Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Corday el. Corday d’Armont, Charlotte - Cordeliers - Corder, Frederick - Cordia - Cordier, Charles - Cordier, Henri - Cordierit, Dichroit, Iolit - Cordillera - Cordit - Córdoba el. Córdova
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Cordeliers—Cördoba
70
ning. — Litt.: E. Defrance, »Ch. C. et la
mort de Marat» (1909); H. d’Alméras, »Ch.
C.» (1910). (A. A-t.)
Cordeliers [kårdolie’], fr., kallades
obser-vanterna av franciskanorden, vilka vanl. buro
ett rep (corde) om livet. — Om Club des
c. se Kordelierernas klubb.
Corder [kä’do], Frederick, engelsk
tonsättare (f. 1852). Blev 1886 piano- och
kom-positionslärare vid kungl. musikakademien i
London och 1889 intendent där. Hans flitiga
tonsättarverksamhet omfattar operetter,
operorna »La morte d’Arthur» och »Nordisa»
(1887), flera kantater, uvertyrer (»Ossian»,
»Prospero»), orkestersviter, rumänska danser
för violin och piano m. m.
Co’rdia, tropiskt släkte bland de
sträv-b 1 a d i g a växterna, utmärkt genom
stenfrukt med vanligen fyrrummig sten. Hit
höra omkr. 200 arter, träd el. buskar. Av
många, t. ex. C. myxa (i Ostindien) och C.
gerascanthus (i tropiska Amerika), erhålles
värdefullt virke, ett slags rosenträ; många,
t. ex. C. abyssinica, ha plommonliknande,
välsmakande frukter. G. M-e.
Cordier [kårdie’], Charles, fransk
skulptör (1827—1905), elev av Rude. Utförde
byster och statyer, gärna med barbariskt
praktfull sammanställning av olika material (brons,
silver, polykrom marmor, porfyr, onyx och
emalj). Bland hans arbeten märkas, utom
talrika byster av afrikanska och asiatiska
folktyper, ryttarstatyn av Ibrahim pascha i
Kairo (1872) och Columbusmonumentet i
Mexico city (1874), enstaka porträttbyster
samt dekorativa statyer av religiöst eller
allegoriskt innehåll. — C:s son Henri C.
(f. 1853) är ävenledes bildhuggare. H. W-n.
Cordier [kårdie’], Henri, fransk
orientalist (1849—1925), prof, vid École des langues
orientales vivantes i Paris 1881. Författade
en rad förstklassiga bibliografier: »Bibliotheca
Sinica» (2:a uppl. i 4 bd 1904—07, suppl. 1922
ff.), »Bibliotheca Indosinica» (4 bd, 1912—15)
och »Bibliotheca Japonica» (1912). B. Kgn.
Cordierlt, Dichrolt, I o 1 1 t, ett i
naturen förekommande
magnesiumaluminiumsili-kat. C. är ofta starkt pleokroitisk, d. v. s.
visar i genomfallande ljus olika färg i olika
riktningar. I reflekterat ljus är c. vanl.
grå-blå el. blå eller ock orangegul. C. är ett
tämligen vanligt mineral i
køntaktmetamor-foserade bergarter och i allmänhet i
aluminiumrika kristalliniska skiffrar, t. ex. gnejs.
I Sverige har c. påträffats i Falu gruva,
i Södermanland o. s. v. C. har
uppkallats efter den franske mineralogen P. L. A.
Cordier (1777—1862), som först (1809) fäste
uppmärksamheten på mineralets pleokroism.
Ur c. bildas ofta genom kemisk omvandling
andra produkter, av vilka en del erhållit
särskilda namn.
Cordillera [kårdiljä’ra], sp. (plur.
cordille-ras), bergskedja. Ingår i namn på bergskedjor
i Syd- och Centralamerika samt Västindien.
Jfr Anderna och Kordillererna.
Cordlt (av grek, chordè, sträng), ett av
engelsmännen Abel och Dewar 1889 patenterat
röksvagt krut, som av engelska staten
nyttjats för vapen av alla kalibrar. C. består av
i eteralkohol olöslig nitrocellulosa,
nitrogly-cerin och något vaselin. C. har samma
konsistens som hårt gelé, dess färg är ljust eller
mörkt gulbrun. C. har formen av stänger eller
trådar (härav namnet), vanl. avskurna till
samma längd som det laddningsrum, för
vilket krutet är avsett, och av en diameter
växlande mellan 1 mm för gevär och 12 mm för
de grövsta kanonerna. E. S-m.*
Cördoba el. Cördova [kå’rdåma]. 1.
Provins i s. Spanien, Andalusien, på ömse sidor om
Guadalquivir, omfattar mellersta delen av
Låg-andalusien; 13,727 kvkm, 589,800 inv. (1924).
N. delen, la sierra, uppfylles av Sierra
Morenas bergland; s. om Guadalquivir vidtar la
campina, ett bördigt, småkuperat slättland.
Berömd hästavel, i berglandet bly- och
koppargruvor samt kolfält (Bélmez). — 2.
Huvudstad i provinsen C. på högra stranden av
Guadalquivir och s. sluttningen av Sierra
Morena (här kallad Sierra de Cördoba); 75,447
inv. (1924); biskopssäte. C. fanns redan på
kartagernas tid (Karta Tuba), erövrades 152
f. Kr. av romarna, blev romersk koloni
(Cor-duba) och en av Hispanias rikaste städer,
tidtals huvudstad i prov. Baetica. 711 intogs C.
av araberna och var under omajjaderna det
västerländska kalifatets huvudstad (756—
1031). Storhetstiden infaller under 800- och
900-talet; C. var då västerlandets största och
rikaste stad, en av islams mest besökta
vallfartsorter med ett vitt berömt universitet och
hade många praktbyggnader (bl. a. 600
moskéer). Av den forna glansen återstå blott
några rester; märkligast är den stora
moskén, grundlagd 786 och flera gånger
utvidgad, varigenom den vid 1000-talets början
kom att omfatta 19 skepp med sammanlagt
omkr. 600 kolonner (bild 1), oberäknat
kolonngångarna kring förgården (av spanjorerna
kallad patio de las naranjas,
»orangeträdgården»; se bild 3); vid förgårdens yttre sida står
den stora minareten, grundligt ombyggd på
1600-talet. Moskén togs 1238 i bruk för kristen
gudstjänst; i dess inre anlades på 1500-talet en
särskild kyrkobyggnad, C:s katedral (bild 2).
över floden leder en arabisk stenbro i 16 spann
Från omajjadernas tid härrör den nuv.
stadsplanen med trånga, slingrande gator och
återvändsgränder. 1236 intogs C. av de kristna,
varefter förfallets tid inträdde. I våra dagar
har C. ånyo nått en viss blomstring som
handelsort och järnvägsknut; tillverkningen där
av fina lädervaror (karduan; se Läder)
har upphört. Jfr bilder å vidstående plansch.
— 3. Provins i inre Argentina; 161,036 kvkm,
896,128 inv. (1924). V. delen uppfylles av
Sierra de Cördoba (se Argentina, sp.
26), i ö. och s. vidtaga pampas’ milsvida
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
