Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cromwell, Henry - Cromwell, Oliver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Cromwell, H.—Cromwell, O.
174
Cromwell [krå’mo>el], Henry, engelsk
militär (1628—74), son till Oliver C. Tjänade
under inbördeskriget som officer i
parlaments-hären, hade 1650 nått överstes grad och
åtföljde fadern på dennes fälttåg till Irland.
Mot slutet av 1654 blev han medlem av
irländska rådet och befälhavare över
därvaran-de trupper samt styrde sedan 1655 med
klokhet och moderation Irland som
ställföreträdare för sin svåger lordlöjtnanten Fleetwood.
I nov. 1657 blev han själv lordlöjtnant. Han
vägrade våren 1659 medverka till en stuartsk
restauration, nedlade juni s. å. sin myndighet
och drog sig tillbaka till sina gods i
Cam-bridgeshire, vilka han efter restaurationen till
största delen lyckades behålla. Jfr under
Richard C. anförd litt. V. S-g.
Cromwell [krå’m<wal], Oliver, protektor
i den engelska republiken, »the
Common-wealth» (1599 25/«—1658 3/9). Född i staden
Huntingdon i grevskapet med samma namn,
tillhörde C. en i grevskapet ansedd adlig
släkt. Han var son till lantbrukaren Robert
C. och sonson till Richard Williams, som var
systerson till Thomas C. och antagit dennes
namn. Richards fader, Morgan Williams, var
walesare och omtalas som bryggare i Putney.
Oliver C:s moder hette Elizabeth Steward och
tillhörde en Norfolksläkt.
C. växte upp under inflytelse av sina
föräldrars strängt puritanska sinnesriktning och
vistades april 1616—juni 1617 vid univ. i
Cambridge men måste efter faderns död avbryta
studierna för att biträda modern vid skötandet
av husets ekonomi. 1620 gifte han sig och
övertog själv fädernegården. I det offentliga
livet uppträdde C. först efter sitt inval i
underhuset 1628 som representant för
Hunting-don. Om hans verksamhet i detta parlament
är föga känt, och lika sparsamma äro
underrättelserna om hans liv under de följ. 11 åren,
den period, då Karl I styrde godtyckligt utan
att sammankalla parlamentet. 1636, då Karls
nya regeringssystem tycktes triumfera, lär C.
ha varit betänkt på att utvandra till Amerika.
Den traditionella berättelsen om C:s
emigra-tionsförsök och dess förhindrande på
konungens befallning är dock i sina detaljer
bevisligen oriktig. C. flyttade s. å. till Ely, där
han efter sin morbrors död övertog jordbruket
på katedralgodsen. Vid det s. k. »långa
parlamentets» inkallande 1640 valdes han till
ombud i underhuset för staden Cambridge.
Under första tiden av parlamentssessionen
tog C. ingen mera framträdande del i husets
förhandlingar; han stödde Pyms politik och
hävdade i några mindre frågor med kraft sin
puritanska uppfattning. När inbördeskriget
sommaren 1642 bröt ut, uppsatte C. i sin
hemtrakt en utvald trupp av ryttare,
kraftiga, plikttrogna och allvarligt gudfruktiga
lantmän och borgare, hos vilka han förstod att
ingjuta samma religiösa hänförelse och
okuvliga mod, som besjälade honom själv. Som
anförare för denna ryttartrupp (»järnsidorna»)
slöt han sig till Essex’ armé. Följande år
växte truppen ut till ett helt
kavalleriregemente, organiserat efter samma grunder. C.
ordnade försvaret i den s. k. »östra
associationen» (Essex, Suffolk, Norfolk,
Cambridge-shire och Hertfordshire) och blev som en av
de fyra rytteriöverstarna i earlens av
Manchester nya här faktiskt dennes närmaste
underbefälhavare (från början av 1644
formligen hans generallöjtnant). Vid striderna
kring York anförde han vid Marston moor
(2 juli) parlamentshärens vänstra flygel och
avgjorde där genom sitt oemotståndliga anfall
mot prins Ruperts rytteri slaget till
parlamentets förmån. Dittills hade C. gjort sig känd
mest som framstående rytterigeneral; nu
började han även bli bekant som huvudman för de
många independenterna i parlamentshären, de
ivrigaste puritanerna, vilka kraftigt hävdade
den religiösa frihetens grundsats även mot
de mäktiga och ofördragsamma
presbyteria-nerna. Spänningen mellan C. och Manchester
tilltog alltmer, ju tydligare det blev, att
denne helst önskade snar fredlig uppgörelse
med konungen. Tvisten mellan C. och
Manchester drogs i nov. 1644 inför underhuset och
gav där anledning till beslutet om härens
omorganisering efter »den nya modellen» som
en yrkeshär, i vilken några
parlamentsmedlemmar ej längre skulle föra befäl.
Manchester avgick till följd därav, men den form,
vari den nya stadgan slutligen antogs (april
1645), möjliggjorde, att C., till en början
provisoriskt, kvarstod som generallöjtnant och
rytteriets befälhavare under den nye
överbefälhavaren, Fairfax. C. bidrog mer än någon
annan till parlamentshärens avgörande seger
vid Naseby i mellersta England (14 juni s. å.).
Sedan konungen våren 1646 nödgats fly till
skottarnas läger och de skotska soldaterna
utlämnat honom till parlamentet (jan. 1647),
tycktes dettas seger vara fullständig.
C. framträdde nu alltmera öppet som den
av independentiskt sinnade officerare
behärskade härens ledare i dess stora konflikt med
den övermodiga presbyterianska majoriteten
inom parlamentet. Hans syftemål härvid var
en allmän uppgörelse, som tryggade full
religionsfrihet för »Guds folk» och samtidigt
återställde den sociala ordningen i landet.
Härens missnöje med parlamentet sökte han
i det längsta hålla tillbaka, enär han ej ville
uppriva den enda författningsenliga
myndighet landet ännu ägde. Han misstänktes
därför rent av för dubbelspel av Lilburne och
andra ivrare, som ville upprätta en på bred
demokratisk grundval vilande republik.
Par-lamentsledarna å sin sida önskade hemförlova
hären och göra sig av med den för ärelystna
planer misstänkte C. Denne lät nu (juni
1647) en av sina anhängare, kornett Joyce,
bemäktiga sig konungens person. Syftet var
att genom direkt förhandling med Karl söka
genomdriva härens önskemål, framför allt
den religiösa tolerans presbyterianerna
väg
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
