Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Corrientes - Corriere della sera, Il - Corrigan, sir Dominic John - Corrigens - Corroyer, Édouard Jules - Corsaren - Corsica - Corsini - Corso - Corssen, Wilhelm Paul - Cort, Cornelis - Cortaderia - Cortège - Cortereal, 1. João Vaz - Cortereal, 2. Gaspard - Cortes - Cortex - Cortez (Cortés), Hernando (Fernando)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Corriere della sera—Cortez
94
diga slätter men även sumpmarker och träsk.
Längst i n. ö. stora skogar, som lämna
värdefullt timmer. Boskapsskötseln är betydande
(2,5 mill. får). Jordbruket alstrar majs (på
mer än 60,000 har), tobak (8,000 har) och
sockerrör. Fruktträdgårdarna (55,000 har)
lämna apelsiner till export. C. genomdrages
av två järnvägslinjer (925 km). Huvudstaden,
C., vid Paranä, har 28,681 inv. (1914).
Corrie’re della se’ra, 11 (Aftonkuriren),
Italiens största och mest ansedda tidning. Den
uppsattes 1875 och utkommer i Milano men
är spridd över hela landet. Urspr. organ för
1870-talets liberala parti, företrädde den
därefter en moderat liberal åskådning. I nov.
1925 avlägsnades under fascistisk
påtryckning dess politiske ledare, senator Luigi
Al-bertini, och dennes bror Alberto, i samband
varmed tidningens opposition mot
fascist-regimen nödgades upphöra.
Corrigan [kå’rigon], sir DominicJohn,
irländsk läkare (1802—80). Känd bl. a.
genom sina undersökningar över hjärtsjukdomar,
i främsta hand ett klassiskt arbete om
aorta-insufficiens (se Hjärtsjukdomar).
Co’rrigens, lat. (plur. corrige’ntia), ett ämne,
som tillsättes illa smakande eller luktande
läkemedel för att minska deras oaptitlighet.
Jfr Constituens.
Corroyer [kårcoaje’], É d o u a r d J u 1 e s,
fransk arkitekt (1835—1904). Var elev av
Viollet-le-Duc och blev dennes efterföljare
som restaurator av medeltidsbyggnader. Hans
främsta verk var återställandet av slottet och
kyrkan i Mont-Saint-Michel, som upptog 25
år av hans levnad. Han utgav en beskrivning
av »L’abbaye royal du Mont Saint-Michel»
(1887) och ett verk om »L’architecture
gothi-que» (1891). G-g N.
Corsären, danskt satiriskt veckoblad, 1840
—46 utg. av M. A. Goldschmidt (se d. o.).
Upphörde 1854.
Co’rsica, se K o r s i k a.
Corsi’ni, florentinsk adelssläkt, känd från
omkr. 1170. En gren fick furstlig värdighet
1731. Mest berömda av ättens medlemmar äro
L o r e n z o C., som påve 1730—40 C 1 e m e n s
XII (se C1 e m e n s, påvar, sp. 1158), och
Ner i C., markis av Lajatico (1771—1845),
som skickligt representerade Toscana
påWien-kongressen. I det vid Via Lungara i Rom
belägna Palazzo C. (på 1600-talet Palazzo
Ri-ario), med dyrbara samlingar, inköpt av
italienska staten 1884 och säte för Accademia dei
lincei, bodde Kristina av Sverige 1659—89.
Co’rso (av lat. cu’rsus, lopp), it.,
kapplöpning; rännarbana; promenad i vagn genom
en stads huvudgator, särskilt under
karne-valstiden; en stads promenadgata. Den
berömdaste c. är den i Rom, som i rät linje
sträcker sig från Porta del Popolo nästan till foten
av Kapitolium.
CoTssen, Wilhelm Paul, tysk språk
-och fornforskare (1820—75). C:s arbeten voro
grundläggande för studiet av de fornitaliska
språken, på vilka han tillämpade den
jämförande språkvetenskapens metod och resultat.
Hans förnämsta verk är »Ueber Aussprache,
Vokalismus und Betonung der lateinischen
Sprache» (1858—59; 2:a uppl. 1868-—70).
Cort [kårt], C o r n e 1 i s, holländsk
kop-parstickare (1533—78). Var elev av H. Cock,
sedermera verksam i Venezia och Rom. Han
utförde gravyrer efter Tizian och andra
mästare, förde kopparstickets teknik framåt och
grundade en högt ansedd skola, som blev
härskande lång tid framåt. G-g N.
Cortade’ria, se Pampasgräs.
Cortège [kårtä’$], fr., följe, kortege.
Corterea’1. 1. J o ä o V a z, portugisisk
upptäcktsresande, d. 1496 som vicekonung på
ön Terceira, Azorerna. Deltog omkr. 1472 i
en dansk expedition, som utsändes av
Kristian I under ledning av amiralerna Diderik
Pining och Hans Pothorst till farvattnen v.
om Island och varunder Grönland samt New
Foundland (»terra do bacalhao») besöktes. C.
avgav härom till portugisiske konungen en
berättelse, som måtte ha blivit mer allmänt
känd och kanske är en av källorna till Olaus
Magnus’ »Carta marina». — 2. Gaspar d,
son till J. V. C., fick 1500 i uppdrag av
konung Emanuel att söka en nordvästlig väg till
Indien och undersökte under denna resa (trol.
hans andra; om hans första, före 1500,
saknas närmare upplysningar) Amerikas östkust
mellan 50° och 60° n. br. Han hemförde
härifrån ett antal invånare från Labrador. En
ny expedition 1501 gick olyckligt. C. omkom,
men två av hans skepp återkommo. Under
denna resa besökte han bl. a. Grönland. Hans
broder, Miguel, som följ, år företog en
und-sättningsexpedition, försvann likaså, och
därmed upphörde portugisernas försök att finna
en nordvästlig genomfart till Indien. Litt.:
H. Harisse, »Les Corte-Real» (1883); Sophus
Larsen, »The discovery of North America 20
years before Columbus» (1924). O. Sjn.
Cortes [sp. kå’rtäs, port. kå’rtij],
benämning på folkrepresentationerna i Spanien,
Portugal och några sydamerikanska stater.
Co’rtex, lat., bark.
Cortez [kårtä’p] (Co r t é s), Hernando
(Fernando), Mexikos erövrare (1485—1547).
F. i Estremadura av ansedda men fattiga
föräldrar, studerade C. juridik vid univ. i
Sala-manca men förmåddes av äventyrslusta att
1504 avsegla till Nya världen. Där utmärkte
han sig på Hispaniola vid undertryckande av
några indianuppror samt deltog 1511 i
Ve-lasquez’ erövringståg till Kuba. 1518
ställdes han i spetsen för den expedition, som
Velasquez utsände till de nyupptäckta
kusterna av Yucatan, och avseglade 18 febr.
1519 med 19 fartyg och omkr. 650 män, varav
400 européer. C. ankom 12 mars till
mynningen av floden Tabasco och fortsatte
senare norrut till den av Grijalva besökta
hamnen San Juan de Ulloa, där han grundläde
staden Vera Cruz. Han trädde i förbindelse
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
