- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 5. Commodus - Druider /
297-298

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagsländor - Dagsmedium (Dagsmedeltal, Dygnmedeltal, Dygnmedium) - Dagsmeja - Dagsnäs - Dagstorp - Dagsverke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

297

Dagsmedium—Dagsverke

298

brokiga; de främre äro trekantiga och
mycket större än de bakre, vilka ibland alldeles
kunna saknas. De hållas i vila hopslagna
uppåt. Antennerna äro korta men
mång-ledade. — D. förekomma allmänt över sjöar,
åar och floder, där man ser hanarnas stora
svärmar i deras karakteristiska dans, som
består av en egendomlig uppstigande och
nedåtsvävande flykt. Vid denna sin
parnings-dans samlas de ofta i otaliga skaror, särskilt
mot kvällarna, så att de uppfylla luften som
ett tätt snöfall och betäcka både marken och
vattenytan. De slukas därvid begärligt av
fiskarna; många av de olika artificiella
»flugor», som sportfiskarna använda, äro också
imitationer av olika d., alltefter årstiderna.
Lika plötsligt som d:s svärmar uppträda, lika
hastigt upphöra de, ty djuren leva som
fullvuxna mycket kort tid och dö samma dag de
kläckts eller följande morgon. I samband
med sitt korta liv som fullvuxna förete de
flera anatomiska egendomligheter; så t. ex.
äro mundelarna starkt förkrympta och
odugliga som näringsupptagande organ, varjämte
tarmkanalen fylles med luft och tjänstgör som
ett aerostatiskt organ. Efter befruktningen
lägger honan äggen direkt i vattnet el.
kryper i rinnande vatten ned under vattenytan
och lägger dem under stenar. Nymferna, som
leva i vattnet, äro i allm. långsträckta, med
i början två. sedermera tre långa, ledade
svans-borst. De ha kraftiga bitande mundelar och
andas genom s. k. trakégälar, utskott på sidan
av bakkroppens främsta 5—7 leder, vilka äro
genomdragna av luftrör (trakéer) och till
formen antingen bladlika eller fransade. Till
levnadssättet äro de antingen simmande,
krypande el. grävande. De simmande formerna
ha smärt kropp, bladlika gälar och långhåriga
svansborst; de krypande, till vilka de flesta
av våra svenska arter höra, äro ibland breda
och ha korthåriga svansborst. De grävande
formerna, som blott finnas hos släktet
Ephe-mera, ha korta, kraftiga grävben, och deras
långfransade trakégälar ligga böjda uppåt
över bakkroppens rygg. Deras föda hämtas
mest ur växtriket (alger, mossor, delar av
högre växter, mera sällan smärre djur, såsom
hinnkräftor o. dyl.); de grävande formerna
livnära sig av multnande växtdelar. I Sverige
finns ett 50-tal arter, till storleken växlande
mellan 0,5 och 2 cm. I. T-dh.

Dagsmedium (Dagsmedeltal,
Dygnmedeltal, Dygn medium), en
meteorologisk företeelses medelvärde under ett dygn.
D. erhålles i allm. med fullt tillräcklig
noggrannhet, om man gör observationer en gång
i timmen dygnet runt och beräknar
medeltalet av de därvid erhållna värdena. I de
flesta fall kan man t. o. m. nöja sig med
observationer varannan eller var tredje timme.
Det genomsnittliga d. för en längre
tidrymd (t. ex. en månad) kan tämligen
noggrant beräknas ur ännu färre dagliga
observationer, om man känner den ifrågavarande

företeelsens dagliga period (se d. o. och
Medeltemperatur). E. P.

Dagsmeja, den av direkt solstrålning
förorsakade snösmältning, som under
eftervin-tern vid låg temperatur och klar himmel äger
rum på solbelysta platser mitt på dagen.
Avsmältningens styrka ökas i hög grad, om snön
är smutsig, enär smutspartiklarna absorbera
solstrålningen vida bättre än den rena snön.
Stark avsmältning sker även vid foten av
solbelysta väggar, trädstammar och dylika
föremål, som relativt kraftigt uppvärmas genom
solstrålningen. E. P.

Huvudbyggnaden på Dagsnäs.

Dagsnäs, gods i mellersta Västergötland, i
Bjärka socken vid Hornborgasjön; omkr. 2,500
har, därav 600 har åker. Tax.-värde 511,200
kr. (1924). Har bl. a. tillhört släkten Tham
(1762—1864). Manbyggnad av sandsten, uppf.
1772—82 av fornforskaren Per Tham. Nuv.
ägare är B. Ekberg.

Dagstorp, socken i v. Skåne, 15 km s. v. om
Landskrona; Harjagers härad, Malmöhus län;
7,76 kvkm, 412 inv. (1926). Kyrkan ligger på
Dagstorpsåsen, som når omkr. 60 m över
kringliggande slätt; utsikt över stora delar
av Skåne och Själland. 730 har åker, 15 har
skogs- och hagmark. Ingår i Norrvidinge och
D:s pastorat i Lunds stift, Harjagers kontr.

Dagsverke. 1. Kroppsarbete, vanligen
jordbruksarbete i annans tjänst, som under en
dag utföres av en person. — 2. Skatteform,
som fordom mycket användes vid beskattning
av jord. Dagsverken utgjordes urspr. in
natura men fingo sedermera lösas med
penningar, dagsverkspenningar. Man
skiljer mellan jordboksdagsverken,
som ingingo i jordboksräntan, och
mantals-dagsverken, vilka tillhörde
mantalsrän-tan. Såväl jordboks- som mantalsdagsverken
underkastades den s. k. ränteförvandlingen och
ersattes med en gång för alla bestämda
penningbelopp, som ingingo i och avskrevos med
grundskatterna. Förutom dessa dagsverken
utgjordes för vissa hemman s. k. h j ä 1 p
e-dagsverken till kungsgårdar och
boställen, i Skåne hoveriskyldighet. Även denna
dagsverksskyldighet har upphört. A. Bm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:04:16 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfde/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free