Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Costarica, República de Costa Rica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Costarica
106
hundratal (ämbets- och tjänstemän,
affärsmän, jordbrukare). Huvudstaden, San José,
har omkr. 61,000 inv. (1924). De viktigaste
hamnarna äro Puerto Limön (11,786 inv., 1924)
vid Atlanten samt Punta Arenas (Puntarenas;
omkr. 10,000 inv.) vid Nicoyaviken av Stilla
havet. Statsreligionen är romersk-katolsk.
Sedan 1921 har C. egen ärkebiskop i San José;
folkundervisningen är fri och obligatorisk, och
folkbildningen i C. torde stå högst i
Centralamerika. Ett universitet och flera
mellan-skolor finnas i huvudstaden. —
Huvudnäringarna äro jordbruk och boskapsskötsel.
Viktigaste produkter äro kaffe (28,250 har
1923; export 11,088 ton s. å.) samt
bananer (43,920 har 1923; export 7^2 mill.
stockar). F. ö. odlas majs, socker, kakao, ris,
tobak, frukt och grönsaker m. m.
Boskapsskötseln bedrives särskilt på savannerna i det
inre (prov. Guanacaste och Alajuela); 1922
funnos omkr. 426,000 nötkreatur och 104,000
hästar. Bergsbruket är i tillväxt och omfattar
guld, silver och manganmalmer. Skogarna
lämna kautschuk, harts och färgträ.
Industrien är i rask tillväxt och använder
alltmera elektrisk kraft från höglandets floder.
Utrikeshandeln (1922 omkr. 48,5 mill. colönes)
sker till 54—59 % med U. S. A.; därnäst
kommer England; den går över hamnarna Puerto
Limön vid Atlantiska havet och Punta Arenas
vid Stilla havet och omfattar export av
bananer (1,07 mill. pd st. 1923), kaffe (0,97 mill.),
kakao, guld och silver, socker m. m.
Järnvägarna, som till stor del behärskas av
bananfirman United fruit co., ha en längd
av omkr. 725 km. Mått och vikt äro metriska;
myntenheten är colön = 100 centavos (= 1,78
kr.); även dollars användas. — Författningen av
1859 ändrades senast 1913. Enl. denna väljas
en president och kongress (43 medl.) på 4 år
genom direkta allmänna val. Ministären
består av 6 av presidenten valda medl. C.
indelas i 7 prov., Alajuela, Cartago,
Guanacaste, Heredia, Limön, Punta Arenas och San
José. Störst och glesast befolkat är Punta
Arenas, tätast befolkat San José.
Statsinkomsterna, mest tullar, acciser och monopol,
voro 1924: 1,955 mill. pd st., utgifterna 1,926
mill.; statsskulden 1920 : 30,37 mill. pd st.
samt (inhemskt lån) 39 mill. colönes. Stående
armén utgör 5,000 man; allmän värnplikt
mellan 18 och 55 år, väl organiserad milis.
Flaggan består av 5 horisontella fält; blå, vit,
röd (dubbel bredd), vit, blå; i mitten har
krigs-flaggan statsvapnet. Jfr Flagga. O. Sjn.
Historia. C. upptäcktes 1502 av Columbus,
som kallade det Costa Rica y Castilla de Oro;
landet erövrades 1561—65 av J. V. de
Coro-nado och ingick till 1821 i det illa skötta
spanska generalkapitanatet Guatemala, som
nämnda år förklarade sig självständigt och
anslöt sig till Iturbides mexikanska rike.
1823—39 tillhörde C. den centralamerikanska
republiken (se Centralamerika, sp.
803) och blev därpå en självständig republik,
Kartskiss över Costarica.
som dock först 1848 proklamerades och fick
egen författning. Som fri stat har C. i högre
grad än sina grannar varit förskonat från
revolutioner och överflyglat dem i välstånd
och kultur. Under presidenten Thomas
Gu ar dia (1870—82) infördes obligatorisk
och kostnadsfri skolundervisning samt
allmän värnplikt, men genom illa ledda
järnvägsbyggnader och bristande sparsamhet
råkade finanserna i olag. Vid olika tillfällen
ha försök gjorts att ena Centralamerikas
republiker, så 1885 av presidenten i Guatemala,
1895—98 av de fyra övriga. 1921 gjordes ett
nytt försök av representanter för C.,
Guatemala, Honduras och Salvador, men C:s
parlament vägrade ratificera fördraget. En
gränstvist mellan C. och Nicaragua
avgjordes genom Förenta staternas bemedling 1888
och ett fördrag 1896. I s. ö. gränsade C. först
till Colombia, efter 1903 till Panama;
gränsen här har varit omtvistad; 1900 bestämdes
den av franske presidenten Loubet, 1914 av
amerikanske domaren White, utan att tvisten
därför bragtes ur världen. 1908 upprättades
i Cartago en skiljedomstol för
Centralamerika; dess byggnad, bekostad av A. Carnegie,
förstördes vid den svåra jordbävningen maj
1910, varpå Carnegie i San José lät
uppföra ett nytt »fredspalats». Under
världskriget var C. först neutralt men bröt till
följd av det oinskränkta u-båtskriget sept.
1917 förbindelserna med Tyskland och
förklarade i maj 1918 detta land krig. Nuv.
president är jur. lic. Ricardo Jiménez,
vald för tiden 1924—28; han var republikens
president även 1910—14 och har varit
president i högsta domstolen.
Litt.: »Anuario estadistico» (årlig); J. B.
Calvo, »The republic of C.» (1890); C. V.
Hartman, »Arkeologiska undersökningar på
C:s ostkust» (Ymer 1902); C. Fernandez,
»Do-cumentos para la historia de C.» (3 bd, 1905);
J. Segarra och J. Julia, »C.» (1907); H. Pittier,
»C.» (suppl. 175 till Petermanns Mitteilungen,
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
