Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Conques - Conquistadores - Conrad, Johannes - Conrad, Joseph (Korzeniowski) - Conrad, Michael Georg - Conradi, August - Conradi, Johan Gottfried
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Conquistadores—Conradi
30
smeds- och emalj arbeten, till stor del från
karolingisk och romansk tid.
Conquistadores [kånkistaöå’res], sp.,
eröv-rare; de första erövrarna av Spanska
Amerika; även dessas avkomlingar.
Conrad [kå’nrät], J ohannes, tysk
nationalekonom (1839—1915), prof, i Halle 1872—
1914. Var en av den nyare tyska historiska
nationalekonomiens mest ansedda och minst
ensidiga representanter. Sedan 1872
medre-daktör och 1878—90 ensam redaktör av den
högt ansedda tidskriften Jahrbücher für
Na-tionalökonomie und Statistik, skrev han där
en mängd uppsatser om jordbrukets ekonomi
och spannmålstullarna. Främst genom C:s
initiativ kom till stånd den av honom jämte
professorerna L. Elster, E. Loening och W.
Lexis utgivna värdefulla »Handwörterbuch der
Staatswissenschaften» (l:a uppl., med suppl.,
1889—97; 3:e uppl. i 8 bd 1908—10). Bland
hans egna arbeten märkas »Grundriss zum
Studium der politischen Oekonomie» (4 bd, 1896—
1904; flera uppl.) och sammandragen »Leitfaden
zum Studium der Nationalökonomie» och
»Leitfaden zum Studium der
Volkswirtschaftspoli-tik» (bägge 1901; många uppl.). C. var från
1880 led. av den kommitté, som utarbetade
»Bürgerliches Gesetzbuch» (1896). E. Hkr.*
Conrad [kå’nräd], J o s e p h, engelsk
författare av polsk härkomst (Ko r z en i o
w-ski; 1857 ®/i2—1924 3/8). Flyttade vid 4 års
ålder med sina föräldrar från födelseorten i
s. Polen till Warschau,
men då fadern strax
därefter befanns
delaktig i en komplott,
förvisades han med sin
hustru och son till
Vo-logda. 1865 dog
modern, och fadern sände
honom till en morbror
i Ukraina att
uppfostras ; där vistades
han i fem år, tills
fadern frigavs och
bosatte sig med honom i
Krakau. Gick i skola där men visade snart en
oemotståndlig lust att gå till sjöss. Mot
släktens bestämda önskan genomdrev han det
djärva beslutet att bli engelsk sjöman. Han
hade växt upp i ett land utan havskust och ej
haft tillfälle att träffa engelsmän — men
engelsk sjöman skulle han bli. 1874 tog han hyra
i Marseille och seglade därefter i tjugu år på
världshaven, först som simpel sjöman, därefter
som styrman och slutligen som kapten i
engelska handelsflottan. Före 35 års ålder hade
han icke skrivit annat än brev, men då han
efter en svår febersjukdom i Kongo såg sig
nödsakad att lämna sjön, fullbordade han en
roman, som han skrivit på i några år, och sände
den till en förläggare. Den antogs och utkom
1895 under titeln »Almayer’s folly»
(»Al-mayers dårskap», 1908). Sedan levde han till
sin död en författares stilla liv i England.
Det tycktes i början, som om C. endast var
en av de på 1890-talet verksamma författarna
i exotisk genre: Kipling var hans närmaste
föregångare. Men efter hand framträdde hans
starka egenart. Hans ovanliga erfarenheter
ha utan tvivel präglat författarskapet; före
honom har ingen modern författare så sett
och känt och skildrat de stora elementära
dragen i den stora världen — havet, livet
ombord, de tropiska skogarna, stormen och
orkanen. Typiska för denna tidigare stil äro
sådana kortare och längre noveller som »The
Nigger of the Narcissus» (1897), »Tales of
unrest», 1898 (»Fredlösa historier», 1903),
»Lord Jim» (1900), »Youth» (1902), »Typhoon»
(1903; »Taifun», 1918), fulla av praktfulla
skildringar från alla världens hörn. Som en
slutsummering ligger den icke romantiserade
boken »Mirror of the sea» (1906), där han
sakligt och fackligt men i en storslagen
komposition och glänsande stil framlägger sina
erfarenheter som sjöman. I den väldiga romanen
»Nostromo» (1904) grep C. sig an med mera
invecklade problem och sökte ge en bild av
ett vildväxande samhälle i Sydamerika. Hans
metod närmar sig mer de stora ryska
berättarnas än de mera logiskt ordnande
engelska och franska prosaisternas. Det är honom
angelägnast att skapa en atmosfär av
stämning kring sitt stoff. I några av sina senaste
böcker lämnade han helt de främmande
luftstrecken och havet för att ge psykologiska
studier av revolutionära personer och deras
tragiska öden i England och Ryssland (»The
secret agent», 1907; »Provokatören», 1910, och
»Under western eyes», 1911). Samtidigt
mattades något den romantiska intensiteten i
hans stil. C. hade en mycket stark inverkan
på den författargeneration, som framträtt i
England efter 1900. 1912 kom »Some
remi-niscences», 1924 »Notes on life and letters»
och det ofullbordade »Suspense», postumt, 1925.
— Litt.: R. Curle, »J. C., a study» (1914); E.
Bendz, »J. C., an appreciation» (1923). A. B-s.
Conrad [kå’nrät], M i c h a e 1 Georg, tysk
författare (f. 1846). Var en sammanhållande
kraft inom den vid 1880-talets mitt
framträdande naturalistiska författargruppen, skrev
ivriga agitationsskrifter och kraftiga
Mün-chenromaner, såsom »Totentanz der Liebe»
(1884), »Was die Isar rauscht» (2 bd, 188»;
flera uppl.), m. m. R-n B.
Conrädi, August, tysk tonsättare (1821
—73); elev av Rungenhagen. Skrev flera
sångspel, såsom »Die Welt des Schwindels»
(1863; i Sverige givet under titeln »öfver land
och haf») och »Ein Freundschaftsdienst» (»En
vänskapstjänst»); skrev även symfonier,
kammarmusik, dansmusik m. m. T. N.
Conrädi, Johan Gottfried, norsk
musiker (1820—90). Verkade i många städer
som musikledare, idkade musikstudier i
Tyskland 1855—57 och slog sig därefter ned i Oslo
som dirigent och lärare. C. komponerade
manskörer m. m. och utgav »Kortfattet histo-
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
