Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Couthon, Georges - Coutts, Angela - Coutume - Couture, Thomas - Couvade - Couveuse - Couvreur, Séraphin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Coutts—Couvreur
126
vokat i Clennont-Ferrand och slöt sig till en
början till den konstitutionella monarkien,
som han 1791 prisade i en komedi,
»L’aristo-crate converti». 1791 invaldes C. i
lagstiftande församlingen och
1792 i konventet.
Ludvig XVI:s flyktförsök
förvandlade C. till en
av kungadömens
häftigaste vedersakare,
och han gjorde sig
snart bemärkt i
jako-binklubben och i
konventet, dock mindre
genom sin talekonst än
genom sitt yttre
framträdande — han led
av paralysi i båda
benen och kom till
sam
manträdena i rullstol. En tid vacklade C.
mellan girondisterna och Berget men slöt sig
sedan till det senare partiet och Robespierre,
vars deistiska fanatism han delade. Med denne
och S :t Just bildade han det s. k.
triumviratet. 1793 insattes C. i välfärdsutskottet och
lyckades s. å. genom ett bondeuppbåd i
Au-vergne kuva upproret i Lyon. Där uppträdde
han sedan med relativ mildhet (han utförde
t. ex. icke konventets order att förstöra
staden) men avlöstes snart av Collot d’Herbois.
C. återvände till Paris och valdes i dec. 1793
till konventets president. Han rasade nu mot
Dan tons och Héberts anhängare och bar
största skulden till lagen av 22 prairial (10 juni
1794), som för att förkorta processerna inför
revolutionstribunalet berövade de anklagade
rätten till försvar genom vittnen och
advokat. C. delade Robespierres öde vid
omvälvningen 9—10 thermidor år II (27—28 juli
1794) och fördes till
schavotten i samma kärra som
denne. — Litt.: F. Mège,
»Correspondance de C. ...
suivie de ’L’aristocrate
converti’. . .» (1872) och
»Nouveaux documents sur
G. C.» (1890).
Coutts [köts], A n g e 1 a,
se Burdett-Coutts.
Coutume [koty’m], fr.,
vana, tradition, hävd (se
Kutym). — I äldre fransk
lagstiftning betecknades
med c. de av konungen
med ständernas begivande
sanktionerade samlingar
av rättssedvänjor, som
voro gällande inom en
provins (coutumes générales)
el. i en stad (coutumes
lo-cales). Jfr C o d e.
Couture [koty’r],
Thomas, fransk målare (1815
—79). Vann 1847 ett
berömt namn med sin stora
målning »Romare under förfallstiden» (Louvre;
se bild sp. 127—128), var en högst skicklig
konstnär men blev efter sin seger föga
produktiv. Var en eftersökt och högt skattad
lärare. Många svenska målare voro hans
lärjungar: Boklund, Fagerlin, Troili, Jernberg,
Malmström, Winge m. fl. C. utgav »Entretiens
d’atelier» (1867—69). G-gN.
Couvade [kova’d], fr. (av couver, ruva),
»manlig barnsäng», en egendomlig sed,
bestående däri, att en äkta man efter sitt barns
födelse lägger sig till sängs och låter sköta
sig som en barnsängskvinna eller också
iakttager vissa inskränkningar i sin kost och
sina levnadsvanor. C. har uppträtt
mångenstädes i s. v. Europa, omtalas där redan under
antiken och ännu bland baskerna. Dessutom
finnes den hos dravidafolk i Främre Indien
liksom i s. ö. Asien. C:s klassiska land är
emellertid Sydamerika, i vars norra delar
den är mycket utbredd. Man har på många
sätt sökt förklara c., t. ex. som försök att
avleda sjukdomsdemonernas uppmärksamhet från
kvinnan eller att skydda barnet, som tänkes,
innerligen enat med mannen, eller att i ett
samhälle, där kvinnan är medelpunkten,
skapa ett enande band mellan barn och far
och därmed bättra den senares ställning. Se
Kuntze, »Die C.» (1912). Rbg.
Couveuse [kovo’z], fr., se Spädbarn och
Äggkläckningsmaskin.
Couvreur [kovro’r], Séraphin, fransk
jesuitmissionär och sinolog (1835—1919).
Publicerade en förträfflig serie översättningar
(text, transkription, fransk och ordagrann
latinsk version) av de förnämsta kinesiska,
klassikerna: »Les quatre livrés» (1895), »Cheu
king» (1896), »Chou king» (1897), »Li ki»
(1899). Han utgav även många lexika, av
Katedralen i Coutances.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
