Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cook, James - Cook, sir Joseph - Cook, Thomas - Cooks sund - Cooköarna - Cooley, Charles Horton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55 Cook, Joseph—Cooley 56-
han i april 1775 hem efter en färd, som
omfattat mer än 3 ggr jordens omkrets och
varunder han gjort slut på den gamla
föreställningen om »terra australis». Han hade
härvid fullbordat den första världsomseglingen
från v. till ö. Resan var även märklig så till
vida, som C. under de tre åren genom sjukdom
endast förlorade 1 av de 118 deltagarna; han
hade vidtagit för den tiden enastående
hygieniska åtgärder och besegrat skörbjuggen
genom att låta surkål och malt ingå i kosten
samt så långt möjligt skaffa färsk föda.
Redan 12 juli 1776 begav sig C., som
befordrats till fregattkapten och i hemlandet
blivit föremål för stora utmärkelser (medl. av
Royal society och dess Copleymedalj i guld för
sina förtjänster om skeppshygienen), ut på
sin tredje och sista resa med fartygen
»Resolution» och »Discovery». Det gällde nu
nordvästpassagen, vilket problem just då ånyo
upptogs från engelskt håll och främst skulle
angripas från Stilla havet. Färden gick även
denna gång åt ö., Kapstaden, Kerguelen och
Nya Zeeland passerades, och från Tahiti
ställdes kursen mot n., vilket ledde till upptäckten
av Hawaiiöarna, av C. kallade Sandwichöarna
(de hade setts 1555 av spanjoren Gaetano, men
denna upptäckt hade hemlighållits och var C.
obekant). Därifrån styrde C. till
Nordamerikas västkust, som han följde från 44° 55’
genom Beringssund till Iskap på 70° 41’, där
isen spärrade nordvästpassagen för honom.
Efter att sålunda ha konstaterat, att blott
ett smalt sund skiljer Gamla och Nya
världens fastland, återvände han till Hawaii, som
han ämnade undersöka under vintern. I en
strid med infödingarna blev han här dödad
14 febr. 1779. Befälet övertogs av hans
närmaste man, och expeditionen återvände till
England 1780.
C. är en av de största geografiska
upptäckarna och kan jämställas med Columbus,
Magalhäes och Tasman. Han är den störste
systematiske oceanforskaren, lade grunden till
vår kunskap om södra Stilla havet samt de
ant-arktiska haven och förberedde den engelska
kolonisationen av Australien. Han var vidare
en utomordentlig kapten, älskad av sitt folk,
som han bättre än någon tidigare
upptäcktsresande sörjde för. — C:s porträtt återges på
vidstående plansch.
Litt.: C:s dagbok från första resan utgavs
1883 av Wharton, Banks’ 1896 av J. D.
IIoo-ker; en beskrivning, »Account of a voyage
round the world in the years 1768—71»,
utgavs 1773 av Hawkesworth. Den andra resan
beskrev C. själv i »A voyage towards the
south pole and round the world . .. 1772—75»
(2 bd, 1777) samt delvis A. Sparrman i »Resa
till Godahoppsudden, södra polkretsen och
omkring jordklotet» (2 dir, 1783—1818).
Dagboken från tredje resan, fortsatt av J. King,
utgavs 1784. Bland biogr. märkas A. Kippis
(1778) samt A. Kitson, »Captain J. C., the
circumnavigator» (1907). O. Sjn.
Cook [kok], sir Joseph, australisk
politiker (f. 1860). Urspr. kolgruvarbetare,
utvandrade C. 1885 till Nya Syd-Wales, där
han-blev fackföreningsledare, invaldes 1891 i
koloniens lagstiftande församling, var postminister
1894—98 och minister för gruvor och
jordbruk 1898—99. 1901—21 led. av Australiska
statsförbundets parlament, slöt han sig där
till frihandlarna, vilkas ledare han vart 1909.
Försvarsminister 1909—10 i Deakins
borgerliga samlingsministär, bildade C. 1913 en
liberal ministär, ställde vid världskrigets utbrott
de australiska sjöstridskrafterna till brittiska
amiralitetets förfogande, måste sept. 1914 vika
för en ministär Fisher men inträdde 1917 som
sjöminister i W. M. Hughes’ samlingsministär.
Deltog 1918 i rikskrigskonferensen och
adlades, var 1919 delegerad vid fredskon ferensen
i Paris, blev 1920 finansminister vid
ministärens rekonstruktion och avgick hösten 1921
för att bli australisk high commissioner i
London. V.S-g.
Cook [kok], Thomas, den första
resebyråns grundläggare (1808—92). Som talare i
ett eng. nykterhetssällskap hyrde C. 1841 ett
extratåg för deltagarna i ett nykterhetsmöte.
Detta var första upprinnelsen till Thomas
Cook and so n ’s resebyrå, som nu har en
mängd filialer och agenturer över hela jorden.
Först organiserade C. sällskapsresor i
England, därpå till Schweiz och så småningom
över hela världen; han uppfann de
internationella rundresebiljetterna, som ofta
kombinerats med kuponger för hotellrum o. s. v.
Firman har mycket bidragit till utvecklingen av
turistväsendet i fjärran länder, bl. a. genom
att utge resehandböcker; den har även
organiserat andra transporter, t. ex.
pilgrims-resor till Mecka och transporten av Gordons
trupper till andra Nilkatarakten (1884).
Cooks sund [koks-], eng. Cook’s strait,
sundet mellan Nya Zeelands Nordö och Sydö,
upptäckt 1770 av James Cook.
Cooköarna [kok-] el. Herveyöarna,
ögrupp i Stilla havet bland Polynesiens öar,
mellan Tongaöarna i v. och Sällskapsöarna r
ö.; 308 kvkm, 7,811 inv. (1921), de flesta
kristna polynesier. Huvudön, Rarotonga, är
vulkanisk (890 m hög); de övriga (Aitutaki
m. fl.) korallöar. Export av kopra och
bananer. Upptäcktes av Cook 1773,
annekterades 1888 av England. De bilda sedan 1901
med Manihikiöarna och N i u e ett
protektorat under Nya Zeeland (725 kvkm,
13,209 inv.).
Cooley [kö’li], Charles Horton,
amerikansk sociolog (f. 1864), sedan 1899 prof, i
sociologi vid Michigans univ. Har utgivit
bl. a. »Human nature and the social order»
(1902), »Social organization» (1909), »Social
process» (1919). C. tillhör den psykologiska
riktningen inom sociologien; han lägger
mycken vikt vid den organiska synpunkten på
samhällsprocessen och hävdar uppfattningen
om individ och samhälle som oåtskiljbara ka-
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
