Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cottrellförfarande - Cottus - Cotyledon - Cotyledoneae - Cotylosauria - Coubertin, Pierre de - Coucy - Coucy-le-Château - Couder, Louis Charles Auguste - Coudreau, Henri - Coué, Émile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Cottus—Coué
112
Cotyledon secunda. Omkr.
Vb nat. storl.
till en spänning av 100.000 volt. I rummet
mellan cylindrarna får luften passera. Den
inre cylinderns fiberartade material utsänder
genom glimurladdning elektroner, som
upptagas av dammpartiklarna, varefter dessa
med stor kraft attraheras mot den blanka
yttre cylindern, där de fastna. Från denna
kan dammet avlägsnas genom skrapning eller
blåsning. C. synes få allt större betydelse och
har länge med stor framgång brukats i
cement- och karbidfabriker samt inom
metallurgiska anläggningar. I. B.
Co’ttus, se S i m p o r.
Cotyle’don, växtsläkte av fam.
Crassula-ceae, utmärkt genom
5-taliga blommor med
röda el. gula, mer el.
mindre högt upp
sammanvuxna kronblad
och 10 ståndare; bort
åt 100 arter, örter el
halvbuskar med
köttiga, strödda el. i
rosett i stammens topp
samlade blad,
företrädesvis i Sydafrika,
Sydeuropa och
Mexiko. Många
mexikanska, ofta till ett
särskilt släkte, Echeveria,
hänförda arter, t. ex.
C. secunda och C.
gib-biflora, odlas som
prydnadsväxter,
huvudsakligen i
mosaikgrupper. G. M-e.
Cotyledöneae, se Hjärtbladsväxter.
Cotylosåu’ria, se Theromorpha.
Coubertin [kobärtä’], Pierre de, baron,
fransk idrottsfrämjare (f. 1862). C:s narnn är
först och främst knutet till de moderna
Olympiska spelen (se d. o.), vilkas initativtagare han
kan sägas vara genom
sitt betydelsefulla
cirkulär 1894. Redan
dessförinnan hade han
nedlagt ett stort
arbete på att höja
idrotts-intresset i Frankrike.
Genom hans initiativ
kom idrottsumgänget
mellan England och
Frankrike till stånd,
varigenom särskilt
rugbyspelet och
roddsporten mycket
utvecklades i Frankrike. Sitt pioniärarbete har
C. skildrat i »Les batailles de 1’éducation
phy-sique 1867—1908» (1909). Jfr É. Seillière,
»Un artisan d’énergie frangaise. P. de C.»
(1917). U.
Coucy [kosi’], en av Frankrikes äldsta och
mäktigaste medeltidssläkter, omtalad från
1000-talet; utdog på 1400-talet. Dess
stamgods var slottet Coucy (se nedan).
Ord. som saknas under
Coucy-le-Chåteau [kosf-lo-Jatå’], ort i fr.
dep. Aisne, 16 km n. om Soissons; 269 inv.
(1921). Ryktbar för ruinerna av borgen Coucy,
byggd 1225—30 och ägd av släkten Coucy (se
d. o.); delvis söndersprängd på Mazarins
befallning 1652. Kärntornet var runt, 31 m i
diameter och 55 m högt, det mäktigaste
medeltida borgtornet i Frankrike. Borgruinen
sprängdes under världskriget av tyskarna 22
mars 1917. Jfr bilder vid art. Borg.
Couder [koda’r], Louis Charles
August e, fransk målare (1790—1873). Var
lärjunge av David, målade historietavlor (»Eden
i bollhuset» m. fl. i Versailles), fresker i
kyrkor i Paris och högt skattade porträtt. G-g N.
Coudreau [kodrå’], Henri, fransk
forskningsresande (1859—99), prof, vid Sorbonne.
Undersökte och kartlade 1880—91 inlandet i
Franska Guayana. Från 1895 utforskade han
jämte sin hustru Amasonflodens tillflöden med
avseende på deras användbarhet som
kommunikationsmedel.
Coué [koe’], É m i 1 e, fransk psykoterapeut
(f. 1859 28/2). F. i Troyes, var C. 1882—1910
apotekare där sysslade sedan 1901 under
Bern-heim och Liébault med hypnotism och
suggestion, driver sedan
1910 i Nancy
helbräg-dagörelse; har skrivit
»La maftrise de
soi-mème» (sv. övers. 1923)
samt flygblad med
korta råd.
Grundläggande teori: 1. Varje
tanke, som uteslutande
sysselsätter sinnet,
förvandlas till ett
verksamt kroppsligt eller
själsligt tillstånd. 2.
De ansträngningar vi
göra för att besegra en tanke genom direkt
viljande göra blott ifrågavarande tanke starkare
(»motståndets lag»). Sättet för utförandet av
självsuggestionen avviker från hans föregångare
Lévys. Huvudformeln, som hastigt och entonigt
skall upprepas 20 ggr morgon och kväll, är:
»Dag från dag, på alla vis, blir jag bättre och
bättre» och dessutom vid behov för smärtor
»ga passe» (= det går över). C. har även
givit en del praktiska vinkar och råd för
övervinnandet av negativism (jfr Alfvén, »Trots
och egensinne», Verdandis småskrifter n :r 270)
samt för barns uppfostran dels i form
av positiva suggestioner i vaket tillstånd och
dels i form av muntliga suggestioner till
sovande. C:s klassificering som kvacksalvare
är felaktig, ty dels tar C. ej betalt, och dels
framhåller C., att han endast hjälper
patienten att bliva fri från dem av
sjukdomssymtomen, som äro psykiskt betingade, under det
att de andra böra behandlas av de vanliga
läkarna. Orsaken till hans stora framgång
ligger huvudsakligen i hans egen
personlighet. Litt.: Baudouin, »Suggestion och
auto-suggestion» (1923); Mayo. »Barn och själv-
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
