Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagligt Allehanda (D. A.) - Daglig variation - Daglilja - Daglöjtnant - Daglönarestaten - Daglösen - Dagmar (dansk drottning) - Dagmar (dansk prinsessa) - Dagmarteatret - Dagnan-Bouveret, Pascal Adolphe Jean - Dagny - Dagoba (Dagop) - Dagobert - Dagofficer - Dagon - Dagop (Dagoba) - Dagor - Dagordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Daglig variation—Dagordning
294
ende på indragningsmaktens ingripande,
Stockholms D. A. (1812—26, 1826—33), Nytt D. A.,
Nyare D. A. i Stockholm o. s. v.; 1848—49
hette den Det Tionde D. A. i Stockholm.
Tid-tals utgåvos därjämte bihang, så 1833—35
Aftontidningen, mest innehållande uppsatser
i politik och litteratur. Bland medarbetare i
D. A. må nämnas J. G. Rothman, C. J. L.
Almquist (1840—41), S. A. Hedlund (1847—
48), H. Schönbeck och G. Swederus. H. W.*
Daglig variation, se Daglig period.
Daglilja, Uemeroca’llis, släkte bland
liljeväxterna, utmärkt genom kort rotstock
(ej lök) och gräslika blad. Blommorna äro
trattlika med nedtill sammanvuxna kalkblad
och vanl. nedböjda ståndare. 5 arter i s.
Europa och tempererade delar av Asien.
Heme-rocallis flava, med gula, välluktande blommor,
och IlemerocMis fulva, med brungula,
luktlösa blommor, odlas ofta i trädgårdar. G. M-e.
Daglöjtnant, se Dagbefäl.
Daglönarestaten, en av flottans civilmilitära
stater, till vilken höra vid flottan anställda
hantverksförmän, sjukvaktare, gesäller och
andra arbetare med dag- och timlön. Ö-g
Daglösen, sjö i ö. Värmland,
Gullspångs-älvens flodområde; 7,n kvkm, 128 m ö. h.
Vid n. ändan ligger Filipstad. D. är även
namn på en vid sjön belägen järnvägsstation.
Dagmar, dansk drottning. Dotter till
bö-miske konungen Premysl Ottokar I, förmäldes
hon 1205 med Valdemar II Sejr men dog
redan 1212. Hon ligger begraven i Ringsteds
klosterkyrka. Om hennes liv är föga bekant,
men särskilt hennes död har skildrats i vackra
folkvisor, där hon prisas som god och from.
Litt.: Steenstrup, »Vore folkeviser» (1891).
Dagmar, dansk prinsessa, se
Gasten–s c h i o 1 d.
Dagmar, dansk prinsessa, rysk kejsarinna,
se Maria Fedorovna.
Dagmarteatret, i Köpenhamn, Danmarks
främsta enskilda teater, uppkallad efter
kejsarinnan Dagmar och invigd 1883.
Dagnan-Bouveret [danjä’-bovrä’], Pascal
Adolphe Jean, fransk målare (f. 1852).
D. var elev av Géröme vid École des
beaux-arts, vann andra romerska priset 1876 och
ansågs tillhöra de bästa unga målarna av sitt
släktled. Han målade genrebilder ur Parisliv
och bondeliv med utsökt valörstudium och fin
målerisk uppfattning. Bland hans målningar
märkas »Bretagneska kvinnor vid kyrkan», »De
utskrivna» samt av bibliska ämnen den för
djup och äkta känsla berömda »Madonna»
(vitklädd, stående i en pergola; har varit
utställd i Stockholm), en stor »Nattvard»,
»Lärjungarna i Emaus» o. a. Han har även utfört
gedigna porträtt, utsökta pasteller och
dekorativa målningar i Sorbonne. G-g N.
Dagny, en av Fredrika-Bremer-förbundet i
Stockholm utgiven tidskrift för sociala och
litterära intressen, vilken från början av 1886
efterträdde den då nedlagda Tidskrift för
Hemmet (se d. o.) och gjorde till sin uppgift
att verka för förbundets ändamål, kvinnans
höjande i sedligt, intellektuellt, socialt och
ekonomiskt hänseende. D. redogjorde för
förbundets verksamhet, följde den nyaste svenska
litteraturen, särskilt i den mån däri berördes
kvinnorörelsen och därmed sammanhängande
frågor, meddelade berättelser, biografiska
utkast, översikter m. m. Sofie Adlersparre (sign.
Esselde) skötte 1886—88 D:s redigering, som
därefter handhades 1889—90 av Amanda
Kerf-stedt och 1891—1907 av Lotten Dahlgren. I
redaktionen medverkade fru Adlersparre till
1894. D. utkom först i månadshäften, 1889—
97 med 8 häften årl. och från 1898 med 20
häften om året. 1908 blev D. veckotidning,
utg. genom Fredrika-Bremer-förbundet av
föreningen Dagny som organ främst för
kvinnornas då aktuella rösträttsrörelse. Red. blev
fröken Ellen Kleman. Då 1912 tidningen
Rösträtt för Kvinnor (se d. o.) börjat
utkomma, upphörde D., och föreningen Dagny
upplöstes 1913. (E. H-n.)
Dagoba (Dagop),
buddistisk relikgömma, se P
a-god.
Dägobert, frankiska
konungar, se Merovinger.
Dagofficer, se
Dagbefäl.
Da’gon, en av
filistéer-nas förnämsta gudar. D.
avbildades som till hälften
människa, till hälften fisk.
Han omnämnes i Dom. 16:
23 ff. (Simson
kullstör-tar D:s tempel) och i 1
Sam. 5: 2 ff.
Dagop (Dagoba), se
Pagod.
Dagor, ett av Emil von
Höegh 1892 beräknat, av
optiska firman C. P. Goerz
fabricerat sfäriskt,
kro-matiskt och astigmatiskt
korrigerat fotografiskt objektiv (se Fot
o-grafiska objektiv). J. H-g.
Dagordning, förteckning över ärenden, som
äro föremål för prövning av en överläggande
församling, angivande den ordningsföljd, i
vilken de skola föredragas. Ordet förekommer
i § 19 av arbetsordningen för Andra
kammaren, enl. vilken skyndsamt efter varje
sammanträdes slut bör vara uppgjord en
dagordning eller förteckning över alla på
kammarens bord då vilande ärenden, vilka böra
vid nästa sammanträde föredragas. I
ord-ningsstadgan för Första kammaren kallas
nämnda förteckning bordlista, i dagligt
tal oftast föredragningslista. I
vilken ordning ärendena skola uppföras på d. är
bestämt i reglementariska föreskrifter för
riksdagen, § 2. Denna förteckning skall följas
vid ärendenas föredragning; ändring däri kan
för kommande sammanträde av kammare
beslutas. I svenska riksdagen kan d. icke ändras
Dagon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
