Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Conze, Alexander - Cooch Behar - Cook, Mount, el. Aorangi - Cook, sir Edward Tyas - Cook, Frederick Albert - Cook, James
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Cooch Behar—Cook, James
54
giska institutets centralstyrelse i Berlin;
avgick 1906. C. företog forskningsresor till
grekiska arkipelagen och utgav arbeten om dem
samt i grekisk konsthistoria. Hans viktigaste
vetenskapliga förtjänst är att i »Zur
Ge-schichte der Anfänge griechischer Kunst»
(1870 o. 1873) ha visat, att den s. k.
geometriska stilen föregick den orientaliserande,
och därmed fastställt den grekiska
konsthistoriens utgångspunkt. C:s betydande
organisationsförmåga framträdde vid utgrävningarna
i Pergamon, bildandet av den för forskningen
oumbärliga samlingen attiska gravreliefer och
det i den arkeologiska undervisningen
alltjämt använda standardurvalet av vasbilder
m. m. (»Wiener Vorlegeblätter»). — Litt.: H.
Dragendorff, »A. C.» (1915). M.PnN-n.
Cooch Behar [kö’tj’ behä’o], britt, vasallstat
i Främre Indien, n. delen av presidentskapet
Bengalen, omkring bifloder till Brahmaputra;
3,413 kvkm, 592,489 inv. (1921). I den
lik-nämnda huvudorten en svensk missionsstation,
upprättad 1898 av Kvinnliga missions arbetare.
Cook [kok], Mount C. el. Aorangi,
Nya Zeelands högsta berg, 3,768 m ö. h., mitt
på v. kusten av Sydön. Från den snötäckta
toppen utgå 5 glaciärer, däribland den 28 km
långa Tasmanglaciären.
Cook [kok], sir Edward Ty as, engelsk
tidningsman (1857—1919). Var 1890—92
huvudredaktör för den då liberala Pall Mall
Gazette, 1893—96 förste huvudredaktör förden
nyuppsatta liberala
aftontidningen Westmin-ster Gazette samt
därpå huvudredaktör för
Daily News, från
vilken post han 1901
avgick, enär han ej
delade de nya ägarnas
sympatier för boerna.
Under världskriget
organiserade C. som
direktör (jämte sir Fr.
Swettenham) för den
off. pressbyrån med
stor smidighet krigsnyheternas spridning och
censurering. Han fick 1912 knightvärdighet. C.
utgav 1903—07 Ruskins samlade skrifter samt
författade bl. a. »The rights and wrongs of
the Transvaal war» (4:e uppl. 1902), den
värdefulla biogr »The life of Ruskin» (2 bd,
1912), »Delane of ’The Times’» (1915),
»Lite-rary recollections» (2 bd, 1918—19) och »The
press in war-time» (1920). Biogr. av J. S.
Mills (1921). V. S-g.
Cook [kok], Frederick Albert,
amerikansk polarforskare (f. 1865). Deltog som
läkare i Pearys expedition till Grönland 1891
—92 och i Gerlaches antarktiska expedition
1897—99 samt företog 1907—09 en expedition
till Smiths sund, varunder han uppgav sig
ha nått nordpolen. Härom råkade han i en
häftig strid med Peary, och ett av
Köpenhamns universitet tillsatt granskningsutskott
underkände dec. 1909 C:s bevis. C. utgav 1911
»My attainment of the pole».
Cook [kok], James, engelsk
upptäcktsresande (1728 27/io—79 u/ä). F. i Marton,
Yorkshire, och son till en lantarbetare, kom
han först i kofferditjänst, inträdde 1755 i eng.
marinen och blev 1759 underlöjtnant. Som
sådan deltog han i kriget mot Frankrike i
Kanada och fick efter Quebecs fall i uppdrag
att upploda S:t Lawrenceviken och -floden.
Han studerade flitigt navigation och
matematik och blev 1763 utnämnd till chef för
sjömätningen vid kusterna av New Foundland och
Labrador, över vilka han 1766—68
offentliggjorde mönstergilla kartor och
seglingsbeskriv-ningar. Icke minst hans observationer över
solförmörkelsen 5 aug. 1766 fäste
uppmärksamheten på honom. När eng. amiralitetet
och Royal society 1768 utsände en expedition
för att på Tahiti iakttaga Venuspassagen 3
juni 1769, anförtroddes därför befälet åt C.,
som 26 aug. avseglade på sin första resa
på »Endeavour», med flera naturforskare
ombord, såsom Joseph Banks och svensken D.
So-lander. Runt Kap Hoorn nådde C. 13 april 1769
Tahiti, där observationerna fullföljdes. Från
Sällskapsöarna, som han under tiden kartlagt,
avseglade han därpå mot s. v. för att
undersöka den stora sydkontinent (»terra australis
incognita»), som man antagit böra finnas i s.
delen av Stilla havet. Genom kringseglingen
av Nya Zeeland, där han dröjde i 6 månader
under kartläggningsarbeten och även
upptäckte sundet mellan Nord- och Sydön (Cooks
sund), visade han, att denna ögrupp ej var
en del av sydkontinenten. Från Nya Zeeland
fortsatte han till »Nya Holland»,
australkon-tinenten, där han undersökte hela östkusten
och tog landet i besittning för Englands
räkning under namnet Nya Syd-Wales. Den
berömda Botany hay upptäcktes 29 april 1770.
På hemvägen passerade C. sundet mellan
Australien och Nya Guinea, därigenom
bekräftande Torres’ upptäckt, att dessa länder ej
hängde tillsamman. Förbi Goda Hoppsudden
återkom han 13 juli 1771 till England.
Redan 1772 erhöll C. i uppdrag att på en
andra expedition (13 juli 1772—30 juli 1775)
med skeppen »Resolution» och »Adventure»
undersöka om sydkontinenten alls existerade.
Från Goda Hoppsudden, där Linnés lärjunge
A. Sparrman anslöt sig, och Nya Zeeland
gjorde han upprepade framstötar mot s., tills
isen tvang honom att vända om. Härunder
överskred han s. polcirkeln tre gånger och nådde 30
jan. 1774 till 71° 10’ s. br. (till 1841
sydpolsre-kordet). Vidare utforskade han Nya
Hebri-derna, Påskön, Marquesas- och Tongaöarna
samt upptäckte Cooköarna, Nya Kaledonien
och Norfolkön. Efter ett nytt besök på Nya
Zeeland seglade han till Kap Hoorn,
undersökte Eldslandet och återupptäckte under sina
försök att även i Sydatlanten träffa
sydkontinenten Sydgeorgien samt fann ö. därom
Syd-sandwichöarna. Från Goda Hoppsudden styrde
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
