Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Crocus, Krokus, Saffran (växtsläkte) - Croesus - Crofters - Crohns, Hjalmar Johannes - Croisade - Croisera - Croiset, Alfred - Croiset, Maurice - Croix d’Hins el. Station La Fayette - Croix rouge - Croizette, Sophie - Croker, John Wilson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
Croesus—Croker, J. W.
170
Blommande Crocus.
skala odlad varietet av den höstblommande
C. sativus fås saffran (se d. o.), som
ut-göres av de torkade märkena. G. M-e.
Croesus [kré’sus], se K r e s u s.
Crofters [krå’ftoz], eng. (sing. crofter, av
croft, litet jordstycke), benämning på mindre
arrendatorer i de skotska högländerna,
av-komlingar av de forna klanerna. Anda till
1745 innehade c. jorden i gemenskap med
klancheferna, med samfälld rätt till
betesmark, fiske och jakt. Men då
feodalsystemet efter högländarnas sista resning
försvann, började de forna klancheferna behandla
c. som arrendatorer utan någon rättstitel;
godsägarna inrättade stora farmer för
fårskötsel och fördrevo för detta ändamål c. i
tiotusental från de bördiga dalarna. Dessa
hänsynslösa vräkningar i stor skala datera
sig särskilt från 1800-talets början.
Allteftersom fårskötseln blev mindre lönande,
omskapades i stället betesmarken mångenstädes till
ofantliga jaktmarker. Rörelsen bland de illa
behandlade c. tog på 1880-talet — under
inverkan från den irländska landligan —
en mycket stark fart och ledde till
antagandet 1886 ff. av en rad lagar (Crofters acts),
som förete stora likheter med den irländska
jordlagstiftningen. Dessa lagar gjorde de små
arrendena i viss mån ärftliga och innehöllo
bestämmelser om skälig arrendesumma (fair
rent), utvidgning av c:s jordområde o. s. v.
Denna lagstiftning gjorde i huvudsak slut på
oron i högländerna och främjade i hög grad
småbrukets utveckling där.
Crohns [kräns], Hjalmar Johannes,
finländsk historiker (f. 1862). Blev fil. dr 1894,
docent i allmän historia vid Helsingfors univ.
1895, e. o. prof. 1907 och prof. 1916. Han har
skrivit »Sveriges politik i förhållande till de
federativa rörelserna i Tyskland 1650—1658»,
I—II (i »Bidrag till kännedom af Finlands
natur och folk», 57, 61, 1894, 1901), samt
från 1903, som resultat av långvariga
forskningar i utlandet, en rad avh. från
medeltidens kulturhistoria, särskilt om kvinnans
ställning (mest i Finska vet.-soc:s »öfversikt»
och »Acta»). T. C.*
Ord, som saknas under
Croisade [krcaaza’d], fr., se Fäktkongt
Croisera [kroasè’ra], se Kroasera.
Croiset [krcoazä’], Alfred, fransk heUenist
(f. 1845). 1867 lärare vid École normale
su-périeure, 1885 prof, i grekisk vältalighet vid
Faculté des lettres, dekanus 1898. C. har
skrivit »Xénophon, son caractöre et son talent»
(1873), »La poésie de Pindare et les lois du
lyrisme grec» (1880) och »Histoire littéraire.
Legons de littérature grecque» (1884). Tills, m.
sin broder Maurice C. har han utgivit en
omfattande »Histoire de la littérature grecque»
(1887—99; I och II i. 2.-a uppl. 1896—98, IV
i 2:a uppl. 1899) samt läroboken »Manuel
d’histoire de la littérature grecque» (1901).
Croiset [krcoazä’], Maurice, fransk
hel-lenist (f. 1846), bror till Alfred C. 1868
lärare vid École normale supérieure, 1876
titulärprofessor, sedermera prof, och
administratör vid College de France. C. har författat
»Les idées morales dans 1’éloquence politiqne
de Démosthène» (1874), »Essai sur la vie et
les ædvres de Lucien» (1882) samt jämte
brodern Alfred C. »Histoire de la littérature
grecque» (1887—99). — Bröderna C:s
verksamhet som lärare och författare har varit
av största betydelse för studiet av den
grekiska litteraturen i Frankrike.
Croix d’Hins [krtoa’ dä’] el. Station La
F a y e 11 e, stor fransk radiotelegrafstation,
23 km s. ö. om Bordeaux, invigd 1920.
Croix rouge [krcoa’ rö’$], fr., se Röda
korset.
Croizette [krcoazä’t], S o p h i e, fransk
skådespelerska (1847—1901). Debuterade på
Thé-atre frangais i Paris 1869, anställdes där, blev
societär 1873, avgick 1882 och gifte sig i
Amerika 1885. C. var en utmärkt framställarinna
av sensuellt betonade roller, kurtisaner och
kokotter, samt berömd för sin skönhet. G.K-g.
Croker [kråu’ko], John Wilson,
brittisk politiker och författare av irländsk börd
(1780—1857). C. blev 1802 advokat och 1807
medlem av underhuset, där han slöt sig till
tories; dock uttalade
han sig oförbehållsamt
för katolikernas
emancipation, bl. a. i
broschyren »A sketch of
Ireland past and
present» (1807). Han var
1809 en av grundarna
av tidskriften
Quarter-ly Review, till vilken
han lämnade talrika
bidrag ända till 1854
(utom åren 1826—31).
C. utnämndes 1809 till
sekreterare i amiralitetet och blev snart
själen i detta ämbetsverk men avgick 1830
vid den wellingtonska ministärens fall. Som
förtrogen vän till Peel utövade han stort
inflytande inom tories’ trängre krets och rådde
flera gånger sitt partis ledare att i tid
genomföra en moderat parlamentsreform; efter re-
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
