Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Conylartthra - Conegliano, Cima da - Con energia - Con espressione - Coney island - Confédération générale du travail (C. G. T.) - Confédération internationale des étudiants (Internationella studentförbundet) - Confer, Conferatur - Conference on faith and order - Conference on life and work - Conférencier - Conferva - Confessio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Condylarthra—Confessio
22
Condyla’rthra, se
Hovdjur.
Conegliano [kånelja’nå],
C i m a da, veneziansk
målare, se C i m a.
Con energia [-d%i’a], it.,
med kraft i föredraget.
Jfr E n e r g i c o.
Con espressione [å’ne],
it., uttrycksfullt.
Coney island [käu’ni
äFlond], ö vid inloppet till
New York, omedelbart s.
om Long island, från vilken
den skiljes av Coney island
creek. Med stora havsbad,
parker, hotell, teatrar och
musiklokaler samt
tivoli-nöjen är den under
sommaren New Yorkdjornas
mest besökta förlustelseort
och står i förbindelse med
New York genom flera
ångbåts- och järnvägslinjer.
Confédération générale du travail
[käfede-rasiå’ ^eneraT dy travä’j], fr., förk. C. G. T.,
fransk syndikalistisk organisation, bildad 1895
för att tjäna som landssekretariat för den
franska arbetarrörelsen. Från 1903 ingår
Ar-betarbörsernas federation (se Arbetarbörs)
som ena sektionen i C. G. T., vars andra
sektion består av en del fack- och industriförbund
samt av enskilda fackföreningar, som sakna
förbund att ansluta sig till (jfr S y n d i k
a-1 i s m). Generalsekreterare är Jouhaux. C. G.
T. har numera ej direkt förbindelse med
något politiskt parti. — Från C. G. T. lösslets
1922 Confédération générale du
travail unitaire, förk. C. G. T. U., som
centralorganisation för de kommunistiska
fackförbunden. (-Im-)
Confédération internationale des étudiants
[käfederasiå’ ätornasiånaT däz etydiä’] (I
n-ternationella studentförbundet),
en 1919 bildad sammanslutning, som f. n.
(1926) har 19 röstberättigade medl. (bland dem
Sveriges förenade studentkårer, se d. o.), vilka
äro nationella studentunioner, som omfatta
ett flertal av sitt lands studenter, 9 fria medl.,
organisationer, som ej uppfylla detta villkor,
och en associerad medl. (Deutsche
Studenten-schaft). De anslutna organisationerna måste
vara fria från politisk el. konfessionell färg.
Förbundet omfattar sammanlagt omkr. 500,000
stud. Det ledes av en exekutivkommitté och
ett årl. sammanträdande råd (conseil). I
sammanhang med rådsmötet anordnas vart tredje
år en allmän studentkongress. Sekretariatet
är i Bryssel och utger bl. a. en årsbok. Sex
ständiga kommissioner, med kontor på olika
platser, handha följ, ärenden:
organisationsfrågor, förmedling av studieupplysningar, resor
och studentutväxling, sommar- och
vintermöten för sport och rekreation,
universitets-frågor, nödhjälp, sport. G. S-rn.
Badstrand och nöjesfält på Coney island.
Co’nfer, Conferätur, lat. (förk. cfr el.
ef.), jämförl
Conference on faith and order [kå’n forens
ån féi’p and å’do], eng., se Kyrkliga e
n-hetssträ vanden.
Conference on life and work [kå’nforons ån
låi’f ond coø’k], eng., se Kyrkliga
en-hetssträvanden.
Conférencier [kåferäsie’], fr., (populär)
föreläsare; föredragshållare eller inledare vid
artistisk-litterär varieté el. kabaré.
Confe’rva, se Gröngula alger.
Confe’ssio, lat., bekännelse. 1. Konfession,
den av ett kyrkosamfund antagna och till ett
lärosystem ordnade uppfattningen av
kristendomen (t. ex. den luterska konfessionen).
Detta namn bäres jämväl av åtskilliga
bekännelseskrifter med el. utan symbolisk giltighet.
De förnämsta av dessa äro:
A. Evangelisk-luterska.
1. C. augustana, se Augsburgska
bekännelsen. — 2. C. hafnica, även kallad
De köpenhamnska artiklarna (43 till
antalet). Den författades av Hans Tausen och
framlades av de danska luteranerna på
herredagen i Köpenhamn 1530. — 3. C. saxonica,
författad av Melanchthon 1551, på uppdrag
av kurfurst Morits av Sachsen; kallades
även Repetitio confessionis augustanae. — 4. C.
wirtembergensis, av Brenz. Bägge de
sistnämnda ansluta sig nära till augsburgska
bekännelsen; de framlämnades 1552 i de
luterska ständernas namn på Tridentinska mötet.
B. Reformerta (vanl. antagna blott i de
länder el. städer, efter vilka de fått namn).
1. C. anglicana, 1553, av Cranmer och
Rid-ley, i 42 art., grundvalen till Trettionio
artiklarna (se d. o.). — 2. C. belgica, i
37 art., ursprungligen en privatskrift av en
vallonsk präst, Guido de Bres, framlämnades
1562 till Filip II och blev antagen på en
sy
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
