Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cystignathidae - Cystin - Cystit - Cystioidea - Cystolit - Cystom - Cystophora - Cystopteris - Cystopus - Cystoskop - Cystotomi - Cythera - Cytherea - Cytinus - Cytisin - Cytisus - Cytologi - Cytolys - Cytoplasma - Cyzicus - Cz- - Czacki, Tadeusz - Czajkowski, Michał
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Cystin—Czajkowski
262
blad. Pseudis paradoxa från Guayana, som
groda 5—6 cm lång, har l/4 m långa larver,
de största av alla grodlarver, vilka sålunda
under den vidare utvecklingen krympa ihop
till Va av sin längd. Om Ceratophrys cornuta,
h o r n g r o d a n, se d. o. T. O.
Cystin, en svavelhaltig aminosyra,
HO2C . (NH2) CH.CH2S-SH2C.CH (NH2) co2h.
Antagl. förekommer allt svavlet i de enkla
proteiderna (se d. o.) i form av c. Särskilt rikt
på c. är äggviteämnet keratin i hår, ylle och
naglar. Genom spjälkning av c. erhålles c y
s-t e i n, HO2C . (NÉ2) CH . CH2SH. Med
glu-taminsyra bildar cystein en dipeptid, g 1 u t
a-t i o n, som enl. Hopkins skall förekomma i så
gott som alla celler. Glutation och dess
oxida-tionsprodukt, cystin-glutaminsyraj anses äga
stor betydelse för reduktionsprocesserna i
vävnaderna. Se även T a u r i n. I. B.
Cystlt, Cystitis (av grek. ky’stis, blåsa),
biåskatarr (se d. o.).
Cystoldea, se Cy s t i d é e r.
Cystollt, egendomliga förtjockningar hos
växter på insidan av vissa överhudscellers
ytterväggar, bestående
av en
mullbärsliknan-de kropp, som är fäst
nå ett kort skaft. C.
består av cellulosa med
däri inlagrad kalk och
i skaftet även
kisel-syra. Typiska
mull-bärslika c. förekomma
i bladen hos moiaeéer,
urtikacéer,
combreta-céer m. fl.;
spolfor-miga c. ha anträffats
hos akantusväxter. —
C. anses vara magasin
för kalk, som
antingen ej vidare är be-
hövlig för växten eller under vissa
förhållanden åter förbrukas. G. M-e.
\ Cystöm (jfr Cysta), se Tumör.
Cysto’phora, se S ä 1 d j u r.
Cysto’pteris, ormbunkssläkte inom fam.
Po-lypodiaceae, omfattande omkr. ett halvt dussin
tämligen småväxta arter, företrädesvis på n.
halvklotet. I Sverige finnas 2, av vilka den
nästan kosmopolitiska C. fragilis, s t e n b r
ä-k e n, är spridd över hela landet utom i dess
nordligare delar, där den ersättes av C.
montana. N. S-s.
Cy’stopus, se V i t r o s t.
Cystosköp (av grek. ky’stis, blåsa, och
sko-peTn, beskåda), instrument för undersökning
av urinblåsans inre (c y s t o s k o p i).
Instrumentet har formen av en kateter (se d. o.); i
spetsen är en liten elektrisk glödlampa insatt,
som belyser blåsans inre. Vid kateterns knä
finnes ett litet fönster och bakom detta ett
rätvinkligt glasprisma, som kastar ljuset
genom ett linssystem i kateterns längdriktning.
Genom lämpliga rörelser av instrumentet kan
man överblicka hela blåsans inre, upptäcka
Tvärsnitt genom blad av
Ficus elastica med cystolit.
Ord, som saknas under
stenar o. s. v. C. uppfanns 1877 av
Berlin-läkaren Max Nitze (1848—1906). J. E. J-n *
Cystotoml, se S t e n s n i 11.
Cythöra, grekisk ö, se K y t h e r a.
Cytheréa, tillnamn på gudinnan Afrodite
(Venus) på grund av att ön Cythera var en av
de äldsta huvudplatserna för hennes dyrkan.
Cytinus, se Rafflesiaceae.
Cytisln, en i guldregnsbusken, Cytisus
La-burnum, särskilt i fröna, förekommande giftig
alkaloid.
Cy’tisus, se Guldregn.
Cytologl (av grek. ky’tos, hålighet, och lo’gos,
lära), läran om cellerna. Jfr Biologi,
Botanik och Cell.
Cytolys, cellupplösning, nedbrytning av
cellens organisation, kan inträda vid
patologiska tillstånd el. under inverkan av
skadliga yttre faktorer. Ett slag av c. är
hemo-lys (se d. o.), nedbrytning av de röda
blodkropparna. J. R-m.
Cytopla’sma, se Cell, sp. 762.
Cy’zicus (grek. Ky’zikos), stad i Mindre
Asien, på en halvö (urspr. ö) vid s. stranden
av Propontis (Marmarasjön), milesisk koloni.
Staden genomgick växlande öden och
upplevde sin blomstring under den hellenistiska
tiden. Bekant srenom Alkibiades’ sjöseger där
över lakedaimonierna 410 f. Kr. och
belägringen i Mithridates’ krig mot romarna 73
f. Kr. Var därefter en tid en fri, med Rom
förbunden stad. Ruiner av murar, Hadrianus’
tempel, amfiteater.
Cz-, se även T j-.
Czaeki [tja’tski], T a d e u s z, greve, polsk
lärd och upplysningsfräm jare (1765—1813).
Förlorade vid Polens andra delning (1793) sina
gods och var därpå en tid prof, i Krakau men
återfick dem av Paul I och blev senare
generalinspektör för undervisningen i Kiev,
Podo-lien och Volynien. C. verkade nitiskt för att
höja folkupplysningen och bevara polskheten,
särskilt genom det av bonom grundade, rikt
utrustade gymnasiet i Krzemieniec i Volynien,
vilket dock efter resningen 1830—31
upphävdes. Polsk biogr. av P. Chmielowski (1898).
Czajkowski [tjajkå’fski], M i c h a 1, polsk
romanförfattare (1804—86). F. i Ukraina,
deltog C. i den polska
resningen 1830-31 och
flydde därpå till
Paris. 1841 sändes han av
furst A. Czartoryski
och franska regeringen
till Konstantinopel,
där han tio år senare
övergick till islam och
kallades S a d y k p
a-s c h a. På turkisk sida
kämpade han mot
ryssarna i Krimkriget
men bosatte sig på sin
ålderdom i Ukraina och övergick till den
ortodoxa läran. Sitt oroliga liv slutade han
genom självmord. C. skrev en rad ytliga meu
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
