Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Coseley - Cosenza - Cosgrave, William Thomas (Liam T. Mac Cosgair) - Cosi fan tutte - Cosijn, Pieter Jakob - Cosinus - Cosmas (helgon) - Cosmas av Prag - Cosmaterna - Cosmos - Cossa, Francesco del - Cossa, Luigi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Coseley—Cossa, L.
102
Coseley [kåu’zli], stad i eng. grevsk.
Staf-ford, s. ö. om Wolverhampton; 24,207 inv.
(1921). Järn- och kolgruvor, järn- och
cementindustri.
Cose’nza. 1. Provins i s. Italien (Kalabrien),
mellan Tyrrhenska havet och Tarantobukten;
till 1871 kallad Calabria citeriore; 6,647 kvkm,
495,884 inv. (1921). C. är bergigt men
genomlöpes av en dal, vari Crati flyter (till
Tarantobukten). Förnämsta produkter: spannmål,
olivolja, vin. Ypperliga hästar. — 2.
Huvudstad i ital. prov. C., vid Busentos inflöde i
Crati; 30,028 inv. (1921). Ärkebiskopssäte.
Gotisk katedral från 1200-talet. Handel med
silke, vin och olja. C. var forntidens Consentia
och huvudstad i Bruttii (se B ruttier). 410
dog västgotakonungen Alarik i C. och
begravdes i Busentos flodbädd. C. har ofta lidit av
jordbävningar, senast 1905.
Cosgrave [kå’zgréiv], William
Thomas (irl. L i a m T. Mac C o s g a i r),
irländsk statsman (f. 1880 6/e)- Deltog i det
sinnfeinska påskupproret i Dublin 1916 och
dömdes härför till
döden men benådades till
livstids straffarbete
och frigavs efter
amnestien 1917. S. å.
besegrade C. vid
fyllnadsval till underhuset en
irländsk-nationalistisk
motkandidat men tog
aldrig säte i eng.
parlamentet. Däremot var
han medl. av
irländarnas republikanska
nationalförsamling, Dail
Eireann, och förstod som dess
kommunalminister (1917—21) att desorganisera den
under engelsmännen lydande
lokalförvaltningen. C. gillade uppgörelsen med England
i dec. 1921 och blev finansminister i den
provisoriska regeringen. I aug. 1922 utsågs han
efter A. Griffiths död till president för Dail
Eireann och blev efter den nya författningens
ikraftträdande i dec. s. å. den nya regeringens
chef, varvid han bibehöll
finansministerportföljen. Han har givit prov på administrativ
duglighet och, senast vid avvecklingen 1925
av gränskonflikten med Ulster, visat sig mera
benägen för kompromissuppgörelse än för
ofruktbar demonstrationspolitik. Jfr Irland,
historia. V. S-g.
Cosi’ fan tutte [-to’-], it., »så göra de alla»
(näml, alla kvinnor), den till ordstäv
övergångna titeln på en opera av Mozart med text
av L. Daponte, uppförd i Wien 1790.
Cosijn [kåséi’n], Pieter Jakob,
holländsk språkforskare (1840—99). Utnämndes
1877 till innehavare av den nyinrättade
lärostolen i forngermanska språk i Leiden. C.
lade jämte H. Sweet och E. Sievers
grundvalen för ett modernt vetenskapligt studium
av det fornengelska språkets grammatiska
byggnad och dialekter: hans »Altwestsäch-
sische Grammatik» (1883—-88) är ett mönster
för en vetenskaplig specialgrammatik.
Höjdpunkten av C:s originella, skarpsinniga
författarskap beteckna han textförklaringar och
konjekturalkritiska bidrag till angelsaxiska
poesien. Nämnas må »Nederlandsche
spraak-kunst» (Etymologie, 1867, 8:e uppl. 1892;
Syn-taxis, 1869, 6:e uppl. 1888). Hj. P-r.*
Cösinus, se Trigonometri.
Co’smas, helgon, se Damianus.
Co’smas av Prag, se Kosmas av Prag.
Cosmäterna, tämligen godtyckligt vald
benämning på en krets av romerska arkitekter,
bildhuggare och dekoratörer, verksam från
1100-talet in på 1300-talet. Dessa konstnärer
tillhörde flera olika familjer; flera av dem
bur o dopnamnet Cosmas (därav beteckningen
C.). Inom sin tids tämligen fattiga romerska
konst voro C. ledande; bland deras arbeten
märkas talrika kyrkliga inredningsföremål
(predikstolar, korskrank, biskopsstolar,
altaren m. m., senare också gravvårdar) med föga
eller oftare ingen figural utsmyckning men
med originell dekoration, vars huvudmotiv är
en ornamental mosaik av mångfärgad marmor,
senare också av färgat glas och guld. Under
1200-talet upptogos antika
dekorationsmo-tiv, efter århundradets mitt också gotiska
former. Jfr Vitzthum och Volbach, »Die
Malerei und Plastik des Mittelalters in
Italien» (1925). H. W-n.
Co’smos, ett brunskärorna (Bidens)
närstående släkte bland de korgblommiga
växterna, med rosenröda till mörkt
purpurröda kantblommor. C. (Bidens) bipinnatus,
med finflikiga blad, och C. atropurpureus
(Dahlia Zimapani), med bredflikiga blad, båda
härstammande från Mexiko, odlas ofta som
prydnadsväxter.
Co’ssa, Francesco del, målare i
Fer-rara (omkr. 1435—77). Slöt sig till
Squarcio-nes och Piero della Ffancescas riktning och
blev jämte C. Tura den mest betydande
målaren i den äldre Ferraraskolan. C:s
väggmålningar i slottet Schifanoja, tillhörande en
serie månadsframställningar (1467—70), visa
kraftigt realistiska bilder ur samtidens liv av
stort tidshistoriskt intresse, jaktstycken,
hovscener, vingårdsarbetare, dessutom allegoriska
figurer, allt målat i en stark och mustig
kolorit. C. målade också andaktsbilder, gärna
med rikt arrangerad arkitektur och med
utblick mot landskap bakom figurerna. 1450
överflyttade han till Bologna.
Co’ssa, L u i g i, italiensk nationalekonom
(1831—96), prof, i nationalekonomi vid
Pa-vias univ.; lärare vid tekniska högskolan i
Milano. Med sant kritiskt omdöme
tillgodogjorde sig C. den nationalekonomiska
forskningens resultat och gav historiska såväl som
allmänt teoretiska framställningar, präglade
av självständigt omdöme. Hans idéhistoriska
arbete »Guida allo studio delFeconomia
poli-tica» (1876; flera uppl., senare uppl. »Intro-
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
