Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Corti, Luigi - Cortier, Maurice - Cortina d’Ampezzo - Cortinarius - Coertiska organet - Cortona - Cortona, Pietro da (Pietro Berettini)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Cortier—Cortona
98
Takmålning av Pietro da Cortona i Palazzo Barberini i Rom.
1866—67. Han tjänstgjorde bl. a. i
Konstan-tinopel, var mars—dec. 1878 utrikesminister
c. 1885—88 ambassadör i London. På
Berlinkon-gressen 1878 var C. en av Italiens delegater.
Cortier [kårtie’], Maurice, fransk
militär, Afrikaresande (1879—1914). Företog flera
resor i v. Sahara, av vilket han var en
fram-etående kännare. Hans främsta arbete var
ett astronomiskt bestämt triangelnät över
Ahaggar och Adrar till Niger (1908—10).
CortFna d’Ampe’zzo, huvudort i Ampezzo
(se d. o.).
Cortinärius, se Spindelskivling.
Co’rtiska organet, del av innerörat,
upptäckt av A. Corti (se d. o. och Hörselorgan).
Cortona [-tå’-], stad i ital. provinsen Arezzo
(Toscana), 80 km s. ö. om Florens, högt
belägen på en brant kulle ovanför floden
Chia-nas dal; 3,552 inv. (1921). Biskopssäte;
museum för etruskiska fornsaker. — C., som
under forntiden bar samma namn, var en av
etruskernas tolv förbundsstäder och omges
ännu av en 2,600 m lång ringmur, vars undre
<del utgöres av en gammaletruskisk mur. C.
är en av Italiens äldsta städer.
Cortona [-tå’-], Pietro da, eg. Pietro
Berettini, kallad C. efter sin födelseort,
romersk målare och arkitekt (1596—1669). C.
utbildade sig från 1612 i Rom, utförde
staffli
målningar med historiska och mytologiska
motiv, uppmärksammades omkr. 1620 av
ku-rian och fick snart utföra freskomålningar i
romerska kyrkor och palats (bl. a. taket i
stora salen i Palazzo Barberini, 1633—39).
1640—47 vistades C. i Florens, där han bl. a.
fullbordade en vid ett kort besök 1637
påbörjad serie takmålningar i Palazzo Pitti.
Här använde han som omfattning till
målningarna ett ramverk av stuck med
modellerade figurer, rika färger och förgyllning, en
anordning, som han nyttjade även i arbeten,
utförda efter återkomsten till Rom. Utom
sina arbeten i stuck och fresko utförde han
här många stafflimålningar, även porträtt,
och ledde mosaikarbetena i Peterskyrkan.
Som arkitekt var C. flitigt verksam; i Rom
ombyggde han Santa Martina och San Luca
vid Forum (1634—50) och uppförde fasaden
till Santa Maria della Pace (1655—57; se bild
16 vid art. Byggnadskonst) m. m. Jämte
Bernini m. fl. deltog han i den av Ludvig
XIV 1664 utlysta tävlingen om Louvres
ombyggnad.
I måleriets historia intager C. samma plats
som Bernini i skulpturens och Borromini i
arkitekturens; man finner i hans målningar
barockens stilideal drivna till sin spets. C:s
konst är i hög grad subjektiv oeh
individua
V. 4
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
