Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cotswold hills el. Coteswold - Cotta, familj - Cottage - Cotte, Robert de - Cotterau, Jean - Cottet, Charles - Cottiska alperna - Cottius, Marcus Iulius - Cotton - Cottonolja - Cottrellförfarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Cotswold hills—Cottrellförfarande
110
Cotswold hills [kå’tsmåuld hi’lz] el.
Cotes-wold, en rad kullar i eng. grevsk.
Glou-eester, som skilja Severns bäcken från Thames’
och i Cleeve hills nå 346 m.
Co’tta, tysk bokförläggarfamilj. J o h a n n
Georg C. (1631—92) grundläde 1659 i
Tü-bingen firman J. G. Cotta’sche Buchhandlung,
som av hans ättling Johann Friedrich
C. (1764—1832)
utvecklades till ett av
Tysklands främsta
bokförlag. C. grundade
1798 Allgemeine
Zeit-ung och uppsatte
flera andra periodiska
publikationer samt
förläde Goethe,
Schil-ler, Schelling,
bröderna Humboldt, Heine
m. fl. författare. Han
flyttade 1810 firman
till Stuttgart.
Baroni-serad, kallade han sig
C. von Cottendorf.
Hans son Johann Georg, friherre C. von
Cottendorf (1796—1863), och sonson Karl
von C. (1835—88) ledde sedan firman, som
1889 gick ur släktens ägo och fick namnet
J. G. Cotta’sche Buchhandlung Nachfolger.
Cottage [kå’tid$], eng., stuga, villa, lanthus.
Cotte [kåt], Robert de, fransk arkitekt
(1656—1735). Var Mansards elev, medhjälpare
och efterträdare som »konungens förste
arkitekt». Han var verksam bl. a. i Paris,
Versailles, Verdun, Strassburg, utförde palats och
kyrkor och var särskilt betydande i sina
interiörer — bland dem nämnas framför allt
galleriet i Hotel de la Vrillière (nu Banque
de France) i Paris, representativt för
stilväxlingen från barock till rokoko. En mängd
av hans ritningar har utgivits. G-g N.
Cotterau [kåtrå’], Jean, se Chouaner.
Cottet [kåtä’], Charles, fransk målare
(f. 1863), elev av Puvis de Chavannes och
Roll. Har målat landskap, figurer, marin,
ve-nezianska och egyptiska motiv, övergick sedan
till stämningar och genrer från Bretagne och
har utfört betydande målningar på detta
område: hamnbilden »Aftonljus», »Begravning
i Bretagne», »Midsommarnatt», »Procession
på midsommardagen», »Sörjande kvinnor»,
dessutom hamnstämningar och landskap från
kusten. Hans märkligaste arbete hittills är
triptyken »Avskedsmåltiden — de, som
avresa — de, som stanna» (1898), som i enkel
och stor hållning skildrar Islandsfiskarnas
sista måltid i hemmet, avfärden i natten
samt kvinnorna och barnen, som från
stranden blicka ut över havet. C. är representerad
i Luxembourgmuseet, det moderna galleriet i
Venezia, galleriet i Helsingfors m. fl. G-g N.
CoTtiska alperna, se Alperna, sp. 627,
och C o 11 i u s.
CoTtius, Marcus I u 1 i u s, en galler,
som under Augustus var prefekt över ett om-
Ord, som saknas under
råde bland de efter honom uppkallade C o
t-tiska alperna, med Segusio (nu Susa)
som huvudstad.
Cotton [kåtn], eng., bomull, kattun. — C.
is king [kå’tn iz ki’q], se Hammond, J. H.
Co’ttonolja, K o’t tonolja (eng. cotton
oil), se B omullsf r öo 1 j a.
Cottrellförfarande [kå’trol ], en metod att
befria luft eller andra gaser från damm, sot
o. dyl., uppkallad efter den amerikanske
kemisten Frederick Gardner Cottrell
(f. 1877). Förfarandet baserar sig därpå, att
damm är kolloidalt fördelat i luften och
således i allm. bärare av en eller flera
elektrici-tetsenheter. Låter man därför luft, som är
bemängd med damm, passera mellan t. ex. två
metallplattor, vilka äro uppladdade till hög
elektrisk spänning, attraheras
dammpartiklarna av plattorna och fastna på dessa. Ännu
bättre går detta, om man ökar
dammpartiklarnas elektriska laddning genom ionisering
av luften eller genom utsläppning däri av
elektroner. lönerna och elektronerna
attraheras då av dammpartiklarna, varvid dessas
laddning ökas. Samtidigt flockar dammet ihop
sig till större partiklar. Apparaturen för C.
kan varieras på flera sätt. Så brukas t. ex.
en grov, ihålig cylinder av blank metall som
den positiva polen. Vanl. är den jordad. I
centrum av den grova cylindern finnes en
mindre cylinder, klädd med något fiberartat
material, t. ex. asbest. Denna cylinder utgör
den negativa polen och är vanl. uppladdad
Kyrkan Saint-Roch i Paris. Av R. de Ootte.
C, torde sökas under K.
Johann Friedrich Cotta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
