Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Costarica, República de Costa Rica - Coster, Laurens Janszoon - Coster, Samuel - Costi - Costra - Cot - Cotacachi - Cotang(ens) - Côte (kust) - Côte, La (Schweiz) - Coteau des prairies - Coteau du Missouri - Côte d’Argent - Côte d’Azur - Côte d’Ivoire - Côte d’Or (bergsparti) - Côte-d’Or (departement) - Côte française des Somalis - Cotentin - Côtes-du-Nord - Cotillon - Cotinus - Cotogni, Antonio - Cotoneaster - Cotopaxi - Cotrellförfarande - Cotroceni - Cotswoldfår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Coster—Cotswoldfår
108
1912); A. S. och P. P. Calvert, »A year of
Costa Rican natural history» (1917); M. de
Périgny, »La république de C.» (1918);
»Geo-grafla ilustrada de C.», utg. av T. Hermanos
(5:e uppl. 1923). A. A-t.
Co’ster, Laurens Janszoon, borgare
i Haarlem på 1400-talet, enl. en utbredd
holländsk åsikt boktryckarkonstens uppfinnare.
Se Boktryckarkonst, sp. 710.
Co’ster, Samuel, holländsk författare (1579
—1665). I Amsterdam bildade han, under
namnet akademi, ett sällskap, som från 1617
regelbundet gav dramatiska föreställningar. I
tragedierna »Ithys» (1615), »Iphigenia» (1617)
och »Polyxena» (1619) bekämpade han
ortodoxien. C:s farser »Teeuwis de boer» (1612)
och »Speel van tijsken van der Schilden»
(1613) äga kraftig komik. C:s samlade
arbeten utgåvos 1883. Biogr. av Rössing (1875).
Co’sti, it., handelsterm, se A c o s t i.
Co’stra, se Chilesalpeter.
Cot, förk. för cotangens, se Trigonometri.
Cotacachi [-ka’tji], vulkan i Anderna, i
nordligaste Ecuador; 4,966 m ö. h.
Cota’ng(ens), se Trigonometri.
Cöte [kät], fr., i geografiska namn kust
(t. ex. Cote d’Azur) eller bergssluttning (t. ex.
Cöte d’Or).
Cöte, La [la kä’t], Genèvesjöns n. v. kust
mellan Morges och Coppet i schweiz. kant.
Vaud. Berömt för sitt vita vin.
Coteau des prairies [kåtå’ dä präri’], en
platåavsats (500—600 m ö. h.) i prärietaffeln
i Syd-Dakota, s. v. Minnesota och n. v. lowa,
U. S. A., bildar övergången från
prärieslät-terna till högplatån.
Coteau du Missouri [kåtå’ dy misori’], den
torra, stäppartade prärietaffeln i Syd- och
Nord-Dakota ö. om Missouri samt i s.
Saskatchewan, belägen 600 m ö. h.; höjer sig omkr.
100 m över Coteau des prairies.
Cöte d’Argent [kä’t dar$ä’], »silverkusten»,
ofta använd benämning på franska
atlant-kusten mellan Gironde och spanska gränsen.
Kantas av dyner.
Cöte d’Azur [kå’t dazy’r], »azurkusten» (på
grund av havets djupblå färg), stundom
använd benämning på franska medelhavskusten,
i synnerhet ö. om Kap Lardier (se
Provence och R i v i e r a n).
Cöte d’Ivoire [kä’t div<nä’r], koloni på
Gui-neakusten inom Franska Västafrika, se
E1-fenbenskusten.
Cöte d’Or [kät där], lågt bergsparti (636
m) i ö. delen av mellersta Frankrike, v. om
Saöne mellan Cevennerna och Långres’ platå,
begränsat i n. av Ouches dalgång, i s. av
Dheunes. C. är uppbyggt av jurakalk; dess
sluttningar beklädas av vingårdar (jfr B o u
r-gogneviner).
