Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Conneau, Henri - Connecticut - Connellsville - Connemara - Connétable - Connoissement - Connubium - Conolly, John - Conopodium - Conorhinus - Conques
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Connecticut—Conques
28
1846. Sedan var C. prinsens läkare — även
sedan denne blivit kejsare — och trogne
rådgivare, anlitades ofta i hemliga diplomatiska
uppdrag, förberedde kejsarens möte med
Ca-vour i Plombières 1858 och följde 1870
Napoleon i fångenskap och landsflykt.
Connecticut [kone’tiket]. 1. En av de 13
stater, som urspr. bildade Amerikas förenta
stater, ligger vid Atlanten mellan 40° 59’ och
42° 3’ n. br. samt 71° 47’ och 73° 43’ v. Igd;
12,480 kvkm, 1,380,631 inv. (1920; 110 inv. per
kvkm), 67,8 % i orter med 2,500 inv. el.
däröver. Den utlandsfödda befolkningen utgjorde
s. å. 27,3 % av hela befolkningen, varav
italienare, polacker, irländare och judar utgöra
de starkaste grupperna. Svenskarnas antal
var s. å. 17,697. C. består av ett centralt
lågland kring floden Connecticut (se d. o. 2) samt
högland i ö. och v. Slätten kring
Connecticut-floden ligger lägre än 35 m ö. h. och vilar på
tämligen lösa triaslager. över den höja sig
flera kraftiga diabasryggar. Höjdområdena ö.
om Connecticutfloden nå 400 m ö. h., de i v.
äro dubbelt så höga. De bestå av äldre
kristal-liniska bergarter. Jordmånen utgöres
övervägande av glaciala och i Connecticutfloddalen
även av alluviala bildningar. Kustlinjen är
bruten och består av klippuddar och
däremellan liggande sandiga vikar. Den är rik
på goda hamnar. Ehuru goda
naturförutsättningar för jordbruk föreligga, har den odlade
jorden under senare årtionden minskats. 1920
hade staten 22,655 farmer med 2,800 kvkm
odlad jord. Vallen intar över hälften av den
odlade ytan. Majsen är förnämsta sädesslaget,
men tobak ger högre skördevärde än något
annat odlat växtslag samt intar näst hö och
majs största arealen. Värdet av
tobaksskör-den 1924 utgjorde 12,2 mill. doll. Totala
skördevärdet utgjorde 34,7 mill. doll., däri
inbegripet en fruktskörd (mest äpplen) på 3
mill. doll. Vid samma års slut utgjorde
kreatursstocken 34,000 hästar, 183,000 nötkreatur
(varav 144,000 mjölkkor) och 35,000 svin.
Mineralproduktionen och stenindustrien äro
relativt obetydliga (omkr. 2 mill. doll. produktion
årl.). Fisket har under senare år gett omkr.
2 mill. doll. årligen. C. är en framstående
industristat. 1921 funnos där 3,320
fabriksanläggningar med 211,000 arb. och 836 mill. doll.
tillverkningsvärde. Mässings- och
stålindustrien står mycket högt, liksom
maskinindustrien, ammunitions- och vapenfabrikationen
samt textilindustrien. De största städerna äro
New Haven (162,537 inv. 1920), Bridgeport
(155,000 inv. 1925) och huvudstaden Hartford
(138,036 inv. 1920). I Förenta staternas
kulturliv intar C. en bemärkt plats, främst
genom det berömda Yaleuniversitetet i New
Haven. — C:s senat räknar f. n. 35 medl.,
representanternas hus 258 medl., alla valda
för 2 år.’ I nationalkongressen representeras
C. av 2 senatorer och 5 representanter. Om
C :s historia se Amerikas f ö r e n ta s t
a-t e r, sp. 810 ff., och NyaEngland. H. N.
2. Flod i U. S. A., flyter på gränsen mellan
staterna Vermont och New Hampshire, vidare
genom Massachusetts och Connecticut och
utfaller i Long island sound. Omkr. 650 km
lång, 29,000 kvkm flodområde. C. är i sitt
övre lopp rik på forsar och fall, som utnyttjas
av industrien, och är i det nedre segelbar
för större ångare till Hartford, omkr. 80 km
från mynningen; dit upp är tidvattnet
märkbart.
Connellsville [kå’nalzvil], stad i s. v.
Pennsylvania, U. S. A., 55 km s. ö. om Pittsburgh;
13,804 inv. (1920). Stora koksugnar, med U.
S. A:s största årliga koksproduktion.
Connemara [kånimä’r9], »vikarnas land»,
berglandskap i v. Irland, omfattar v. delen
av grevsk. Galway; jfr G a 1 w a y.
Connétable [kåneta’bl], fr., se
Konne-t a b e 1.
Connoissement [kåncoasmä’], fr.,
konosse-ment (se d. o.).
Connübium, lat., äktenskapsförbindelse;
rättighet att ingå ett av de romerska lagarna
helgat äktenskap.
Conolly [kå’noli], John, engelsk läkare
(1794—1866). Var 1828—31 med. prof, vid
University college i London, praktiserade
därefter i Warwick och hade uppsikt över
grevskapets anstalter för sinnessjuka, var 1839
—44 överläkare vid sinnessjukhuset i
Han-well och utövade därefter till 1852 tillsyn
över denna anstalt. C. blev en av
sinnessjukvårdens mest betydande reformatorer. En
efterföljare av bl. a. Pinel och Tuke,
avskaffade han på sin anstalt alla förut begagnade
tvångsmedel, såsom tvångströjor, bindredskap,
bojor o. dyl., och visade, att mekaniskt tvång
vid behandlingen av sinnessjuka kunde och
borde avlägsnas. Genom C:s betydande
personlighet och varmhjärtade författarskap
vann hans »no-restraint»-system hastigt
insteg i sinnessjukvården. Först i våra dagars
högt utvecklade och tvångsfria behandling av
de sinnessjuka ha de av C. förfäktade
principerna fått en mera konsekvent tillämpning.
C:s mest berömda arbete är »The treatment
of the insane without mechanical restraint»
(1856). Biogr. av J. Clark 1869. Se Laehr,
»Gedenktage der Psychiatrie» (1893). G-s.*
Conopo’dium, släkte av fam.
flockblomst-r i g a, mycket nära besläktat med Bunium.
En art, C. majus (Bunium flexuosum), som till
bladen påminner om kumminörten men har
klotrund, nästan valnötsstor jordstam, växer
sällsynt på torra ängar i Skåne och
förekommer flerstädes i v. Norge.
Conorhi’nus, se Kovskinnbaggar.
Conques [kåk], kommun i s. Frankrike,
depart. Aveyron, 32 km n. n. v. om Rodez;
755 inv. (1921). Var under medeltiden
vallfärdsort, känd för den undergörande bilden av
S:ta Fides (bild vid art. Bilddyrkan);
dess kyrka (byggd på 1000- och 1100-talet;
bild 11 vid art. Byggnadskonst) äger en
synnerligen rik samling relikvarier m. fl.
guld
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
