Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cowper, William (skald) - Cowperska körtlarna - Cox, James Middleton - Coxa - Coxie, Coxcie, Michiel - Coxitis - Cox’ orange, Cox’ pomona - Coxwell, Henry Tracey - Coyet, ätter - Coyet, Gustaf Wilhelm - Coyet, Peter Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
132
fransk-tyska kriget 1870—71 var han i
preussisk tjänst som luftseglare. Han skrev »My
life and balloon experiences» (2 bd, 1887—89).
Coyet [kåjä’t], svenska ätter, urspr. från
Brabant. G i 11 i s Coijet (d. 1600) kom
för religionsförföljelses skull till Stockholm
omkr. 1569 som guldsmed och blev 1576 kungl.
myntmästare. 1649 adlades hans sonsöner
Peter Julius C. (se nedan) och Fredrik C. (d.
1689), som blev holländsk ståthållare på
Formosa och vars gren utgick 1736. En son till
P. J. C., Wilhelm Julius C. (1647—
1709), blev svenskt sändebud i Danmark 1682,
lagman i Skåne 1684 och i Blekinge 1690,
kansler i Pommern 1692, hovkansler 1705
samt frih. 1706 (grenen utdöd 1782); om hans
söner Gustaf Wilhelm C. och Sten C. se
nedan. En annan gren blev friherrlig 1815 och
utdog 1862.
Coyet [kåjä’t], Gustaf Wilhelm, frih.,
krigare, konspiratör (1678—1730); jfr
släktöversikten. Blev 1699 kapten vid E. Sparres
regemente i Frankrike och 1700 vid skånska
ståndsdragonerna (hans journal 1702—04 tr.
i »Karolinska krigares dagböcker», X, 1914),
tog avsked 1705 men gick 1709 åter i
krigstjänst. Han utmärkte sig vid Hälsingborg
1710 och blev överste för Upplands
tremän-ningsinfanteriregemente 1712. Generalmajor
1719, var C. ministre plénipotentiaire vid
fredskongressen med ryssarna på Åland s. å. 1721
—22 var han förste kommissarie vid
svenskdanska gränskommissionen. Boksynt och
spirituell men äregirig och ivrig anhängare av
hertig Karl Fredrik av Holstein, inlät sig C.
i Köpenhamn med bl. a. en avskedad norsk
amtman, Povel Juel, i en plan att med rysk
hjälp till Karl Fredriks förmån lösrycka
Norge med biländer från Danmark. Planen
röjdes febr. 1723, Juel halshöggs, och C. sattes
i fängelse på Köpenhamns kastell, där han
dog. Jfr C. Flood, »Povel Juel» (1876).
Coyet [kåjä’t], Peter Julius, diplomat
(1618—67); jfr släktöversikten. Studerade bl.
a. i Leiden, var 6 år i holländsk kanslitjänst,
blev 1647 referendarie i svenska kansliet, s. å.
ambassadsekreterare i Moskva, adlades 1649,
blev 1650 häradshövding i Tjurbo och 1652
assessor i Kommerskollegium. Envoyé till
England hösten 1654, verkade C. mars 1655—56
där för ett närmande mellan Karl Gustav och
Cromwell, vars ynnest han vann. Vid sidan
av Appelboom hade C. 1657 särskilt uppdrag i
Holland. C. deltog i underhandlingarna i
Vor-dingborg febr. 1658 före Roskildefreden,
förhandlade sedan jämte Sten Bielke om
fredsexekutionen, var icke utan ansvar för
fredsbrottet s. å. och skrev en lång försvarsskrift
för detta. Aug. 1659 sändes C. åter i särskild
mission som envoyé till Holland men lyckades
ej hindra holländskt fredsbrott med Sverige. C.
fick titeln hovråd 1659 och blev kansliråd 1666.
Ambassadör s. å. till kongressen i Breda, dit
han sändes jämte Jöran Fleming och Chr. von
Dohna, avled C. där. — Litt.: T. Gihl, »Sverige
C, torde sökas under K.
Cowperska körtlarna—Coyet, P. J.
diktsamlingar, 1782 och 1785, samt verkställde
översättningar av »Iliaden» och »Odysséen»
på orimmade jamber (1791). Som skald är
han en förbindelseled mellan Pope och
Words-worth; han var landskapsskildrare, frihetsvän
och trångt kyrklig. Hans samlade verk
ut-gåvos 1833—37 och 1905, brev av C. 1904,
1912 och 1925. Litt.: A. Western, »W. C:s liv
og digtning» (i Nord. Tidskr. 1894); biogr. av
Th. Wright (1892; 2:a uppl. 1921); Cowper
society’s förhandlingar (1900 ff.). R-n B.
Cowperska körtlarna [kö’perska- el. [-kåu’per-ska-],-] {+kåu’per-
ska-],+} två ung. ärtstora körtlar, som hos
mannen (och hanliga däggdjur) baktill i
urinrörets svällkroppsdel utgjuta ett glasklart,
segt slem. De äro uppkallade efter den
engelske anatomen William Cowper (1666
—1709), som först beskrev dem noggrannare
i en 1702 utg. avh. Jfr Bartholinska
körtlarna. R. T-dt.*
Cox [kåks], James Middleton,
nordamerikansk politiker och tidningsägare (f.
1870). Tillhörde 1909
—13 kongressens
representanthus (demokratiska partiet) och
var 1913—15 samt 1917
—21 guvernör i sin
hemstat, Ohio. Som
sådan genomdrev han
en rad sociala
reformer, särskilt inom
arbetarskydds- oeh
skol-lagstiftningen. C.
utsågs 1920 till
demokraternas president-
kandidat, men vid valet i nov. s. å. valdes
republikanen Harding med stor majoritet.
Coxa, lat., höft.
Coxie, C o x c i e [kå’ksi], M i c h i e 1, flamsk
målare (1499—1592), lärjunge till B. van
Or-ley, vidare utbildad genom mångåriga studier
i Italien, där han (i Rom) utförde
monumentalmålningar i anslutning till Rafaels stil; 1539
återvände han hem samt var sedan bosatt i
Mechelen och omkr. 1543—62 i Bryssel. I
hemlandet ansågs han vid sidan av Frans Floris
som sin tids bäste målare; hans maniererade
anslutning till den italienska högrenässansen
gör hans konst mindre njutbar för vår tid
men var förenad med stor teknisk
skicklighet. H. W-n.
Coxltis (av lat. coxa, höft), höftsjuka (sed.o.).
Cox’ orange [-åra’!}/], Cox’ pomona [-[-påmå’-na],-] {+[-påmå’-
na],+} se Äpple.
Coxwell [kå’ks<üol], Henry Tracey,
engelsk luftseglare (1819—1900). Var en tid
tandläkare men ägnade sig från 1844 åt
luftsegling och företog på fyrtio år omkr. 700
ballonguppstigningar. 5 sept. 1862 nådde C.
med meteorologen J. Glaisher en stor höjd,
enl. uppgift omkr. 11,000 m, hans kamrat
förlorade medvetandet, men C. drog med tänderna
i ventillinan — händerna voro stelfrusna —
och lyckades få ballongen att sjunka. Under
Ord, som saknas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
