Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Corps - Corpus (kropp) - Corpus, Korpus (tryckstil) - Corpus catholicorum - Corpus Christi - Corpis delicti - Corpus doctrinæ - Corpus evangelicorum - Corpus juris - Corpus juris canonici - Corpus juris civilis - Corpus reformatorum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Corpus—Corpus reformatorum
90
stiftande församling; lagstiftande kåren, namn
på båda kamrarna i franska
direktorialför-fattningen (1795—99), på andra kammaren
under konsularförfattningen och första
kejsardömet (1799—1814) samt under andra
kejsardömet (1852—70).
Co’rpus, lat., kropp (plur. co’rpora). — C.
aliènum, främmande kropp (t. ex. i ögat). — C.
callösum, hjärnbalken, se Hjärna. — C. ciliäre,
strålkroppen, se ögat. — C. liberum, fri kropp
(t. ex. avsprängda broskstycken i ledgångar;
jfr Ledmus). — C. lüteum, se Ägg. —
Co’r-pora quadrige’mina, fyrhögarna, se Hjärna.
— C. vitreum, glaskroppen, se ögat.
Co’rpus, lat., Korpus, en tryckstil, som i
kägeln håller 10 typografiska punkter och
alltså står emellan borgis och cicero.
Exempel: Denna stil.
Den har sitt namn därav, att Corpus juris
trycktes med denna stilsort.
Co’rpus catholicörum, lat., se Corpus
evangelicorum.
Co’rpus Christi, lat., se Kristi
lekamens fest.
Co’rpus deli’cti, lat., förr benämning på de
yttre spår, vilka ett brott enligt sin
beskaffenhet lämnar efter sig. Dit räknade man
exempelvis den mördades lik, det förfalskade
myntet och de verktyg, som använts vid
falsk-myntningen, o. s. v. Numera nyttjas denna
ordförbindelse vanligen för att beteckna
sammanfattningen av de för tillvaron av ett visst
brott erforderliga objektiva och subjektiva
förutsättningarna. J. H-r.*
Co’rpus doctrlnæ, lat., av Melanchthon
införd benämning på samlingen av alla de
skrifter, i vilka den rena evangeliska läran
framställts på ett normativt sätt. Då de olika
tyska kyrkorna ej kunde helt ena sig om
vilka skrifter, som skulle räknas dit, fixerade
under 1500-talets lopp varje landskyrka sin
»c.». En mera omfattande form vann denna
strävan i Konkordieboken 1580. Hj.H-t.
Co’rpus evangelicorum, lat., officiellt namn
på den konfessionella sammanslutningen
mellan Tysklands protestanter 1648—1806 i
motsats till de katolska riksständerna, vilka då,
ehuru ej officiellt, kallades corpus
catholico-rum och bildade en av påven ej erkänd
korporation under presidium av kurfursten av
Mainz. — Urspr. avgjordes kyrkliga
frågor genom röstpluralitet på de tyska
riksdagarna, men som katolikerna där förfogade
över vida flera röster än protestanterna, sågo
sig dessa nödsakade att undandraga riksdagen
dessa ärendens behandling och ingå en
förening till försvar för sin
självbestämmanderätt i kyrkliga angelägenheter. Denna
sammanslutning erkändes redan på riksdagen i
Regensburg 1582 som en naturlig sak men vann
gällande kraft först efter westfaliska freden
(1648). Då bestämdes, att röstpluralitet ej
skulle gälla i religionssaker utan att dessa
skulle avgöras genom vänlig överenskommelse
mellan katolska och protestantiska
riksständer såsom mellan två lika berättigade
korporationer. På riksdagen i Regensburg 1653
konstituerade sig c. Med Tyska rikets
upplösning upphörde detta första enande av den
tyska protestantismen. Mötesbesluten ha
samlats och utgivits (1752 och 1786); de giva en
intressant inblick i den fortsatta
motreforma-tionen från romerska kyrkans sida. (L. W-r.)
Co’rpus jüris, lat., samling av rättskällor.
Uttrycket blev allmänt brukligt under
medeltiden och avsåg då vanl. sammanfattning av
den romerska rättens källor, Corpus juris
civilis (se d. o.). Kanoniska rättens källor pläga
kallas Corpus juris canonici (se d. o.).
Co’rpus jüris canönici, lat., samling av
rättskällor innehållande kanonisk rätt (se d. o.),
gällande inom den romersk-katolska kyrkan.
Benämningen avser fr. o. m. 1500-talet en
samling, som omfattar: 1) Decretum Gratiani,
en översiktlig samling av kyrkliga
rättskällor försedd med kommentarer, vilken omkr.
1150 författades av Gratianus, lärare vid
universitetet i Bologna. Vissa häri
förekommande källor hade kraft av gällande rätt,
andra delar, t. ex. Gratianus’ egna
uttalanden, fingo ej dylik betydelse. 2) Tre påvliga
lagböcker: Liber extra, utfärdad av Gregorius
IX (1234), Liber sextus av Bonifatius VIII
(1298), Clementinæ av Johannes XXII (1317).
3) Extravagantes, två senare gjorda samlingar
av påvliga dekretaler (fram till 1484). Denna
sista del har aldrig fått officiell bekräftelse.
C. har ej blott haft stor betydelse inom
kyrklig rättsutveckling, främst naturligtvis
den romersk-katolska kyrkans, utan även
påverkat den världsliga rättsutvecklingen i
västerlandet. Denna samling av rättskällor
ersattes med en ny kodifikation av kanonisk
rätt, vilken under namn av Codex juris
canonici påbjöds 1917 och trädde i kraft 1918 (jfr
Kanonisk rätt). Litt.: Bästa kritiska
uppl. är E. Friedberg, »Corpus juris canonici
I, II» (1879, 1881). K. G. Wn.
Co’rpus jüris civilis, lat., samling av
romersk borgerlig rätt (jfr Civilrätt), är
den beteckning man i senare tid givit vissa
romerska rättskällor. Härmed förstås dels den
kodifikation, vari kejsar Justinianus
sammanfattade romersk rätt och som bestod av
tre delar: Institutiones, en lärobok (av år
533), Digesta el. Pandectæ, utdrag ur
framstående juristers skrifter (av år 533), och
Codex, en samling kejserliga förordningar (ny
uppl. 534), dels senare samlade Novellæ
(con-stitutiones), förordningar, som utfärdats efter
kodifikationen, de flesta av Justinianus (535
—565). Dessa rättskällor, som haft vittgående
betydelse för hela den västerländska
kulturvärldens rättsutveckling, ha flera gånger
utgivits av trycket. Bästa uppl. är »Corpus
juris civilis I—III rec. Mommsen, Krüger,
Schöll, Kroll» (flera omtryck). K. G. Wn.
Co’rpus reformatorum, ett kritiskt källverk
till reformationshistorien, vilket utkommer
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
