Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagsverkspenningar - Dagsås - Dagtingan - Dagtraktamente (Traktamente) - Daguerre, Louis Jacques Mandé - Daguerréotypie - Dagugglor - Dagussa el. Korakan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
Dagsverkspenningar—Dagussa
300
Dagsverkspenningar, se Dagsverke.
Dagsås, socken i mellersta Halland, ö. s. ö.
om Varberg; Faurås härad, Hallands län;
34,52 kvkm, 439 inv. (1926). Bygden omges av
branta bergsplatåer; på gränsen mot n. och ö.
en samling småsjöar. 577 har åker, 1,667 har
skogs- och hagmark. Ingår i Sibbarps och
D. pastorat i Göteborgs stift, Falkenbergs
kontrakt.
Dagtingan, eg. förhandling vid till viss dag
utsatt möte rörande fördrag, fred, förlikning
o. dyl. I överflyttad bemärkelse brukas ordet
bl. a. i uttrycket d. med sin plikt, med sitt
samvete. D. i betydelsen överenskommelse om
att giva sig (på vissa villkor) brukas numera
nästan blott i historisk framställning (jfr
Kapitulera). M. B-dt.
Dagtraktamente (Traktamente), en med
visst belopp för dygn utgående ersättning till
civila, militära och ecklesiastika m. fl
äm-bets- och tjänstemän ävensom särskilt
anmodade enskilda personer för vissa förrättningar
i statens ärenden. Äger förrättning rum å
ort, där förrättningsmannen är bosatt, utgår
d. endast i undantagsfall, men om resa till
och från förrättningsstället måste företagas,
utbetalas i allm. ej blott traktamente för
rese-och förrättningsdagarna utan även gottgörelse
för resekostnaden. För beräkning av
först-berörda ersättning äro ämbetsmän m. fl. enl.
allmänna resereglementet 18 juni 1925 (Sv.
förf. saml. n:r 534) indelade i 6
traktaments-klasser med traktamente för dygn av 24, 21,
18, 15, 12 och 9 kr. Äv traktamentet belöpa
2/3 å dagen, som räknas från kl. 6 f. m. till
midnatt; återstående 1/a utgör traktamente
för natt. Sistnämnda traktamentsdel utgår
icke, när den resande å allmän bekostnad
nattetid har sovplats på järnväg eller fartyg.
— Riksdagsman åtnjuter enl. R. O. §§ 12
och 23 traktamente av 32 kr., om han icke är
bosatt på ort, där riksdag hålles, eljest 24 kr.,
allt för dygn räknat. Dessa traktamenten må
dock ej överstiga sammanlagt resp. 4,500 kr.
eller 3,400 kr. — Räkning å resekostnads- och
traktamentsersättning skall innefatta bl. a.
underrättelse om resans ändamål samt uppgift
om de tider, under vilka förrättning och resa
ägt rum. Räkningen bör inom tre månader
efter förrättningens slut avlämnas till den
myndighet, som har att utbetala ersättningen.
— Befattningshavare vid statens
affärsdrivan-de verk, armén och marinen m. fl., vilka i stor
År [-Statsminister. Landshövding. överstelöjtnant. Härads-skrivare. Nämndeman.-] {+Statsmi- nister. Lands- hövding. överste- löjtnant. Härads- skrivare. Nämn- deman.+} Manskap vid
armén.
kr. kr. kr. kr. kr. kr.
1807 13,33 8,00 5,00 1,50 1,00 0,67
1827 15,00 7,50 4,50 2,00 0,94 0,75
1851 15,00 9,00 6,00 2,00 1,00 0,75
1865 15,00 10,00 7,00 4,00 2.00 2.00
1881 15,00 12,00 10,00 6,00 4,50 2,50
1907 15,00 13,00 11,00 8,00 6,00 4,00
1918 18,00 16,00 14,00 11,00 9,00 7,00
1920 24,00 22,00 19,00 15,00 12,00 9,00
1921 21,00 19,00 16,00 13,00 10,00 8,00
1925 24,00 21,00 18,00 15,00 12,00 9,00
utsträckning ha tjänstgöring utanför sin
hemort, erhålla i åtskilliga fall lägre
traktamentsersättning än ovan angivits.
Huru d:s belopp skiftat sedan 1807, då det
första allmänna svenska resereglementet
utfärdades, framgår av översikten å föregående
sp., som upptar vissa befattningshavares för
dygn utgående traktamenten enl.
bestämmelser, utfärdade ovan angivna år.
Jfr Resekostnadsersättning och
S j ö a v 1 ö n i n g. R. V.
Daguerre [-gä’r],
LouisJacquesMan-d é, fransk konstnär och uppfinnare (1787—
1851). Var först uppbördstjänsteman, blev
senare dekorationsmålare och ledde 1822—39 det
av honom uppfunna och konstruerade d i
o-ramat (se d. o.). D. sysslade därjämte
träget med fysikaliska studier, i synnerhet om
ljuset och dess verkningar, och gjorde försök
att på kemisk väg fixera bilden i camera
ob-scura. 1829 förenade han sig med N. Niepce,
vilken även sysslat med liknande försök, och
till dennes död (1833) arbetade de gemensamt
med försök att fixera ljusbilden. 1839
offentliggjordes D:s uppfinning, efter honom kallad
dagerrotypi (se d. o.); s. å. författade
han »Historique et description des procédés du
daguerréotype et du diorama». Franska
regeringen köpte, på förslag av F. Arago och L. J.
Gay-Lussac, mot en årlig livstidspension av
6,000 frcs, D:s uppfinning och lät den bli »en
gåva åt hela världen». Litt.: Potohnié,
»His-toire de la découverte de la photographie»
(1925). J. H-g.
Daguerréotypie [dagäreåtipi’], fr., se
Dagerrotypi.
Dagugglor, se Ugglor.
Dagu’ssa el. K o r a k ä n, Eleusine coracåna,
ett i Gamla världens tropiska och
subtropiska länder odlat sädesslag, som även på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
