Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cushing, Harvey - Cushionring - Cusparia - Custine, Adam Philippe de - Custodia - Custodia honesta - Custos (Kustos) - Custozza - Cut-away - Cutch - Cuthbert - Cutis - Cut-off - Cuttack, Kataka - Cutter, Charles Ammi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Cushionring—Cutter
230
insatser inom den experimentella medicinens
område, framför allt ang. hypofysen. (Ljd.)
Cushionring [ko’Jøn-], ej uppblåsbar
gummiring med lnftkanal (för velocipeder).
Cuspäria, växtsläkte av fam. Rutaceae, med
omkr. 20 arter, buskar el. träd, i tropiska
Sydamerika. Från C. trifoliata (Galipea
Cuspa-ria), ett omkr. 20 m högt träd i Venezuela,
erhålles angosturabark (se d. o.). G. M-e.
Custine [kystfn], Adam Philippe,
greve d e C., fransk militär (1740—93).
Deltog i sjuåriga kriget och i nordamerikanska
frihetskriget, där han utmärkte sig vid
York-town (1781). Som medlem av riksständerna
1789 förde han frihetens talan och
utnämndes 1792 till befälhavare över Rhenarmén, som
hösten s. å. erövrade Speyer, Worms, Mainz
och Frankfurt a. M. Erövringarna gingo
emellertid snart förlorade. Då C. som befälhavare
för nordarmén 1793 förhöll sig ganska passiv,
kallades han till Paris, dömdes för
högförräderi till döden och avrättades i aug. s. å. —
Litt.: A. Chuquet, »Les guerres de la
révolu-tion, VI. L’expédition de C.» (1892).
Custödia, lat., vakt, bevakning, förvar.
Custödia hone’sta, ett frihetsstraff, avsett
att, då strafflagen uttryckligen det medger,
i st. f. vanliga frihetsstraff ådömas för brott,
som icke framgått ur ohederligt sinnelag utan
äro etiskt färglösa el. rent av härflutit ur
ideella motiv. De viktigaste dylika
brottstyperna äro politiska förbrytelser (se d. o.).
Den moderna straffrättens krav på införande
av sådant frihetsstraff vilar på önskemålet
att undvika likställandet av dem, som begått
— enl. allmän uppfattning — icke
vanhedrande brott, med vanliga brottslingar. För
att förverkliga detta önskemål fordras i
princip, att c. benämnes så, att skillnaden mellan
detta och övriga frihetsstraff tydligt anges,
samt att det förra icke får utstås i samma
anstalt som de senare. — C. benämnes olika
i olika länder samt har mer eller mindre klart
utformats i ett stort antal europeiska
strafflagar men förekommer icke i nu gällande
svenska strafflag. Sv.
strafflagskommissio-nens förslag till strafflag, allmänna delen,
1923, har emellertid med tillämpning av ovan
berörda principiella synpunkter bland
straffarterna i kap. 7 upptagit c. under
benämningen »arrest». G. C.
Cu’stos (K u’s t o s), lat., väktare,
ordningsman, uppsyningsman; i det forna Rom namn
på dels kontrollanter vid rösträkningarna i
folkförsamlingen, dels den av germaner
bestående kejserliga livvakten (corporis
custo-des). I den äldsta kristna kyrkan betecknade
c. uppsyningsmannen över en kyrkas
tillhörigheter och reliker. — C. mo’rum, »sedeväktare»,
ordningsman. — Om c.-tecknet i boktryck,
notskrift och nottryck som övergångstecken
i slutet av en rad se K u s t o d.
Custo’zza, by i ital. prov. Verona, 18 km
s. v. om staden Verona. C. är bekant genom
den lysande seger, som österrikarna under den
Ord, som saknas under <
åttioårige fältmarskalken Radetzky 23—25
juli 1848 därinyid vunno över konung Karl
Albert av Sardinien, och än mera genom
det slag, som under 1866 års krig mellan
Österrike och Italien utkämpades där 24 juni.
— När Italien 20 juni 1866 förklarade
Österrike krig, voro dess stridskrafter delade i två
arméer, av vilka huvudarmén under konung
Viktor Emanuel stod omedelbart s. om
Garda-sjön, v. om gränsfloden Mincio, medan den
andra armén stod på betydligt avstånd
därifrån vid Ferrara för att där överskrida Po.
österrikiska armén under ärkehertig Albrekt
stod ö. om Verona. Italienska huvudarmén
överskred 23 juni och morgonen 24 juni på
bred front Mincio. Då ärkehertigen gick sin
motståndare till mötes, uppstod i trakten av
C. m. fl. orter en rad enskilda strider, som
slutligen föranledde italienarna att vika och
följande dag gå tillbaka över Mincio. De
hade haft i elden 66,000 man och förlorade
omkr. B,000. österrikarnas styrka hade varit
något mindre och deras förlust minst 5,500
man (allt med fångarna inberäknade).
Krigs-rörelserna avstannade därefter (jfr Italien,
historia). Litt.: Strobl, »C.» (1897). C. O. N.*
Cut-away [ka^-acoei], eng., jakettmed starkt
avrundade framskört.
Cutch [kotj el. katj], halvö på n. v. kusten
av Främre Indien, skild från fastlandet av
det stora saltträsket Rann (of C.); en egen
vasallstat inom presidentskapet Bombay.
19,725 kvkm, 484,547 inv. (1921). Fursten,
vars titel är räo, residerar i Bhuj och tillhör
en dynasti från 1519. Ofta återkommande
torka, det osunda klimatet och av gammalt
inrotat rövarväsende hämma utvecklingen.
Kustbefolkningen är Indiens bästa sjömän.
Cuthbert [ka’pbat], engelskt helgon,
missionär (d. 687). C. ingick 651 som munk i
klostret Melrose, blev sedermera dess prior och
därefter abbot i klostret Lindisfarne men
lämnade detta 676 för att leva anakoretliv på
Farneön utanför Northumberlands kust. 685
blev C. biskop av Lindisfarne men nedlade
redan 686 sitt ämbete och drog sig tillbaka
till sin anakoretcell på Farneön, där han
avled. C. var synnerligen verksam som
missionär i n. England. Beda har skildrat hans
levnad. Jfr A. C. Fryer, »C. of Lindisfarne»
(1880). (G. Lbrg.)
Cu’tis, lat., hud. C. anserina, gåshud.
Cut-off [kat-å’f], nya flodlopp i bl. a.
Mississippi, uppkomna därigenom, att floden vid
översvämningar skurit sig en ny fåra genom
en serpentinkrök.
Cuttack [kat-tä’k], K a t a k a, stad i prov.
Behar och Orissa, Främre Indien, vid
Maha-nadi, 350 km s. v. om Kalkutta; 51,007 inv.
(1921). Genom sitt läge vid Mahanadis
deltahuvud och järnvägen Madras—Kalkutta äger
C. en fördelaktig strategisk och kommersiell
ställning.
Cutter [ka’to], Charles Ammi,
amerikansk biblioteksman (1837—1903). Var 1869
torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
