Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Contractio venae - Contradictio - Contralto - Contrarium - Contrat social - Contre - Contre-escarpe - Contre-fort - Contre-garde och Couvreface - Contrexéville - Con tristezza - Contritio cordis - Contubernium - Contucci, Andrea - Contumacia - Conularia - Conus, Kägelsnäcka - Convallaria - Conway, sir William Martin - Convention nationale - Conventus - Conwentz, Hugo Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Contradictio—Conwentz
50
i kärlets botten. Strålen kommer då att
sammandragas, så att dess tvärskärningsarea på
något avstånd under mynningen knappast är
två tredjedelar (0,62) av dennas
tvärskärningsarea. G. R. D.*
ContradFctio, lat., motsägelse. —
Contra-d i’c t i o in a d j e’c t o, »motsägelse i
biordet», d. v. s. en motsägelse, som består däri,
att ett biord uttrycker en beskaffenhet, som
står i strid med huvudordets begrepp, t. ex.
kantig cirkel. S-e.
Contra’lto, it. (fr. haute contre), eg. »hög
motstämma», benämning på altstämman
såsom den gentemot tenoren närmast högre
liggande. Jfr Alt.
Conträrium, lat., motsats; antites (se d. o.).
— Conträria, motsatta ting.
Contrat social [kåtra’ såsia’l], fr.,
»samhällskontraktet», titeln på ett av J. J.
Rous-seatis arbeten.
Contre. [kåtr], fr. (av lat. co’ntra), mot.
Förekommer även i många sammansättningar.
Contre-escarpe [kåtr-äska’rp], fr., se
Kon-t e r e s k a r p.
Contre-fort [kätre-fä’r], fr., se Konterfort.
Contre-garde [kåtra-ga’rd] och C o u v r
e-f a c e, fr., sköldvall, namn på ett slags vallar,
som fordom ofta anlades framför utgående
(mera sällan framför ingående) vinklar av en
fästnings huvudvall, dels för att skydda denna
mot beskjutning och dels för att erbjuda
ytterligare en eldlinje, som, lägre än
huvudvallen, samtidigt med denna kunde besättas
med kanoner eller skyttar och således bereda
eldförsvar i flera våningar. C. voro inrättade
för artilleriförsvar och hade murad eskarp;
couvre-facerna voro antingen anordnade endast
för infanteriförsvar eller kunde ej försvaras,
och deras eskarper saknade murklädnad. Flera
sinsemellan förenade c. eller couvre-facer
kallades envelopper. L. W :son M.*
Contrexéville [kåträksevi’1], brunnsort i fr.
dep. Vosges, vid en biflod till Meuse, på
sluttningen av Monts Faucilles, 340 m ö. h., med
kalk- och järnhaltiga källor; mycket besökt,
särskilt för blås- och njurlidanden.
Con tristezza [-triste’tsa], it., med
sorgsen-het, svårmodigt.
Contrltio co’rdis, lat., se Bot, sp. 975.
Contube’rnium, lat. (av con, med,
tillsammans, och tabe’rna, koja), hos forntidens
romare benämning på äktenskaplig
sammanlevnad mellan slav och slavinna el. mellan sådan
och fri person samt på gemenskap mellan
ståthållare, fältherre el. furste och hans följe;
tältlag. Contubernälis (plur.
contuber-näles) »maka»; kamrat; adjutant, page.
Contucci [kånto’tj*i], Andrea, italiensk
skulptör, se S a n s o v i n o.
Contumäcia, lat., tredska; försummelse med
avseende på något, som blivit av en domstol
ålagt, särskilt i fråga om inställelse inför rätta.
Uteblir en part från rätta, kan dom mot honom
i vissa fall det oaktat fällas; han säges då ha
dömts in contumaciam. Jfr Tredskodom.
Conuläria, fossilt mollusksläkte av oviss
plats i systemet. Skalet är långsträckt (intill
40 cm), i tvärsnitt rombiskt el. kvadratiskt,
med skarpa kanter. Känt från kambrium til)
lias. Högsta utvecklingen nåddes inom silur
och devon. I Sverige äro 12 arter kända från
ordovicium och 5 från silur. R. H-gg.
Co’nus, Kägelsnäcka, av ordn.
Prosobran-chia. Skalet är inrullat och kägelformigt. C.
lever i tropiska och subtropiska hav, når sin
högsta utveckling i nutiden. Känt sedan
krit-tiden. Flera arter kunna utdela giftiga bett
med radulan, som har piltänder med. hullingar.
— Se plansch vid art. Snäckor. R. H-gg.
Convalläria, se Konvalje.
Conway [kå’no>ei], sir William M a
r-t i n, engelsk konsthistoriker och alpinist (f.
1856). Efter studier i Cambridge var han 1885
—88 lärare i konsthistoria vid University
college i Liverpool, blev 1901 professor i
Cambridge och 1917 direktör för Imperial war
museum i London; sedan 1918 konservativ
led. av underhuset. Han är mest känd som
skildrare av de resor och bergbestigningar
han företagit i olika delar av världen. Bland
dessa arbeten märkas »Climbing and
explora-tion in the Karakoram-Himalayas» (3 bd,
1894), »The first Crossing of Spitzbergen»
(1897), »Aconcagua and Tierra de Fuego»
(1902), »Early dutch and english voyages to
Spitzbergen» (1904), »No man’s land» (1906),
»Palestine and Morocco» (1923).
Convention nationale [käväsiå’ nasiåna’l],
fr., nationalkonventet, se Frankrike, historia.
Conve’ntus, lat., se Konvent.
Co’nwentz, Hugo Wilhelm, tysk
naturforskare (1855—1922). Verkade först som
assistent vid botaniska trädgården i Breslau
och var 1880—1910 föreståndare för
västpreus-siska provinsmuseet i
sin födelsestad,
Danzig. Av C:s arbeten
från denna tid
behandla flera
paleobo-taniska ämnen, såsom
fossila trädstammar
och framför allt de
för kännedomen om
tertiärtidens
vegetation och klimat
viktiga växtlämningarna
i bärnstenen (»Die
An-giospermen des Bern-
steins», 1886, och »Monographie der baltischen
Bernsteinbäume», 1890). Under sin
verksamhet som chef för Danzigmuseet ägnade sig C.
med mycken iver åt utforskningen av
provinsens naturförhållanden och arkeologi,
särskilt torvmossarnas vittnesbörd om den forna
utbredningen av växter och djur; resultaten
publicerades till stor del i museets
årsberättelser. Dessa arbeten kommo C. att
uppmärksamma det naturliga landskapets snabba
omdaning till följd av kulturens framsteg, och
så väcktes hos honom tanken på målmedvetna
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
