Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Daggskålsläktet - Daggvide - Daggört - Dagjämning - Dagjämningspunkt - Dagkapten, Dagkorpral - Daglig period, Dygnperiod - Dagligt Allehanda (D. A.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
Daggvide—Dagligt Allehanda
292
Fjällkåpa, AlchemUla alpina.
växtämne apogamt (se A p o g a m i) el.
par-tenogenetiskt (d. v. s. utan föregående
befruktning), varigenom korsning omöjliggöres.
Fjällkåpan, Alchemilla alpina, med djupt
handflikade, nästan fingrade, undertill
vitludna blad, växer på torra platser; tillhör
huvudsakligen våra fjälltrakter men
förekommer även i Bohuslän och Halland. G. M-e.
Daggvide, se S a 1 i x.
Daggört, se D r o s e r a.
Dagjämning, den tidpunkt, då solens
medelpunkt, vid denna himlakropps skenbara
omlopp kring jorden, sammanfaller med
ekvatorn. Emedan solen icke är en lysande punkt
utan en kropp (således utsträckt) och emedan
dess skenbara rörelse försiggår med relativt
liten hastighet, kan man antaga, att den
under en hel dag står rätt i ekvatorn, och för
denna dag kan ekvatorn själv anses som dess
dagbåge. Denna båge, liksom oen därtill
hörande nattbågen, omfattar lo0°. Solen är
således under detta dygn synlig i 12 och
osynlig i 12 timmar: dag och natt äro lika långa
över hela jorden. Emedan ekvatorn har två
skärningspunkter med ekliptikan, har året
två sådana dagar, vårdagjämningen
(21 mars) och höstdagjämningen (23
sept.). De punkter av ekvatorn, i vilka en
sådan skärning inträffar, kallas d a g j ä
m-ningspunkter. De äro icke fasta utan
förflytta sig årl. omkr. 50" från ö. till v.
Dagjämningspunkt, se Dagjämning
Dagkapten, Dagkorpral, se D a g b e f ä 1
Daglig period, Dygnperiod,
sammanfattningen av de under loppet av ett dygn
regelbundet återkommande växlingarna i en
meteorologisk företeelse. Solens skenbara
dagliga rörelse medför en daglig variation i
solstrålningens styrka, desto större, ju mer
solens höjd växlar under dygnet. Då
solstrålningen är källan till luftens värme, är det
naturligt, att även lufttemperaturen erhåller
en daglig variation och att denna i allm. blir
mest utpräglad i närheten av ekvatorn. På
högre breddgrader, särskilt under vintern,
störes den dagliga temperaturvariationen i hög
grad av väderlekens oregelbundna växlingar,
som tillfälligtvis kunna alldeles bortskymma
den dagliga perioden. För att erhålla en
riktig bild av denna är det därför nödvändigt
att under en längre tid, helst många år, göra
temperaturavläsningar vid flera över dygnet
jämnt fördelade klockslag, t. ex. var eller
varannan timme, och beräkna medeltalen för de
olika klockslagen. Då den dagliga periodens
utseende växlar med årstiden, utföres
beräkningen lämpligen för varje månad särskilt.
På så sätt har man kunnat påvisa en daglig
period även hos andra meteorologiska
företeelser, såsom lufttryck, vindriktning, vindstyrka,
fuktighet, molnighet, nederbörd och
luftelektriska fenomen. Den dagliga perioden
uttryc-kes matematiskt genom en F o u r i er s
serie (se d. o.) och åskådliggöres ofta grafiskt
genom en kurva. E. P.
Dagligt Allehanda (förk. D. A.), annonsblad,
senare politisk tidning i Stockholm. Som
bilaga till det av Peter Momma utgivna
Stockholms Weckoblad medföljde 20 okt. 1767 en
annonsbilaga, Allehanda. Nämnda år
utkom-mo av denna 32 nummer, fr. o. m. det 9:e
under namnet Dagligt Allehanda. 1768
brukade bilagan utkomma alla dagar utom
lördagar, då huvudbladet utkom, och så blev
regel fr. o. m. 1769. Är 1771 skildes D. A. från
veckobladet (som upphörde 1779) och
utvidgades, särskilt sedan redaktören, assessorn
Johan Pfeiffer, 1785 erhållit privilegier
på införandet av flera off. meddelanden.
Texten utgjordes till stor del av insända artiklar
på vers och prosa. Efter att ha haft växlande
ägare övergick tidningen dec. 1823 till J. P.
T h e o r e 11, som 1824 utvidgade formatet
från liten till stor kvart. S. å. hade
Stockholms Dagblad uppsatts som annonsblad, och
D. A. förvandlades i samband därmed till
politisk tidning. Från 1833 övertogs redaktionen
av N. Arfwidsson och W. F. Dalman
(se dessa ord), och följ, år utvidgades
formatet till liten folio. Arfwidsson trädde
snart tillbaka, men Dalman förblev
redaktör till 1847; han gav tidningen dess
politiska färg och betydelse och kom flera
gånger i kollision med indragningsmakten.
Dalman följdes av E. M. Lindman, som 12
febr. 1849 lät D. A. upphöra som
självständig tidning. Prenumeranterna fingo i stället
morgonupplagan av Stockholms Aftonpost,
»Morgonposten eller det Nya D. A.» (1849—50).
Dessa båda tidningar uppgingo därefter i
tidningen Bore, vilken jan.—nov. 1851 hade som
undertitel Dagligt Allehanda i Stockholm.
Samma undertitel hade dec. 1851—nov. 1859
den av J. A. Hazelius uppsatta Svenska
Tidningen. Från 1 dec. 1859 utgav K. A.
Lindström Nya Dagligt Allehanda (se d. o.), som
dock, i motsats till Bore och Svenska
Tidningen, ej inköpte den gamla tidningsfirman,
vilken ansågs ha rätt till vissa myndigheters
annonser. D. A. hade under sin tillvaro som
självständig tidning olika namn, delvis
bero
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
