Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Courcel, Alphonse Chodron - Cour d’amour - Cour le cassation - Courier, Paul Louis - Courmayeur - Cournot, Antoine Augustin - Cour permanente d’arbitrate - Cour permanente de justice internationale - Cour plénière - Courrières - Court - Court, Antoine - Courtage - Courteline, Georges (Moinaux)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Cour d’amour—Courteline
120
i Beringssund. Litt.: E. Daudet, »La mission
du baron de C.» (1919).
Cour d’amour [kö’r damö’r], fr., kärlekshov,
kärleksdomstol. Enl. en på 1500-talet
uppkommen tradition, som vann tilltro ända till
1800-talets slut, skulle det i medeltidens
Frankrike ha funnits ett slags församlingar med
detta namn, bestående av högtstående
damer, vilka som högsta domstol avgjorde dels
spetsfundiga, i trubadurdikter framställda
tvistefrågor om den höviska kärleken, dels
verkliga tvister mellan älskande.
Traditionens sanningslöshet i fråga om den förra
uppgiften uppvisades av Karl Bartsch oeh Paul
Meyer. Huruvida dylika domstolar för att
avdöma verkliga kärlekstvister varit tillsatta
som ett slags sällskapslekar el. haft en
allvarlig uppgift är omstritt; en del medeltida
dikter och notiser tyckas tyda på det
sistnämnda. Se J. Vising, »Den provensalska
trubadurdiktningen» (1904).
Cour de cassation [kö’r do kasasiå’], fr.,
kassationsdomstolen, Frankrikes högsta
domstol, högsta instans i både kriminella och civila
mål, se vidare Frankrike, rättskipning.
Courier [korie’], Paul Louis, fransk
författare (1772—1825). Deltog från 1794 som
artilleriofficer i åtskilliga fälttåg men tog
1809 avsked och ägnade sig i Italien åt sitt
favoritstudium,
grekiska språket. 1812
återvände han till
Frankrike och slog sig ned
på sitt gods i
Tou-raine, varifrån han i
mästerliga pamfletter
med bitande ironi
angrep restaurationstidens monarki, adel och
prästerskap,
framträdande som tolk för
den nya, liberala
medelklassens intressen.
Som stilist av den klassiska skolan intar han
en framskjuten plats i den franska
litteraturhistorien. Biogr. av R. Gaschet (1914)
Courmayeur [körmajo’r], turist- och
sommarkurort i ital. prov. Torino, 1,228 m ö. h.,
vid Dora Baltea och foten av Mont Blanc.
Järn- o. svavelhaltiga källor. 1,078 inv. (1921).
Cournot [kornå’], Antoine Augustin,
fransk nationalekonom och matematiker (1801
—77), 1834 professor i matematik i Lyon, 1838
generalinspektör för undervisningsväsendet,
1852—64 rektor vid akademien i Dijon. C:s
betydelse vilar på »Recherches sur les
prin-cipes mathématiques de la théorie des
riches-ses» (1838), utgångspunkten för den
matematiska behandlingen av nationalekonomiens
rent teoretiska delar, värde- och prisläran
liksom även beskattningsfrågor. C. var en djärv
och självständig teoretiker, vars uppslag
fortfarande äro föremål för vetenskaplig
diskussion. C. framställde sina nationalekonomiska
åsikter utan tillhjälp av matematiska formler
i »Principes de la théorie des richesses» (1863;
fullständigt omarbetad 1877 som »Revue
som-maire des doctrines économiques»). E. Hkr.*
Cour permanente d’arbitrage [kö’r pärmanä’t
darbiträ’^], fr., »permanent skiljedomstol»,
Inte r n a t i o n e 11 a skiljedomstolen i
Haag (se d. o.).
Cour permanente de justice Internationale
[kö’r pärmanä’t do $ysti’s ätornasiåna’1], fr., se
Fasta m e 1 1 a n f o 1 k 1 i g a domstolen
och Nationernas förbund.
Cour plénière [kö’r pleniä’r], fr.,
länsherrens hovdagar; under sista delen av »1’ancien
régime» en fransk överrätt, som bestod av
prinsarna, pärerna och andra av konungen
utnämnda led. och som hade rätt att genom
inregistrering stadfästa kungl. förordningar.
Courrières [koriäT], stad i fr. dep.
Pas-de-Calais, 22 km s. s. v. om Lille; 4,205 inv.
(1921). Stenkolsgruvor. Dessa voro 10 mars
1906 skådeplatsen för en explosion, som krävde
nära 1,200 arbetares liv.
Court [kät], eng.,<egentl. gård och därav
härlett hov; har nu särskilt blivit
beteckningen för domstol. Om olika slag av eng.
courts se Storbritannien, rättsväsen.
Court [kör], Antoine, fransk
protestantisk teolog, återställare av Frankrikes
reformerta kyrka (1695—1760). C. lyckades
efter förföljelserna under Ludvig XIV ge nytt
liv och organisation åt den upprivna
huge-nottkyrkan. 1726 hölls den första
generalsynoden i Frankrike efter 66 års avbrott. I
Lausanne upprättades genom C. ett
prästseminarium, varifrån präster år efter år
skickades den kämpande »öknens kyrka» till
hjälp. 1729 flyttade C. själv till Lausanne,
där han sedan mest vistades. Där skrev han
»Histoire des troubles des Cévennes ou de la
guerre des camisards» (1760; ny uppl. 1819).
Om C:s stora samlarflit vittnar »Collection
Court» i Genèves bibliotek, omfattande 116
bd manuskript, en rik materialsamling för
hans kyrkas historia. E. Hughes utgav
»Mé-moires d’Antoine C.» (1885). Litt.: E. Hughes,
»A. C. Histoire de la restauration du
pro-testantisme en France au XVIII :e siècle» (2:a
uppl. 1872); Schott, »Die Kirche der Wüste»
(1893). Hj. H-t.
Courtage [kortä’$], fr. (av courter, söka
sälja), mäklararvode. Se Mäklare.
Courteline [kortoli’n], Georges,
pseudonym för G. M o i n a u x, fransk författare (f.
1861). F. i Tours, har C. skrivit en rad
komedier med stoff ur det småborgerliga livet i
Paris, men han har också låtit sin beskt
godmodiga satir flöda över militär- och
ämbets-mannakretsar i landsorten. Han har kallats
naturalismens Molière, och hans stycken
utmärka sig onekligen för en ganska klassisk
blandning av »bon sens» och »esprit gaulois».
De mest bekanta och flitigast spelade äro
»Les gaietés de 1’escadron» (1886) och »La
vie de caserne» (1888) samt »Boubouroche»
Ord. som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
