Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Córdoba el. Córdova - Córdoba, Gonzalo Fernández de - Córdoba, Gonzalo Hernandes de - Cordouan - Córdova - Cordyceps - Cordyline - Coregonus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Cordoba, G. F. de—Coregonus
72
Bild 6. Utsikt över Cordoba (i Spanien) med bron över Guadalquivir.
slätter. Jordbruket lämnar rika skördar (vete,
lucern, lin); betydlig boskapsskötsel;
volfram-gruvor. — 4. Huvudstad i argent. prov. C.,
660 km n. v. om Buenos Aires, vid ö. foten
av Sierra de Cördoba; 138,000 inv. (1923);
biskopssäte. C. har universitet (grundat 1613),
observatorium, vetenskapsakademi och flera
lägre läroanstalter. Viktig järnvägsknut med
livlig handel. C. har märkliga byggnader från
spanska tiden; anlades 1573 och var ett av
jesuiternas huvudsäten i spanska Amerika.
Cordoba [kå’rdåa>a], Gonzalo F e r n ä
n-d e z de, spansk fältherre (1453—1515).
Deltog med berömmelse i kampen mot morerna
och spelade en framträdande roll vid de
förhandlingar med konung Boabdil, som 1492
ledde till Granadas fall. 1495 blev C. ledare
för en spansk expedition, som skulle hjälpa
Neapels konung, Ferdinand II (av Aragonien),
mot Karl VIII av Frankrike; han drev
fransmännen ur Italien och fick av Neapels konung
titeln hertig av San Angelo. Sedan kuvade
han ett moriskt uppror i Spanien, hjälpte
ve-nezianerna mot turkarna och återvände 1501
till Italien, denna gång för att i förening med
en fransk här bekriga Ferdinand II:s farbror
och efterträdare, Fredrik. De förbundna
erövrade snart hela riket Neapel men kommo
därpå i strid om rovet. C. inneslöts i
Bar-letta, försvarade sig tappert mot en
överlägsen fransk här, fick omsider förstärkningar
och slog nu fienden i en rad strider, den
avgörande vid Garigliano 28 dec. 1503. Därmed
var det spanska väldet i Italien tryggat. C.
utnämndes till hertig av Sesa och styrde som
vicekonung Neapel med stor skicklighet till
1507, då han hemkallades av den avundsjuke
Ferdinand den katolske; sitt återstående liv
tillbragte C. på sina gods. Han var en av sin
tids yppersta fältherrar och fick binamnet »el
gran capitän» (den store härföraren). Den
genom striderna mot morerna övade spanska
hären utbildade han ytterligare, gav den bättre
beväpning, bl. a. pikar för fotfolket, införde
sträng disciplin och god omvårdnad om
trupperna och lade därigenom grunden till det
spanska infanteriets överlägsenhet, vilken
befästes genom den skola av fältherrar C.
utbildade. — Litt.: »Cronicas del gran capitän»,
utg. av A. Rodriguez Villa (1908).
Cordoba [kå’rdåcoa], Gonzalo
Her-nandes de, furste av M a r a t r a, spansk
fältherre (d. 1645). Fick under trettioåriga
kriget befäl i Pfalz 1621, slog markgreven av
Baden vid Wimpfen 1622 och, tills, m. Tilly,
Kristian av Braunschweig vid Höchst s. å. C.
blev 1623 generalguvernör över Milano.
Cordouan [kårdcoä’], ryktbart franskt
fyrtorn på en klippa i Girondes mynning. Denna
monumentala byggnad uppfördes 1584—1610
av Louis de Foix men har sedan betydligt
höjts och flera gånger restaurerats. Det 63
m höga tornet tjänstgör alltjämt som fyr.
Cördova, se C 6 r d o b a.
Co’rdyceps, släkte bland kärnsvamparna
(Pyrenomycetes), vars flesta arter leva
parasitiskt på insekter, några få på andra svampar.
De angripna föremålen uppfyllas av en tät
svampvävnad, från vilken klubb- el.
stränglika, enkla el. greniga stromata (se S t r o m a)
utväxa. Dessa bära antingen sporhus
(perithe-cier) el. konidier; konidieformerna kallas även
Isaria. Vissa C.-arter kunna vara till nytta
genom att förgöra skadeinsekter. Th. Lfs.
CordyTine, se Dracaena.
Coregonus, se Siksläktet.
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