Cöte-d’Or [kät-där], departement i ö.
Frankrike (Bourgogne), v. om Saöne; 8,787
kvkm, 321,088 inv. (1921). Till största delen
ett bergland (Cöte d’Or, se ovan). I C.
upprinner Seine, och dess s. ö. del genomflytes
av Saöne. Canal de Bourgogne skär
departementet från n. v. till s. ö. C. är rikt på skog
och goda betesmarker; dalgångar och slätter
äro bördiga. På bergssluttningarna vinodling
(jfr Bourgogneviner), i dalgångarna
humle- och sädesodling; betydande
fjäderfä-avel. Järn, kol, marmor och gips förekomma.
Livlig industri. Huvudstad är Dijon. Större
vinorter äro, utom Dijon, Beaune, Nuits och
Gevrey-Chambertin.
Cöte fran^aise des Somalis [kä’t fräsä’z dä
såmali’], franska Somalikusten, se S o m a 1
i-1 a n d, Franska.
Cotentin fkåtätä’], halvö vid Engelska
kanalen, på Frankrikes n. v. kust (Normandie).
Den genomdrages av en höjdsträckning, som
längst i n. v. bildar Cap de la Hague. Utgör
största delen av dep. Manche.
Cötes-du-Nord [kä’t-dy-nä’r], departement i
n. v. Frankrike, vid Engelska kanalen, utgör
mellersta delen av n. Bretagne; 7,218 kvkm,
557,824 inv. (1921). Huvudstad S:t Brieuc
(24,511 inv.). Viktigaste näringsgrenar äro fiske,
jordbruk (säd, lin, hampa och frukt) och
brytning av järn m. m. Betydande cidertillverkning.
Cotillon [kåtijä’], fr., se Kotiljong.
Co’tinus, se R h u s.
Cotogni [kåtå’nji], Antonio, italiensk
operasångare (1831—1918). Debuterade 1852
i Rom; sjöng sedan på de främsta scener i
Italien, Spanien, Frankrike, England och
Ryssland; avslutade sin sceniska verksamhet
1888 i Petersburg; 1895—99 sånglärare vid
sångakademien i Petersburg; därefter i
liknande egenskap vid sångakademien i Rom.
Bland hans elever märkas J. M. De Reszke och
Battistini. Till hans glansroller hörde »Don
Juan», Hamlet i Thomas’ opera, Figaro i
»Barberaren», Posa i »Don Carlos». T. N.
Cotonea’ster, se Oxbär.
Cotopaxi [kåtåpa’ksi], jordens högsta kända
verksamma vulkan, i Ecuador, omkr. 50 km
s. om Quito, i östkordilleran; 5,943 m ö. h.
(enl. Reiss och Stübel). C. har regelbunden
kägelform; snögränsen ligger omkr. 4,700 m
ö. h.; kratern har en största diameter av 700
m och är 400 m djup. Utbrotten ha varit täta
och våldsamma. De åtföljas av förhärjande
störtfloder av smält snö; lavan däremot når ej
bebodda trakter. Senaste utbrott var 1904. C.
har bestigits av bl. a. A. von Humboldt 1802.
Toppen nåddes först av Reiss (28 nov. 1872).
Cotrellförfarande, se Cottrellförfarande.
Cotroceni, slott i Bukarest (Rumänien),
där fred slöts 7 maj 1918 mellan Rumänien
och centralmakterna (»freden i Bukarest»).
Cotswoldfår [kå’tscoäuld-], engelsk fårras
av utpräglad gödtyp. Dess ursprungliga
hemort är grevskapet Gloucestershire. C. äro till
färgen vita, hornlösa och storvuxna;
kännetecknande är en lång ulltofs i pannan. Ullen
är lockig och tämligen grov och kan uppnå
en längd av ända till 20 cm, och
ullavkastningen uppgår till 3,5—5 kg. Rasen är
lätt-gödd och tidigt utvecklad. E. T. N.
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
