrkans
symboliska böcker, kallas på latin icke »confessio»
utan Professio tridentina. Litt.:
Loofs, »Symbolik», I (1902), och Bensow,
»Symbolik» (1904). E.J. ö.*
2. En martyrs (bekännares) grav; ett
däröver rest altare.
Confe’ssio fi’dei, lat., trosbekännelse.
Confessionärius, lat., biktfader (se d. o.).
Confe’ssio öris, se Bot, sp. 975.
Confe’ssor, lat., »bekännare». — 1.
Hedersnamn för dem av den gamla kristna kyikans
medlemmar, som även under förföljelserna
ståndaktigt bekände sin tro men, i motsats
till martyrerna, fingo behålla livet. — 2.
Biktfader vid ett kloster.
Confe’tti, it., eg. konfekt; små kulor av
krita el. dyl., som man kastar på varann vid
karnevalsupptåg; brokiga, tunna papperslappar
för samma ändamål.
ConfPteor, lat., »jag bekänner»,
inledningsorden till den sedan 1314 fastställda formeln
för den romersk-katolske prästens
syndabekännelse, när han på altarets trappsteg"
bereder sig till mässan. Bekännelsen upprepas
omedelbart därpå av den assisterande
kyrko-tjänaren i församlingens namn. — I allmänna
språkbruket nyttjas c. ibland om ett öppet
erkännande av oförrätt och skuld. L. W-r.
Confiture [kåfity’r], fr., konfekt,
sockerbagerivaror; sylt. — Omelette aux confiture»
[åmlä’t å-], syltomelett.
Conformers [konfäTnaz], eng., se K o n f
or-rn i s t e r.
Con fo’rza, it., med styrka, kraftigt.
Confräter, lat., ämbetsbroder; stallbroder.
Confrérie de la passion [kåfreri’ da la [-pa-siå’],-] {+pa-
siå’],+} fr., passionsbrödraskapet, det berömdaste
av alla medeltida hantverksgillen, som spelat
teater. Det fanns redan vid 1300-talets slut
och fick 1402 ett verkligt monopol på att
uppföra »vilka mysterier det själv behagade, vare
sig Kristi pinas historia eller hans
uppståndelse eller helgondramer, i Paris och dess
omnejd». Från detta brev daterar man
uppkomsten av en stående teater i Frankrike.
I Höpital de la Trinité utanför stadsmuren på
vägen till Saint-Denis spelade brödraskapet
sedermera med stor framgång under mer än
hundra år. 1539 flyttade passionsbröderna till
Hötel de Flandres och 1548 till Hotel de
Bour-gogne, där de låtit uppföra en ny teater. Men
då gillet begärde ny stadfästelse på sina
privilegier, beviljades denna blott delvis. Man
förbjöd det nämligen att uppföra religiösa
skådespel, d. v. s. fråntog det dess repertoar.
Sedan förde gillet länge en tynande tillvaro,
nödgades slutligen inställa sin verksamhet och
uthyra sin teater åt yrkesskådespelare samt
upplöstes 1676. J. M.*
Confücius, se Konfucius.
Con fuoco [-foå’kå], med eld.
Confutätio, lat., vederläggning, se K o n f
u-t a t ionen.
Congé [kå$ez], fr., avsked. — Pour
prendre c. [pör prä’dr9-], förk. p. p. c., för
att taga avsked, en på visitkort vanlig formel.
Co’nger, Havsål, se Ålfiskar.
Congéria, släkte av blåmusslornas familj
(Mytilidae). Levde i sött och bräckt vatten
under miocen- och pliocentiden. Artrikast och
ymnigast var C. under den pontinska tiden
(= äldre pliocen), särskilt i Donautrakternas
och s. Rysslands stora vattenbäcken, och har
där givit hamn åt de s. k. c o n g e r i
a-lagren. R. H-gg.
Co’ngo, se Franska
Ekvatorial-a f r i k a och Kongo.
Congo, M o y e n- [mcoajä’-kågå’], distrikt
av Franska Ekvatorialafrika (se d. o.).
Con grandezza [-de’tsa], it., med värdighet
och höghet.
Con gravitå, it., med allvarstyngd, med
eftertryck. Jfr G r a v e.
Con grazia [-tsia], it., med behag.
Congregätio, lat., församling, samfund; jfr
Kon gr ega t i o n. — C. de propaga’nda
fi’de, samfundet för trons utbredande, se
Propagandan. — C. sanctörum, de heligas
samfund, jfr K y r k a.
Congreve [kåTjgriv], Richard, engelsk
filosof och socialpolitisk författare (1818—99).
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
