Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Croydon - Crozat, Antoine - Crozat, Pierre - Crozetöarna - Cru - Crucianella - Crucibulum - Cruciferae - Cruciger (Creuziger), Caspar - Cruhs, Johan - Cruikshank, George - Cruikshank, William Cumberland - Cruppi, Jean - Cruppi, Louise, född Crémieux - Crusebjörn, Jesper Ingevald - Crusell, Bernhard Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
Croydon—Crusell, B. H.
196
Croydon [kråidn], stad och county borough
inom eng. grevsk. Surrey, 15 km s. om
London bridge; 193,400 inv. (1923). C. är
förstad till London och en omtyckt boningsort
för Londons köpmän. Tillverkning av
kyrkklockor och klockspel. Londons lufttrafik
utgår från C.
Crozat [kråza’], A n t o i n e, markis du
Chä-tel, fransk finansman (1655—1738), bror till
P. C. C. samlade en oerhörd förmögenhet
genom bank- och rederirörelse samt grundade
den franska kolonien Louisiana.
Crozat [kråza’], Pierre, baron de Thiers,
markis de Tugny, fransk hovman och
konstsamlare (1661—1740), bror till A. C. C.
sam-manbragte mycket stora och värdefulla
konstsamlingar och utgav ett stort gravyrverk,
»Recueil des estampes d’après les plus beaux
tableaux et ... dessins ...» (1729—42;
»Cabi-net C.»). Efter C:s död såldes 1741 de honom
tillhöriga handteckningarna på auktion,
varvid C. G. Tessin förvärvade ett stort antal
värdefulla blad, som nu bilda kärnan i
Nationalmuseums handteckningssamling (se N
a-tionalmuseu m). C:s samlingar av
skulpturer, målningar och grafik skingrades några
år senare. H. W-n.
Crozetöarna [kråzä’-], obebodd ögrupp av
vulkaniskt ursprung i s. Indiska oceanen, på
46° s. br. och 52° ö. Igd fr. Gr.; omkr. 500
kvkm. Upptäcktes av franske sjöfararen
Marion 1771; annekterades av Frankrike 1913.
Cru [kry], fr., växt, kvalitetsklass för
franska viner. Se Bordeauxviner.
Cruciane’lla, se Rubiaceae.
Cruclbulum, se Brödkorgsvampar.
Cruclferae, se Korsblommiga.
Crüciger (Creuziger), Caspar, tysk
teolog (1504—48); teol. prof, och
slottskyrkopre-dikant i Wittenberg 1528, teol. dr 1533.
Biträdde Luther (bl. a. med bibelöversättningen)
och Melanchthon samt deltog i
religionssam-talen i Marburg (1529), Hagenau och Worms
(1540) samt Regensburg (1541). Han deltog
aktivt i reformationens genomförande i
Leipzig (1539). C. tillhörde snarast den
förmedlande riktning inom reformationen, som fick
sin prägel av Melanchthon. Han har bl. a.
utgivit kommentarer till de bibliska böckerna
och deltagit i redigeringen av de första banden
av Wittenbergsupplagan av Luthers skrifter.
Biogr. av Pressel (1863). A. G-w.
Cruhs, Johan, se K r u s e, Johan.
Cruikshank [kro’kjänk], George, engelsk
konstnär (1792—1878). Var målare och
rade-rare men främst illustratör och
karikatyrtecknare, som sådan sin tids främste satiriker i
England (politiska porträtt, bilder ur
folklivet). Katalog över hans verk utgavs av A.
M. Cohn 1924; monogr. av Jerrold (1882; 3:e
uppl. 1897) och Douglas (3 bd, 1903). G-gN.
Cruikshank [kro’kjänk], William
Cum-b e r 1 a n d, skotsk läkare (1745—1800),
bosatt i London. Undersökte tills, m. W.
Hun-ter lymfkärlen. C. utrönte, att kolsyra avges
ej blott genom lungorna utan också genom
huden, samt påvisade äggvita i urinen i fall
av vattusot med feber.
Cruppi [krypi’], Jean, fransk politiker (f.
1855). Urspr. advokat i Paris, blev C. 1898
led. av deputeradekammaren, var 1908—09
handelsminister i Clemenceaus första ministär,
febr.—juni 1911 utrikesminister under Monis
och juli 1911—jan. 1912 justitieminister under
Caillaux. Han tillhörde i kammaren den
radikala vänstern och var sedermera till 1924
medlem av senaten (för dep. Haute-Garonne).
Cruppi [krypi’], Louise, född Crémieux,
fransk författarinna (f. 1862), g. 1882 m. Jean
C. (se d. o.). Fru C. har tagit initiativ till
åtskilliga sammanslutningar för och av
kvinnor. Hon har även författat romaner (»Avant
1’heure», 1905, »La famille Sanareus», 1922),
skådespelet »Répudiée» (uppf. 1908) och en
utförlig, sympatisk bok om de moderna svenska
författarinnorna, »Femmes écrivains
d’au-jourd’hui. 1. En Suède» (1911). R-n B.
Crusebjörn, Jesper Ingevald, militär,
ämbetsman, politiker (1843—1904). Blev 1869
generalstabsofficer och 1883 major vid
Generalstaben. Han utnämndes 1888 till
överstelöjtnant vid Andra
liv-grenadjärregementet,
s. å. till chef för
Jämtlands fältjägarkår
samt 1891 till
landshövding i Västerbottens
län. 1893 valdeshantill
led. av Första
kammaren, varifrån han 1896
övergick till Andra
kammaren. C. var 1872
—82 lärare i
krigskonst och
krigshistoria vid Krigshögskolan,
1880—82 sekreterare i den stora
parlamentariska kommittén för lantförsvarets ordnande
och vid 1883 års riksdag sekreterare i ett
särskilt utskott för lantförsvarets
omorganisation, 1895 led. av lappkommittén samt 1897—
98 ordf, i befästningskommittén, vilken bl. a.
föreslog anläggningen av fästningen Boden.
27 okt. 1899 inkallades han i konungens råd
såsom chef för Lantförsvarsdepartementet och
utnämndes samtidigt till generalmajor. C.
lyckades under sin ämbetsutövning
genomdriva ej allenast beviljandet av grundplåten
till Bodenfästningen utan även antagandet av
1901 års härordning. Han utnämndes till
generallöjtnant 1901. Efter en långvarig
sjukdom avgick C. ur statsrådet 27 juli 1903 och
återvände till sitt län. — C. var utrustad
med ovanligt redig uppfattningsförmåga,
personlig älskvärdhet, klar blick och stor
arbetsamhet. C. O. N.*
Cruse’II, Bernhard Henrik, musiker
(1775—1838). Född i Nystad i Finland, kom C.
1791 till Stockholm, där han 1793 blev
anställd som klarinettist i hovkapellet.
Studerade 1798—99 i Berlin och 1803 i Paris. Ome-
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
