Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagö - Dahabije - Dahl, Anders - Dahl, Balduin - Dahl, Carl Georg - Dahl, Erik - Dahl, Frans Gustaf Abraham - Dahl, Frans Johan Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Dahabije—Dahl, F. J. W.
304
hunnit bearbetas och bli tillgängliga, mycket
torftiga, delvis icke fullt pålitliga uppgifter.
Av dessa framgår emellertid, att den sluter
sig nära till de övriga svenska dialekterna
inom Estland och ännu mycket närmare,
av naturliga skäl, till
Gammelsvenskbydia-lekten. Liksom samtliga dessa s. k.
baltisksvenska mål utmärkes Dagösvenskan av flera
påfallande ålderdomligheter i ljud- och
formlära, t. ex. de gamla diftongernas bevarande
fäi för isl. ei och ey, öu för isl. au), en
formrik adjektiv- och verbböjning m. m., men å
andra sidan tillika av många säregna drag;
som exempel på dylika må nämnas, att
ord-begynnande tv utvecklats till f (t. ex. få, två),
hi (högsv. hj) till si (t. ex. siul, hjul), hw (äldre
högsv. hv) till kv (t. ex. kvasser, vass). Av
främmande språk har framför allt estniskan
— det språk, som i denna generation håller
på att fullständigt besegra Dagösvenskan —
utövat starkt inflytande på denna svenska
dialekt. Redan 1641 uppgivas t. o. m. alla svenskar
inom Röicks’ socken på D. kunna estniska. Om
litt. m. m. se vidare Estlandssvenskar.
Jfr Baltiska staterna (med färgkarta)
och Estland. G. D-ll.
Dahabije (arab., »den gyllené»), ett 18—30
m långt, tämligen smalt Nilfartyg, med spetsig
för och platt akter samt (för de talrika
sandbankarnas skull) föga djupgående. Fartygets
främre hälft innehåller lastrum, kök och rum
för besättningen. Aktre delen är överbyggd
och, ofta med stor lyx, inredd för
passagerarna, med promenaddäck ovanpå hytterna.
Riggen är den för segelfartyg på Nilen ka-
Dahabije.
rakteristiska. Huvudmasten uppbät en väldig
rå, överträffande fartyget i längd, vid vilken
ett ofantligt, högt men smalt latinsegel är
fästat. Seglingen sker nästan blott i medvind
och uppför floden. Vid svag el. ingen vind
dragés d. av besättningen från stranden.
Utför floden nyttjas blott åror. Numera
finnas även d., som drivas med ånga. Turister,
som grundligt vilja bese Egypten, förhyra en d.
Dahl, Anders, botanist (1751—89), bror
till Erik och Kristofer D. Fil. kand, i
Uppsala och på Linnés rekommendation vårdare
av kanslirådet K. Alströmers
naturaliesam-ling i Göteborg och botaniska trädgård i
Kri-stinedal; 1786 med. dr i Kiel och 1787 med.
adjunkt och botanices demonstrator vid Äbo
universitet. Om D:s bemödanden att rädda
Linnés herbarium till Sverige se Linnéska
samlingarna Efter D. är växtsläktet
Dahlia uppkallat.
Dahl, B a 1 d u i n, dansk musiker (1834—
91), Lumbyes efterträdare 1874 som anförare
av Tivoliorkestern. Skrev på sin tid omtyckt
dansmusik.
Dahl, Carl Georg, trädgårdsman (f. 1875
17/e). Blev fil. kand. 1901, genomgick frukt-,
vin- och trädgårdsodlingsskolan i Wädenswil
1902, förestod 1903—10 Adelsnäs’
trädgårdsskola och är sedan 1910 föreståndare för
statens trädgårdsskola å Alnarp, sedan 1918 led.
av lantbruksrådets trädgårdssektion. Han
har författat bl. a. »Handledning i
besprut-ning av fruktträd och bärbuskar» (1913; 3:e
uppl. 1921), »Om gödslingen i våra
trädgårdar» (1914; 2:a uppl. 1916), »Den mindre
jordbrukarens trädgård» (1915), »Fruktodling»
(1917), »Fruktens behandling vid skörd och
förvaring» (s. å.) och »Handledning i
be-skärning av fruktträd» (1920). D. redigerade
1908—15 Sveriges pomologiska förenings
årsskrift. H. J. Dft.
Dahl, Erik, psalmförfattare (1749—1809),
bror till A. o. K. D. Blev kyrkoherde i Skövde
1793, kontraktsprost 1800, teol. dr s. å. vid
Gustav IV Adolfs kröning. Tre av D:s psalmer
äro införda i provpsalmboken av 1793.
Dahl, Frans Gustaf Abraham,
arkitekt (f. 1835 13/2). Var efter studier vid
Konstakademien 1851—64 och studieresor 1864
—69 verksam i Stockholm som arkitekt. D.
har varit lärare vid Tekniska högskolan, vice
prof, vid Konstakad. och tjänsteman vid
över-intendentsämbetet, där han var förste
intendent 1897—1903. D. är en synnerligen solid,
kunnig och gedigen arkitekt. Bland hans
arbeten märkas det högt uppskattade Kungl.
biblioteket (1871—77), Sofiahemmet,
Maria-hissens byggnad och Frimurarbarnhuset, alla i
Stockholm, rådhuset i Sala, posthuset i
Sundsvall, Sofiakyrkan i Jönköping, flera
landskyrkor, bankbyggnader i Mariestad och
Vänersborg. G-g N.
Dahl, Frans Johan Wilhelm,
skolman, politiker (1825—88). Rektor vid
Sölvesborgs läroverk från 1858, led. av Andra kam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
