Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Courbet, Gustave - Courbette - Courbevoie - Courbière, Guillaume René, baron de l’Homme de - Courcel, Alphonse Chodron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Courbette—Courcel
118
»Begravning i Ornans.» Målning av G. Courbet 1850, I Louvremuseet i Paris.
sina vänner jämte representanter för de
samhällsklasser han skildrat i sina verk
(målningen nu i Louvre). Hans verksamhet var
högst frodig, den omfattade ståtligt hållna
porträtt, figurer i friluft, brottare, badande
kvinnor, landskap. Hans kustmotiv,
skogsinteriörer och djurtavlor vunno i regel
bifall, medan de realistiska genretavlorna kunde
väcka förargelse genom sitt innehåll (han
målade bl. a. 1863 några välplägade prästers
ostadiga hemvandring från prästmötet). Han
var fortfarande ett förargelsens tecken, fick
dock åter medalj på salongen och
hederslegionen, som han ostentativt återsände. Vid
världsutställningen 1867 hade han åter en
barack för sig själv, denna gång jämte É.
Manet. Ett par gånger besökte han
Tyskland, där särskilt hans utställning i München
1868 väckte mycket erkännande.
Efter kejsardömets fall 1870 blev C. ordf,
i kommissionen för de sköna konsterna och
intog motsvarande ställning även under
kommunen. Redan i sept. 1870 väckte han förslag
om Vendömekolonnens bortflyttande, och då
dess störtande beslutats av kommunen, torde
han ha väsentligt bidragit till att beslutet
sattes i verket. Han dömdes härför 1871 till
6 månaders fängelse och 500 frcs böter. Efter
fängelsetidens utgång reste han till München
och Wien. Salongens dörrar voro nu stängda
för honom. Efter någon tid upptogs hans
process åter, och 1875 dömdes han att med
omkr. 323,000 frcs betala kolonnens
återuppbyggande. Hans tillhörigheter, däribland
hans osålda målningar, beslagtogos. Bruten
gick han i landsflykt till Schweiz och avled
i Vevey.
Den skrävlande och skrytsamme C. var
som målare en av århundradets stormän.
Han ägde ett massivt målartemperament.
Han var i sin ungdom påverkad företrädesvis
av spanska och bolognesiska mästare. »Be-
gravningen» badar i flödande asfalttoner.
För
kärlek för starka och mustiga färger
genomgår hans hela alstring — många av hans
landskap äro snart sagt helsvarta. Men han
var ej fången i en inlärd färgskala; inför
vissa motiv (1855 ff.) kunde han tvätta bort
de mörka färgerna från sin palett och
överraska som en visserligen en smula torr
ljusmålare. C. är utom i Louvre väl representerad
i staden Paris’ samling (en mängd studier) och
i Mesdags museum i Haag. Målningar av
honom finnas bl. a. i museer i Bryssel, Dresden,
Berlin, Köpenhamn (»Unga engelskor»),
Stockholm (»Den vackra irländskan» och flera
landskap). Monogr. av G. Cazin (1906), Muther
(s. å.), Rolin (1909) och Bénédite (1911); R.
Hoppe, »C. och hans arbeten i
Nationalmuseum och andra nordiska samlingar» (i
Na-tionalmusei Årsbok 1924). G-g N.
Courbette [korbä’t], fr., tillhör »den högre
skolan» i hästdressyr; upprepade hopp på
bakbenen under rörelse framåt och med upplyftad
framdel. Verb: Courbettèra. U.
Courbevoie [korbovcoa’], stad i fr. dep. Seine,
vid Seine, nordvästlig förstad till Paris;
46,053 inv. (1921). Tvättinrättningar.
Courbière [korbiä’r], G u i 11 a u m e René,
baron d e l’Ho m m e de, preussisk
fältmarskalk av fransk härkomst (1733—1811). Född
i Maastricht, övergick han 1757 från holländsk
till preussisk krigstjänst, utmärkte sig under
sjuåriga kriget (1756—63), anförde under
kriget mot Frankrike 1792—95
gardesregementena, blev 1797 general av infanteriet och
1798 guvernör i Graudenz. Berömt är hans
hjältemodiga försvar av denna fästning 1807.
S. å. blev C. fältmarskalk.
Courcel [korsä’l],.A Iphonse Chodron,
baron de C., fransk diplomat (1835—1919).
Blev 1859 diplomat samt var ambassadör i
Berlin 1882—86 och i London 1894—98. Medl.
av senaten från 1892 till sin död. Han
presiderade 1893 i skiljedomstolen i tvister
mellan England och Förenta staterna om fisket
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
